SOCIALA Medier

I anteckningsboken skriver jag SOCIALA medier och ringar in ordet. Dottern visar filmen från Toftaholm som hon håller på att klippa.

“Du fastnar lätt i din egen värld och ignorerar tittaren. Det behövs en bättre början. Du måste vara i bild och presentera vad ni ska göra. Tittaren har ingen aning om vem du är.”

Jag lyssnar och nickar.

“Du kan tänka som ett tal. Du måste börja med att fånga intresset. Under första minuten vill vi veta vad det ska handla om. I slutet summerar du allt som hänt.”

Det är varmt i solen. Dottern har jeans och alldeles nya gympaskor. Fastän vi sitter i skuggan svettas jag. Rhododendron blommar i Botan. Andra fotograferar – men inte jag.

“Och du gör för mycket svepningar med kameran. Du borde tänka kvalitet istället för kvantitet.”

Jag nickar. Klart det tar tid för henne för att gå igenom mer än en timmes material som ska landa i mindre än tio minuter. Jag antecknar att jag ska prata MED tittarna då och då.

“Vad vill du ha fram? Vad vill du ska hända?”

Det kliar i nacken och jag lägger pennan i anteckningsboken. Det var kanske inte någon bra idé att “ombilda” mig till influenser. Vad tror jag egentligen? Sedan jag besökte arbetsförmedlingen har stressen funnits där. Vaddå söka jobb? På 25%! Vem vill ha en snart femtioårig tant som gått i väggen två gånger. Visserligen är manuset klart – men nu har tre av fyra förlag tackat nej utan någon motivering.

“Om du gör längre klipp är det lättare att hänga med och förstå vad ni gör.”

Under en tid prövade jag att se hushållssysslor som arbetsträning. Men det är inget som gör mig “friskare”. Det är som ett timglas som sakta rinner ut. Försäkringskassan tycks inte ha något intresse av att jag blir frisk.

“Sedan har vi avslutet. Du skulle kunna säga något om att ‘gillar du filmen – tryck tummen upp’ eller ‘Vad tycker ni?’ Du behöver få igång publiken att kommentera filmen.”

Jag gnider de djupa vecken i pannan. Vad fick mig att tro …

“Eller veckans fråga. Ni skulle kunna uppmana tittaren att ställa frågor som ni sedan besvarar … ”

Bröstkorgen spänner när jag tar ett djupt andetag. Det var hennes idé,Dottern föreslog att vi skulle göra en vLogg. Hur svårt kan det vara? tänkte jag. Cyklar gör vi ju ändå. Hon lovade att redigera filmerna. Men nu. Nej, jag vet inte.

Gassande sol i Lund

Vi packar ihop sakerna. Dottern slänger upp ryggsäcken, mäter med fingrarna att banden över axlarna är lika långa. Doften från Lagerhägg fyller luften. Småsten kryper in mellan sandalsulan och foten, kilar sig fast, men jag fortsätter gå.

I Lundagård är det full aktivitet. Till helgen är det dags för Lundakarneval.

“Jag kollade – Valvet eller Skissernas museum. Har inte varit på någon av dem.”

“Hur känns livet annars?” Fortfarande är det något som skaver i relationen mellan oss. Psykologen frågade om jag pratat med barnen om mina självmordsplaner. När jag tog upp det med Dottern ryckte hon på axlarna ‘Om du inte vill berätta kommer jag inte fråga…’ Orden blev hängande i luften. Så många gånger har jag tänkt … men det är som om klumpen i magen sväller tills den fyller mig upp till halsen och jag inte får fram ett ord.

Efter lunchbuffé på Valvet fortsatte vi till Creperiet.

I bokhyllan står två skrivböcker som jag köpte februari 2014. Den ena har en bild av Big Ben.

“Malmö den 20/2-14

Det finns så mycket jag skulle vilja prata med dig om. Samtidigt förstår jag när du känner när jag ältar. 

Den här boken tänker jag fylla med minnesbilder. Kanske väljer du en dag att läsa.”

Citronsorbeten var gudomlig. I luftdraget från fönstret fortsatte.

“22/8-14

Älskade Cissela, kommer du någonsin att förstå hur tacksam jag är för den tid du tillbringar med mig. I mig har det växt fram en tillit till att du fattar kloka beslut. Det har hjälpt mig att släppa den oro jag tidigare bar på. 

