Förlängd sjukskrivning

Slånbär

“Har du inte gått i terapi innan?”, hennes lugn känns oändligt – det är som om vi har all tid i världen.

“Jo”, snyftar jag. “Antagligen hade jag min första utmattningsdepression redan när jag satt ting 1994. 1999 gick jag “Våga växa” för Ulla Sturesson och jobbade med min självkänsla. 2002 var jag sjukskriven för utmattningsdepression. Därefter har jag även gått i gestaltterapi för Ulrika Franke.”

Det är som om tårarna aldrig vill ta slut. Två geggiga maskar letar sig ner mot min överläpp och jag reser mig upp för att ta papper och snyta mig i. Det är skönt att sträcka på mig. Det är som om någon opererat in ett kvastskaft i ryggen på mig.

“Men – egentligen mår jag så mycket bättre nu, det är bara det att jag skäms så för allt. Jag skäms för att jag blev sjuk och var tvungen att lägga ner företaget. Det fanns så många som litade på mig. Men allra störst är skulden över skilsmässan. Det var jag som ville skiljas. Jag tycker så synd om barnen som växt upp med alla dessa konflikter”.

Det är alldeles tyst i rummet när jag reser mig för att ännu en gång hämta papper att snyta mig i. Lena Oeske, min läkare, väntar ut mig, ger mig tid. Hon får mig att känna det som om hon har all tid i världen för mig.

“Ja, och så jobbade jag ju med konflikter. Jag har kommit på att jag nog är högsensitibel – eller vad det heter – ja, högkänslig. Hittade en sida på Facebook. Såg att man är extra känslig då. Det är som om andras känslor går rakt in. Ja, och jag har ju jobbat mycket med konflikter. Det är som om alla mina klienters konflikter lämnat spår i mig. Ja, jag vet inte.”

Tystnaden är inte längre jobbig. Hennes ögon är snälla och förstående. Hennes händer vilar tryggt i hennes knä.

“Jag försöker verkligen bli frisk – men nu har jag accepterat att det tar tid. Jag kämpar inte längre. Jag har blivit mycket bättre – men fortfarande händer det att jag rasar – och fortfarande rasar jag väldigt djupt.”

“Har du fortfarande självmordstankar?”

“Nej, inte när jag är hos min älskade. Han tar hand om mig. Där är jag trygg – ingen känner igen mig där. Jag känner inte någon skam och skuld. Och i Älvdalen var det helt fantastiskt. Där klarade jag läsa i böcker. Det är som om de andra på skrivretreaten blivit vänner. För dem behöver jag inte skämmas. Annars har jag bara kontakt med två av mina gamla vänner. Jag känner så mycket ångest över att allt gick fel – jag skäms – känner mig värdelös. På Tre Björnar i Älvdalen har jag hittat hem. Men jag behöver att någon ser till att jag äter – annars glömmer jag bort det. Jag är inte så bra på att ta hand om mig själv.”

Mina händer vilar utsträckta över knäna. Jag blundar. Andningen är så där ytlig och jag får anstränga mig för att luften ska komma långt ner i lungorna. Blundar.

“Men här i Ystad är jag rädd för mig själv. Jag är rädd för att rasa. Jag vill inte dö – men nu vet jag att depressionen skulle kunna få mig att ta mitt liv. När jag är här ägnar jag mycket tid åt yoga, går på avslappning och massage hos Milda makter, träffar min psykolog – och i förra veckan var jag på en fantastisk hälsoanalys hos Nina på Ystads hudklinik.”

Hon nickar och hennes ögon får mig att tänka på Lady i Kalle Ankas julafton.

“Det viktigaste nu är att ta hand om dig själv. Jag sjukskriver dig januari ut. Tyvärr har vi inte fått nya tider för nästa år. Kan du ringa och boka en ny tid till i mitten av januari.”

När hon räcker mig sjukintyget skulle jag bara vilja krama om henne. Men jag sträcker bara fram min hand i avsked. Halvtimmen hos läkaren väckte nya frågor. Jag googlar och hittar sidor som jag hoppas ska kunna hjälpa andra. Vem vet – kanske kommer det en dag där mina erfarenheter inte var förgäves.