Det är så spännande att följa ditt liv – allt roligt du gör. Och du ska veta att jag alltid kommer att älska dig.”

Dagens första Rhododendronbild togs vid Bantorget på väg till Malmötåget.

Veckans frågor

  1. Vad är det övergripande syftet med vLoggen? (Det måste finnas en poäng med att följa din vLogg.)
  2. Vilket är din målgrupp?

Cykeldesign

2012 fick jag en Vallmocykel av min Älskade. Vilken cykeldesign!

Vart jag än cyklade frågade folk var jag köpt den.

2016 års nyhet: Havsbris – en symbol för alla ljud du kan höra när du cyklar

Varför säljs det mest svarta cyklar? De är ju enklare att stjäla eftersom de försvinner i mängden.

Lavendelcykeln är en symbol för alla dofter du känner från cykelsadeln; syrén, lavendel, kaprifol.

2015 fick jag följa med på inköpsresa till fabriken där min Älskade designar och köper cyklar. Årligen köper han stora kvantiteter och kan då göra speciella färgserier. Modellen har han utvecklat under tjugo års tid. (Köparen slipper betala för märket – vi kallar dem “nycykel.se”).

En cykel består av mängder av små komponenter (Ska vi kosta på rostfria skruvar? Hur dyra däck ska vi ha? Vilket styre, handtag, pakethållare. Hur tjocka ekrar? Inser att det är ämne för ett eget inlägg.)

Fjärilscykeln påminner om allt du hinner se från cykelsadeln; fjärilar, humlor, fåglar, blommor.

Jag fördrev tiden i designavdelningen och fantiserade om en cykelserie inspirerad av färgskalorna sommar – höst – vinter och vår.

Den populäraste av våra designmodeller är Fjärilscykeln. Just den här kombinationen av färger finns inte längre.

Varför är cyklar så tråkiga? Varför finns det inte fler som min Vallmocykel. Visserligen kommer Monark Karin i ny design varje år – men för de mesta tycker jag att de är fula.

Fjärilscykeln med Rhododendron i FolketsPark

Jag lekte med färgrören, blandade och la ihop. När min Älskade kom från de tekniska diskussionerna visade jag honom. Vilken glädje när jag fick välja färg på tre cyklar.

Sval och diskret, men unik

Rima tog fram designförslag. Jag ville ha något som illustrerade hur det är att cykla. Vilka cyklar det blev!

Den våren och sommaren försökte jag gestalta känslan att cykla i bilder. Det gick väl sådär.

En cykel att bli glad av

Visst har det hänt att kunder sett cykeln på FB och kommit bara för att köpa just den här. Men fortfarande är det svart som säljer mest.

Färgerna inspirerades av färganalys – lavendel är cykeln för “sommarmänniskan”.

I går fick jag veta att Fjärilscyklarna nu är slut på lagret. Kvar finns bara ett fåtal i butik.

De flesta morgnar blir jag omkörd av en Havsbris. Fortfarande tycker jag att det är en av de vackraste cyklar jag sett.

De har tagit längre tid att sälja än man kunde tro. Idag är konkurrensen från lågprisvaruhus och nätet stor. I år är det mest standardfärger som köpts in. Trist – jag har många idéer på fler unika cyklar.

Länkar

Inlägget har gjorts i samarbete med Sven Jönssons cykelaffär, Billesholm

Här hittar du bild på min Vallmocykel

Rhododendron i rosa

Rosa Rhododendron på morgonen den 14 maj 2018

Nu sväller Rhododendronknopparna och slår ut.

Rhododendron Yakushimanum Anuschka

Anuschka slog ut först tillsammans med Old Port. Jag hade trott att fläckarna skulle tas upp bättre av Old Port.

När man sitter där och planerar är det så svårt att veta hur färger och tider passar ihop.

Förra året var detta en av favoriterna. I år planterade vi ytterligare en Old Port

Därför lägger jag upp några av bilderna här. Men det går så snabbt. De som var i knopp på morgonen kan ha börjat blomma redan på kvällen.

Morgonen den 14 maj 2018 anades knopparna i nyplanterade Percy Wiseman

På kvällen den 14 maj hade första blomman slagit ut i Rhododendron Percy Wiseman

Kan konstatera att jag inte lyckades med alla färgkombinationerna i år. Det blir till att möblera om nästa år.

Rhododendron Roseum Elegans den 14 maj 2018

Paul Jönska gården

I Viken klev vi rakt in i en 1800-talsträdgård. Så många vackra växter – men de bilderna kommer i ett eget inlägg.

Cyklingen ger bästa trädgårdsinspirationen. Blommande buskar längs vägen får mig att googla, genom trädgårdsbesök hittas marktäckare.

Svart Nysrot – Veratrum nigrum

KristiHimmelfärdsdag besökte vi Paul Jönska gården i Viken – en gammal trädgård utan gräsmattor. De vackraste växterna sparar jag här till nästa gång jag beställer växter.

Flocknäva
Geranium macrorrhizum

Dagarna tillbringar jag krypande på knä med maskrosjärn. Får man bara bort ogräset på våren täcks jorden av perennerna så att ogräset inte får fäste. De små förgvtmigejplantorna sparar jag till nästa år då de bildar blå hav under de blommande fruktträden.

Turknäva – Geranium ibericum

Jorden är torr. Fruktträden som planterades i höstas behöver vatten. Jag ställer timern och flyttar vattenslangen var tionde minut.

Päronblom

Att ersätta meningslösa gräsmattor med blommande fruktträd och perenner är mitt sätt att bidra till biologisk mångfald.

Länkar

Paul Jönska gården

Inlägg om bi och humlor

Grönare gräsmatta (sparar en massa länkar för att utveckla mina tankar i framtiden)

Remiss angående Grön infrastruktur i Värmland

Om gräsklippning i Sverige

Bättre gräsklippning

Vanlig gräsklippare gör stor miljöskada

Ny Teknik

Allt om gården

Allt om trädgård

Lyckas med påsk- och pingstliljor

  1. Plantera nyköpta lökar i slutet av augusti till september så att rotsystemet hinner utveckla sig. (Fast Arne i Fagerås berättade att han ett år inte hunnit plantera förrän efter jul.)

2. Plantera lökarna på cirka 15 centimeters djup med cirka 10 centimeters mellanrum.

3. Låt bladen sitta kvar så att näringen går ner i löken efter blomningen.

Låt lökarna växa i fred. När blomningen avtar efter 4-5 år kan de tas upp och delas (helst under augusti). Tänk på att plantera dem direkt då de fort torkar ut.

Påsk- och pingstlilja trivs både i halvskugga och full sol. De vill ha det fuktigt om rötterna om våren. Under sommaren får det gärna vara torrt. Bäst trivs de i kraftig, näringsrik mulljord, men de är inte krävande (bara de slipper ren ler- eller sandjord.)

Länkar

SLU:s skrift från POM-projektet

Fagerås – här hittar du fler länkar om narcisser

LOHAS

På vägen tillbaka från Mellbystrand cyklade jag tillsammans två kvinnor från hotellbranschen. Jag nämnde att LOHAS är en bra målgrupp för cykelturism. De hade aldrig hört begreppet – för dem gör jag nedanstående sammanfattning.

Informationen har jag hämtat från LOHAS in Sweden och en artikel från IHM (se länkar nedan).

Vad är LOHAS?

“LOHAS är en akronym för Lifestyle of Health and Sustainability (hälsa och hållbarhet) och innefattar individer som vill leva ett njutningsfullt, hälsosamt och spännande liv, men inte på någon annans bekostnad.”

En typisk LOHAS (enligt IHMs intervju med Calle Peyron)

  • köper gärna närodlade eller ekologiska grönsaker men undviker billiga jeans från multinationella företag.
  • bor gärna centralt i storstadsregionerna men älskar naturupplevelser.
  • har tröttnat på svensk blockpolitik och vill hellre se nya hållbara politiska visioner än politiskt rävspel.
  • festar med måtta, spenderar hellre tid på avslappningsmetoder som yoga och spa.
  • kallar sig världsmedborgare och brinner för att resa – ekoturism är det som gäller.

Varför passar cykelturism för LOHAS?

LOHAS reser mycket, men prioriterar hållbart resande som lämnar minimalt klimatavtryck.

De är måna om sin hälsa och planeten. De spenderar mer pengar än genomsnittet på ekologisk mat, rättvisemärkt och undviker halvfabrikat. De vill ha kvalitet och äter gärna på restaurang.