Vad gör konflikter med oss?

När jag länkade upp förra blogginlägget blev jag ju så klart nyfiken på de andra tävlingsbidragen och klickade på några länkar. Där hittade jag det här inlägget om sorgen efter en separation.

Ja, det är märkligt hur länge den sorgen sitter i – oavsett om du är den som blir lämnad eller den som tar initiativet till skilsmässan.

I sommar är det sex år sedan jag och barnens far gick skilda vägar. Eller kanske rättare sagt – sedan jag gick. För det var egentligen vad som hände.

För barnens skulle ville jag att förändringarna skulle vara så små som möjligt. Hemmet skulle kännas orört, de skulle fortsätta umgås med de gemensamma vännerna utan mig – jag drog mig bara undan – drack te och läste böcker under äppelträdet.

Ändå blev det år fyllda med konflikter.

Fortfarande gör det så ont i mig när jag tänker på drömmen om den lyckliga familjen som krossades. Hade det funnits andra vägar?

Antagligen är det tankar som jag delar med många andra som separarat. Kanske kommer de alltid att finnas där.

I blogginlägget läser jag även om Facebook. Tyvärr är de nya kommunikationsformerna en grogrund för förvärrade konflikter. Det är lätt att slänga iväg ett mail, ett sms eller ett meddelande på Facebook. De där korta orden kan lätt misstolkas.

När jag arbetade som advokat kunde jag se ärenden där parterna baktalade varandra genom Facebook. Det är inte bra för någon! Att bara läsa om den andres liv kan så klart också vara oerhört smärtsamt.

Det är en ny värld med nya sorters konflikter. Tulpan

Vad innebär det att vara sambo?

Jag skulle vilja dela upp frågan i två delar;

1) Vad händer vid separation?

2) Vad händer vid dödsfall?

Men första frågan är – när uppstår ett samboförhållande? Det finns tyvärr inte något enkelt svar på den frågan. Därför är det klokt att upprätta att avtala bort sambolagen om du är osäker. På www.advokatbyran.nu finns exempel hur man kan formulera sig.

1. Vad händer vid separation?

Om en av samborna begär bodelning inom ett år från det att samboförhållandet upphörde skall samboegendomen delas. Vad som är samboegendom kan du läsa mer om här. 

2. Vad händer vid dödsfall?

En sambo har bara en bodelningsrätt, här hittar du mer information. För att en sambo skall ärva behövs testamente. Annars är det sambons laga arvingar som ärver.

Om du klickar på “sambo” i taggmolnet längst ner till höger hittar du fler inlägg om att vara sambo.

 

Barnens bästa

Hittills har jag inte kommit igång med jobbet – skall förbereda en boende, umgänges och vårdnadstvist där vi har förhandling i morgon förmiddag… Sedan skilsmässan mår jag inte bra när jag jobbar med dessa ärenden. Det gör så ont när jag tänker på barnen. Å andra sidan – om jag skulle bli riktigt duktig på det här så skulle jag ju kunna bidra till något väldigt viktigt – att minska konflikterna kring barnen…

Det jag är mest stolt över sedan jag startade företag var en mamma som något år efter umgängestvisten tackade mig för att jag fått föräldrarna att kunna börja prata med varandra och därigenom skapa en god relation som barnet mådde mycket bättre i. När jag kom in i ärendet stod de ute och skrek åt varandra på gatan och kunde över huvud taget inte ha någon dialog.

Ibland tror jag att det är viktigt att gå utanför juridiken och prata mer utifrån hur man skall agera utifrån barnets bästa…

Finns det några fördelar med att båda samborna/makarna är lagfarna ägare till fastigheten?

Om du gifter dig får du en giftorätt i den andres egendom. Det kan innebära att du har rätt till hälften av den andres fastighet vid en bodelning även om du inte är lagfaren ägare. Mer om bodelning för sambor och äkta makar hittar du här.

Vilka fördelar finns det med att vara lagfaren ägare?