LOHAS är beredda att betala mer för hälsosamma och långsiktigt hållbara produkter. De granskar varje köp kritiskt och är lika intresserade av företaget bakom produkten som av produkten.

Här kan du läsa mer om LOHAS

Är du en LOHAS?

Fakta om LOHAS.

Sanna Ehdin om LOHAS

Fyra saker marknadsförare bör veta om LOHAS.

Vedby – Örkelljunga – Vedby 5,2 mil

Aldrig hade jag trott att filmningen skulle saknas mig. Överallt finns små detaljer som jag vill föreviga. Detaljer som inte kan fångas på bild.

Det slingrande grusvägarna, fågelsången.

Vid vägen bökar en sugga med sina kultingar.

På andra sidan spankulerar två tuppar, några höns och två gäss.

En kvinna i avklippta jeans och foppa-tofflor går på gården.

“Går grisarna ute hela året?”

“Det är Linderödssvin, så det gör de. Jag har Göingegetter också.”

Vi hänger av oss hjälmarna. Det visar sig att Annelie Gripenberg, som nyligen handlat cykel i Billesholm, har ett välbesökt instagramkonto – Lilla-skogstorpet.

Det blir en lång pratstund om sociala medier, återbruk och att vara sig själv.

Länkar

Skogstorpet – på Facebook

Lilla Skogstorpet på Instagram

Vi fortsätter längs nya vägar mot Hagstad och passerar ödegården vi beundrat så många gånger förr. Högst upp fladdrar en fågel innanför ett runt fönster. Sven parkerar cykeln, går runt och känner på alla dörrar, hittar ett fönster som kan lyftas av. Jag hittar en skylt där ägarna förklarar att det inte finns något att stjäla och upplyser om ett telefonnummer för den som vill jobba och tjäna pengar. Jag ringer utan att få svar.

“Hej, vi står utanför ödehuset och ser att en fågel försöker ta sig ut från vinden. Ring gärna om det finns någon nyckel utlagd så att vi kan hjälpa den ut.”

Snart ringer min telefon. Nej, det finns ingen utlagd och dörren från källaren och upp är igenspikad. Däremot har grannen en nyckel. I morgon ska de besöka torpet.

Vi cyklar till grannen, men ingen öppnar.

“Fågeln klarar sig inte till i morgon.”

Det är allt längre mellan vingslagen mot det runda glaset. Sven sätter cykeln, hänger av hjälmen och går en ny runda runt huset.

“Det här är olag intrång”, mumlar jag.

han tittar på mig och jag vet att han inte kan lämna fågeln att dö. Det står en stege vid en gavel. Jag messar igen.

“Det var ingen hemma …”

Han lutar stegen mot gaveln och klättrar upp, men jag protesterar inte, håller bara stegen. Med knytnävarna bankar han in skivan som täcker det trasiga fönstret. När han klättrar in tänker jag på Gladan som trasslat in sig i ett snöre. Hur många hus han knackade på innan han lyckades låna en kniv och en rock vet jag inte. En annan gång var det en brun kärrhök. Ofta berättar han om Herr och Fru Rödstjärt som tackade honom efter en räddningsaktion.

Två kupade händer sträcks ut genom fönsterbågarna.

“Det var en svartvit flugsnappare”, säger han och klättrar ner.

Jag messar husägarna.

“En svartvit flugsnappare är räddad. Vi använde stegen och tryckte ut skivan på högra gaveln. Hoppas ni har möjlighet att spika igen den i morgon. Hör av om det det är något problem.”

“Den skulle inte ha överlevt så länge till. Hade vi inte hittat stegen hade jag inte tvekat att krossa fönstret med en sten.”

Fågeln flyger några varv runt honom innan den sätter sig en buske och tittar på oss. Kan en fågel känna tacksamhet?

Det plingar i telefonen.

“Toppen … ingen fara!”

Fågelräddaren rycker på axlarna.

“Annars hade vi väl fått ersätta skadan.”

Dagens cykling i strålande sol

3 mil från Vedby via Linnestofta Hagstad och Maabygget till Örkelljunga.

Plankor på favoritstället Stationen. Napoleonbakelse och varm choklad i solen på Nya Konditoriet.

2,2 mil tillbaka längs asfalterade vägen via Flinka och Esborrarp tillbaka till Vedby.