Äktenskapsbalken 11:9

En make, vars giftorättsgods i värde överstiger den makens andel, har rätt att i stället för att lämna egendom till den andra maken betala motsvarande belopp i pengar.

Den maken som ensam äger fastigheten har rätt att lösa ut den andre maken med pengar. MEN – Den make som bäst behöver makarnas gemensamma bostad eller bohag har rätt att få denna egendom i avräkning på sin lott eller, om värdet är ringa, utan avräkning. En förutsättning för att en make skall få överta en bostad eller bohag som tillhör den andra maken är vidare att ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses vara skäligt. (Äktenskapsbalken 11:8)

Under äktenskapet svarar vardera maken för sina skulder med sina tillgångar. Om endast en av makarna äger fastigheten kan hela fastigheten mätas ut för den lagfarna ägarens skulder.

Vårdnadskonflikter

Hur kan jag hjälpa människor i vårdnadskonflikter utan att gå in i de långa destruktiva konflikterna?

1. dela information (på bloggen finns redan flera länkar)

2. erbjuda juridisk vägledning som i kombination med mallar på hemsidan kan hjälpa föräldrarna att lösa sina konflikter i sämja på ett tidigt stadium

3. utveckla nya metoder för konfliktlösning (jag har en massa idéer – men de får vänta – nu är det fokus på att bygga grunden för det nya och jag har lovat mig själv, Eva och min älskade att INTE sätta igång med några fler projekt)

Det är inte ovanligt att pappor särbehandlas av de sociala myndigheterna. Här finns en intressant länk där du förhoppningsvis hittar mer information. (Obs – jag tar inte något ansvar för sidans innehåll.)

Har det någon betydelse om man gifter sig innan man skaffar barn?

Blondinbellas blogg hittade jag ett inlägg där Blondinbella förklarar varför hon och Odd valde att gifta sig innan barnet föddes.

En av kommentarerna lyder: Jag tycker det e märkligt att bara för att man e gift så ere SJÄLVKLART MANNEN SOM E PAPPAN. Är du inte gift SKA DU IN PÅ ”FÖRHÖR” hur många giftermål slutar inte i skilsmässa pga otrohet?? Jag Älskar min kille över allt annat på jorden och bara för att vi inte e gifta så ”kan ja va otrogen lättare och skaffa barn med nån annan” vilket jävla skämt. Vi kommer gifta oss nån gång pga av kärlek till varann blir det innan eller efter vi skaffar barn spelar ingen roll.

Tryggare uppväxt… På vilket sett? Mina föräldrar var gifta i 20 år med 3 barn tillsammans, skilde sig pga misshandel och alkoholism, min bästa väns föräldrar har varit tillsammans i 30 år tillsammans men ogifta… Vad skiljer sig ogift/gift i trygghet? Det måste ju va endast ekonomiskt…

I Sverige har vi något som kallas faderskapspresumtion. Det innebär att om en kvinna, som föder barn, är gift skall hennes man anses vara far till barnet.

Föräldrabalken 1 kap 1 §

Är vid barns födelse modern gift med en man, ska denne anses som barnets far, om inte annat följer av 2 §. Detsamma gäller, om modern är änka och barnet föds inom sådan tid efter mannens död att barnet kan vara avlat dessförinnan.

Visst kan det vara så att någon annan är far till barnet – men för att få det fastställt måste man väcka talan vid domstol.

Om kvinnan inte är gift måste pappan skriva på handlingar på socialnämnden. Finns det inte någon pappa är socialnämnden skyldig att utreda vem som är far till barnet.

Föräldrabalken 2 kap 1 §

Skall inte enligt 1 kap. 1 § en viss man anses som far till ett barn som står under någons vårdnad, är socialnämnden skyldig att försöka utreda vem som är far till barnet och se till att faderskapet fastställs, om barnet har hemvist  i Sverige.

Faderskapspresumtionen förenklar vardagen.

Om en ogift pappa avlider innan han bekräftat faderskapet krävs omfattande utredningar. Ett råd till alla ogifta föräldrar är att pappan bekräftar faderskapet så snart som möjligt.