 

Ren luft och rent vatten

Det är samma principer som gäller för miljön som för privatekonomin. Antingen kan man öka intäkterna eller minska utgifterna om man vill få en bättre ekonomi. För miljön gäller det att antingen minska utsläppen eller förbättra miljön – helst båda delar.

Jag har tidigare skrivit om hur man kunde minska koldioxidutsläppen genom att investera i SolTech-obligationer.

Den 3 maj 2018 presenterade Loudspring sin rapport om Miljöpåverkan. 

Loudspring är ett investmentbolag med primärt syfte att maximera företagens positiva miljöpåverkan och spara så mycket miljöresurser som möjligt.

2017 bidrog Loudsprings innehav till en att minska koldioxidutsläppen med 158.000 ton. Det motsvarar koldioxidutsläppen från 107.000 bilar i Finland (eller 28.979 bilar i Sverige) eller 94.800.000 mil i en normalstor bensinbil.

Två av Loudsprings bolag bidrog till att en vattenbesparing om 13,7 miljoner kubikmeter. Det motsvarar 106.841 svenska hushålls vattenförbrukning. Hur många privata pooler det motsvarar vore en intressant jämförelsesiffra.

På sidan kan man räkna ut hur stor besparing Du som aktieägare bidragit till. Innan rapporten ägde jag 1.230 aktier i Loudspring. Det motsvarar ett års koldioxidutsläpp från 5,47 bilar på de finska vägarna och en vattenbesparing som motsvarar 5,46 svenskars vattenförbrukning under ett år.

Ganska enkelt att kompensera för miljöbelastning. Jag gick in och ökade mitt innehav.

 

Skeppshult

Höstens inköp skötte Sven per telefon för att kunna kombinera turen till Skeppshult med Fagerås

Att ta bilen gör ont i själen. Varje mil leder till utsläpp. Därför försöker vi kombinera långväga resor så att de inte blir så många.

Redan när vi började planera en tur till Fagerås insåg vi att det kunde kombineras med inköpsresan till Skeppshult. Om vädret hade varit bättre skulle vi åkt ut till ett gulligt pensionat på Bolmsö. Men regnet gjorde att vi valde ett boende närmare Skeppshult. Bredaryds värdshus kunde endast nås via internet och de uppgav att man kunde förvänta svar inom 12 timmar. Det hjälpte inte oss. Istället hamnade vi på Reftele Wärdshus – endast 16 minuter från Skeppshult.

Eftersom dagens måltider bestått av våfflor och nödproviant behövde vi äta – men inte pizza. Via tripadvisor hittade vi Restaurangen Bamboo i Bredaryd . 

När vi kom till efterrätts buffén var vi redan mätta – men smaka måste man ju.

Visst är det bra med bil när det regnar – men jag gillar verkligen inte att åka bil. Buffén på restaurang Bamboo var dock riklig och atmosfären förflyttade oss till Asien.

Proppmätta återvände vi till Wärdshuset i Reftele – en plats vi inte kommer att besöka igen. Att någon klarar driva ett sådant hotell är en gåta. Egentligen var det inte något fel – mer än att det kändes dött och sunkigt. Städningen var det inget fel på, men en trasig sängstolpe uppvägdes inte av ett fräscht kaklat badrum med klinker på golvet. Eller så var det bemötandet från receptionisten som färgade oss. Ett rum inklusive frukost skulle kosta 1.095 kronor. Sven lämnade 1.200 kr men fick bara tillbaka fem kronor. När han påtalade det gick hon tillbaka och visade att hon fått 1.100 kronor och påstod att det var de enda pengarna som låg i kassan.

Vi visste att Sven inte hade någon hundralapp eftersom han letade efter det när vi skulle betala entré på Fagerås. Vi brydde oss inte om att argumentera.

Kanske färgade det här även vår bild av frukosten som den sämsta vi någonsin ätit på hotell tillsammans. Nåväl, jag undviker att skriva om det här hotellet på Tripadvisor. Det är trots allt fantastiskt att någon orkar driva hotell på orter som Reftele.

Skeppshult ligger mitt i mörkaste Småland.

Vi lämnade hotellet tidigt för avfärd till Skeppshult. Jag frågade om jag fick filma lite i fabriken till vloggen och vi kom in på att det nog var dags att byta våra begagnade cyklar till ett märke som Sven säljer i butiken. Vad skulle då passa bättre än de enda svensktillverkade cyklarna?

Till Skeppshult levereras järnrör från SSAB. Rören böjs och svetsas till cykelramar i Skeppshult. Minimalt med transporter!

Sven gjorde sina tilläggsbeställningar och vi bestämde att vi skulle komma tillbaka i höst när de nya modellerna finns på plats i utställningslokalen. Under hösten är det lägre beläggning tillverkningen. Då finns det t o m möjlighet för oss att specialbeställa cyklar i precis den färg vi önskar. Jag gillar tanken på unika cyklar som bara finns i tjugofem exemplar – som våra blomstercyklar.

Länkar

Restaurang Bamboo

Trip Advisor

Skeppshult

Påskliljor i Fagerås den 1 maj 2018

Mer än en miljon påskliljor har Arne Andersson planterat i Fagerås.

Genom mörk granskog, längs hustomma vägar cyklade vi för att komma till Fagerås.

När vi närmade oss Fagerås började det regna.

I breda rader nickar de längs vägen i tusentals – nej miljoner – i alla möjliga kombinationer (i filmen längst ner i inlägget kan du följa med på vår promenad genom påskliljorna.)

Aldrig tidigare har jag sett så många narcisser.

Jag är hänförd – har svårt att ta in att detta har planterats av en enda människa.

Det var inte bara mängden som gjorde helhetsintrycket utan hur sorterna blandats och samspelet med den omgivande naturen.

Idag är Arne 88 år och har lämnat över ansvaret till dottern Mona.

Arnes blå ögon glittrar och han berättar om det hårda arbetet i skogen, om hur han 1978 kom över några lådor med 500 lökar påskliljor som skulle kaseras. Med dem fyllde han kullarna runt smedjan.

I tre omgångar besökte vi trädgården. Här skulle jag kunnat tillbringa flera dagar.

Att dela lökar som planterats i krukor tar tid. Men Arne kom på att han kunde köra dem i en cementblandare. I 40 års tid har han planterat mellan 30.000 – 40.000 lökar om året. I början grävde han allt för hand, men så småningom skaffade han en liten grävmaskin.

Att det finns så många olika narcisser.

Tre veckor om året vallfärdar folk hit för att se blomsterprakten. Exakt när den infaller avgör naturen. Därför är det svårt att planerar in bussresor. Det skiljer flera veckor mellan blomningssäsongen mellan åren.

I år kom blomningen igång med värmeböljan vecka 16. På två dagar satte det fart, men sedan kom en ny kallfront och våren stannade upp. Helt perfekt för påskliljorna som nu har stått i full blomning i snart två veckor.

Men sådan tur har man sällan. Arne berättar om året då stora snöflingor vräkte ner precis när påskliljorna stod i blom. Snötäcket låg kvar till dagen efter. Blomsterprakten uteblev det året, eftersom påskliljorna inte orkade resa sig igen.

Arne rekommenderar oss att följa den snitslade barnan som börjar vid biljettkuren och komma tillbaka och berätta vad vi tyckte.

Stigen slingar mellan bokar, rhododendron och stenrösen. (Förutom en miljon påskliljor har Arne även planterat 1.500 rhododendron – men när de blommar är våffelcaféet stängt.)

Överallt lyser mattor av påskliljor och narcisser i olika kombinationer. Regnmolnen hänger tunga och bilderna gör inte blommorna rättvisa. (Här kan du läsa mer om narcisser och här hittar du fler bilder från Fagerås,)

Det är ofattbart att en enda person orkat plantera 40.000 lökar om året i 40 år! Arne säger att han inte hade en tanke på att det skulle bli så här stort när han började.

Riktig vispgrädde, sylt och nybakade våfflor. Vi åt våfflor både när vi kom och innan vi lämnade Fagerås.

I flera timmar vandrar vi runt bland påskliljorna, äter våfflor i två omgångar, vill aldrig lämna blomsterprakten. Ändå är dagens upplevelse samtalen med Arne. Han har vår fulla beundran, Vilket livsverk!

Länkar

Fagerås

Påskliljorna har blivit Arnes stora passion – Göteborgs-Posten 15 april 2017

Ett hav av påskliljor – Kanarieliv 27 april 2014

PRO 2013

Sveriges Radio

De pyntar med 50 000 påskliljor – Aftonbladet 18 april 2006

Ett hav av solsken – Aftonbladet 30 april 2007