Får man byta lås i fastigheten vid en separation

I samband med en separation är det lätt att hitta anledningar till oenighet. Hur ska bohaget delas? Vem ska bo kvar i huset? Vad är rättvist?

Lösningen att dela möblerna med motorsåg kan tyckas vansinnigt – men ibland är det ett billigare alternativ än att bråka om det. Ombudsarvodena kan överstiga tvisteföremålets värde många gånger om.

Som alltid när det gäller juridik är det inte samma sak att ha rätt som att få rätt. Utgången vid en rättslig prövning är sällan säker.

Se t ex rättsfallet från Hovrätten där mannen bytte lås i den fastighet som ägdes av båda samborna. Tingsrätten kom fram till att han gjort sig skyldig till egenmäktigt förfarande medan hovrätten kom fram till att åklagaren inte lyckats visa att mannen haft uppsåt att rubba kvinnans besittning och ogillade åtalet.

På Dagens juridik finns rättsfallet refererat.

Kan vårdnadskonfliter förvandla föräldrar till monster?

Många med mig har upprörts över mordet i Dalarö där en trebarnspappa tände eld på huset med avsikt att döda sina barn. I tidningarna har det skrivits att föräldrarna låg i en vårdnadskonflikt.

Det får mig att tänka på alla de klienter som uttalat sin oro för vad den andre föräldern ska göra med barnen. Som advokat lyssnar du och försöker göra din egen bedömning. Hur ska du agera? Är det här ett verkligt hot där ni måste agera omgående? Kan ett agerande vara till klientens nackdel i vårdnadsprocessen?

Det är svåra frågor att ta ställning till.

Många klienter vittnar om hur konflikter fullständigt slukar din energi. De påverkar oss negativt.

Mordet i Dalarö väcker minnen till liv.

En sommardag för många år sedan hade jag och dottern varit på Netto och handlat. På glasdörren satt ett A4 papper med en efterlysning. Dottern reagerade omedelbart när hon såg bilden:
– Mor, var har vi sett henne?

Jag stannade upp och tittade på bilden av kvinnan som varit försvunnen i några dagar. Jo, det var något bekant över ansiktet – men jag kunde inte dra mig till minnes om var jag sett henne.

Långt senare fick jag veta att den försvunna kvinnan varit med på en övernattning vi gjort med Frilufsarna. Vi hade pratat länge den kvällen – hon och jag. Hennes uppbrott hade varit påfrestande och det pågick en konflikt kring barnen.

En dag orkade hon inte längre utan gick ut och somnade i skogen.

Konflikter kostar samhället stora pengar varje år. Domstolspersonal betalas av skattepengar. Ibland beviljas parterna rättshjälp. Men framförallt kostar konflikterna i lidande. I bland är priset på lidandet så högt att människor blir sjuka.

Alla inser att det är ett fruktansvärt brott att beröva sina barn livet. Ännu är det inte brottsligt att beröva barnen en lycklig uppväxt.

Jag önskar att det fanns ett bra sätt att lösa konflikterna mellan föräldrar. Samarbetssamtal och vårdnadsutredningar löser tyvärr sällan konflikterna.

Vårdnaden om barnen i skilsmässor

Alltför ofta ser jag hur barnen blir lidande i långa vårdnadskonflikter.

Om föräldrarna inte kan komma överens behövs en vårdnadsutredning för att domstolen skall kunna döma i målet. En vårdnadsutredning tar minst sex månader. Under tiden händer det att konflikten eskalerar. Barnen blir schackpjäser i föräldrarnas strategiska spel.

Föräldrabalken 6 kap 5 § andra stycket lyder:

Vid bedömningen av om vårdnaden skall vara gemensam eller anförtros åt en av föräldrarna skall rätten fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. Rätten får inte besluta om gemensam vårdnad om båda föräldrarna motsätter sig det.

 

Lagtextens formulering har gett föräldrar som vill ha ensam vårdnad anledning att tydliggöra konflikter och inte sällan skuldbelägga varandra.

De stora förlorarna är barnen.

Finns det några strategier för att hitta lösningar?