Etikettarkiv: familjerätt

Ändring av reglerna om laglott

Postat av
Svara

I blogginlägget den 24 februari skrev jag att jag tror att laglotten kommer att förändras.

Varför det? Ja, som jag skrivit i ett tidigare inlägg tror jag att vi kommer att påverkas av reglerna i andra länder.

Ett annat skäl är att familjesituationen ser annorlunda ut idag än tidigare.

Längre tillbaka i tiden var jordegendomar viktiga för släktens välmående. Vanligtvis tog äldste sonen över gården. Mor och far bodde kvar på undantag. Ogifta syskon stannade kvar hemma och arbetade som oavlönade pigor och drängar mot mat och husrum. När far i huset dog togs gården över av äldste sonen som kände ett ansvar för fastrar och farbröder på gården.

Jorden var släktens trygghet och det var viktigt att jorden stannade i familjen.

Hur ser det ut idag? Idag är antalet kärnfamiljer betydligt färre. De geografiska avstånden mellan familjens medlemmar allt större. Allt som oftast träffar jag klienter som inte har någon kontakt med sina barn – ibland har det skett en medveten brytning från någons sida.

Det är inte ovanligt att fastigheten utgör en avsevärd del av makarnas förmögenhetsmassa. Om de saknar gemensamma barn kan det vara så att en utbetalning av laglott omöjliggör för den efterlevande att bo kvar i den gemensamma bostaden.

Vad var grundtanken med laglotten från början?

Idag ifrågasätter jag om laglotten skyddar det mest skyddsvärda intresset?

Email

Laglott ur ett internationellt perspektiv

Postat av
4

I Sverige anser vi laglotten som självklar. Men efterhand som de internationella relationerna blir allt vanligare bör även svensk familjerätt anpassas efter lagstiftningen i andra länder.

Tidigare var det vanligt att medborgare valde land efter arvsskatten. Kapitalstarka personer som önskar undvika laglott till barnen kan på motsvarande sätt hitta länder som saknar regler om laglott.

Det här inlägget skrivs uppkrupen i sängen utan att göra anspråk på att vara fullständigt – jag vill bara dela med mig av mina tankar. (Med tidsinställning kan de sedan fördelas i mer lämpliga doser.)

Om jag minns rätt saknar Storbritannien regler om laglott. Caroline – du får gärna kommentera med dina erfarenheter.

Sedan Caroline började på byrån måste jag erkänna att jag inte håller mig så uppdaterad på internationell privaträtt.

Är det någon läsare som har erfarenheter att dela med sig av?

Email

Laglottens vara eller icke-vara – det är frågan

Postat av
Svara

När jag skriver testamente brukar jag börja med att fråga hur klienterna vill ha det om de inte behöver tänka på några lagregler. Jag menar att testamentena skall formuleras som om laglotten inte fanns. Däremot skall testator göras uppmärksam på att bröstarvingar kan kräva ut sin laglott och vad konsekvenserna blir av det.

Minns ni hur det var före 1988? Då hade alla bröstarvingar – även gifta makars gemensamma barn – rätt till sin arvslott vid dödsfall ett om det inte fanns någon annan formulering i testamente. Många upprättade testamente – och många av dessa testamente formulerades så att efterlevande make skulle ärva all egendom med undantag av bröstarvinges laglott.

Sedan ändrades lagen. Och vad händer nu? Jo, det blir tolkningsproblem. Vad ville den avlidna egentligen?

Därför menar jag att testamente skall skrivas som om laglotten inte fanns.

När jag tog upp den här frågan på en utbildning inom familjerätt för några år sedan var det ingen som trodde att laglotten skulle tas bort inom överskådlig framtid.

Jag delar inte denna uppfattning. Men för att inte få för långa blogginlägg följer fortsättning på det här inlägget.

Email

Underhåll till barn efter äktenskapsskillnad

Postat av

Jag får ett ilsket mail som jag efter avsändarens medgivande väljer att citera;

Så meddelar idioten till exman att han inte längre vill betala mer för barnen, kläder, fritidsavgifter etc. Är man skild så är man och då delar man och det har inte med inkomst etc att göra. Det har en jurist upplyst honom om. Är det verkligen så? Det måste ju ändras. Det kan du blogga om. Här är man hemma o tar hand om barn o förlorar karriär o utveckling o inkomst o sen ska man betala hälften. När han ha kunnat satsa på sin karriär och tjänar tio gånger så mycket som jag.

Enligt 7 kap 2 § Föräldrabalken skall en förälder betala underhållsbiddrag till barnet om

1. föräldern inte har vårdnaden om barnet och inte heller bor varaktigt tillsammans med barnet

2. föräldern har vårdnaden om barnet gemensamt med den andra föräldern men barnet varaktigt bor tillsammans med endast den andra föräldern.

Det innebär att vid växelvis boende betalar inte föräldrarna underhållsbidrag.

Visst kan det tyckas orättvist. Det är viktigt att känna till det här innan man väljer att gå ner i tjänst för att ta hand om barnen. Om en av föräldrarna väljer att vara hemma med barn bör man diskutera en kompensation. Kanske kan föräldrarna skriva avtal om underhållsbidrag för det fall de skulle välja att gå skilda vägar i framtiden. Om jag minns rätt har jag sett ett rättsfall med ett sådant underhållsbidrag (ska leta vid tillfälle).

Frågan väcker tankar. Ger äktenskapsbalken utrymme för underhållsbidrag i den här situationen?

Äktenskapsbalken 6 kap 7 § stycke 1 och 2 lyder; “Efter äktenskapsskillnad svarar varje make för sin försörjning.

Om den ena maken behöver bidrag till sitt underhåll under en övergångstid, har den maken rätt att få underhållsbidrag av den andra maken efter vad som är skäligt med hänsyn till denna makens förmåga och övriga omständigheter.”

Tankarna får ligga till sig. Nu ska jag jobba med några andra bodelningsärenden.

Email

Det är riskabelt att strida om barn!

Postat av

 

När jag får ett nytt mål om barn brukar jag börja med att läsa Föräldrabalken 6 kap 2 a§: “Barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid… barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.”

Det bästa för barnet är om föräldrarna kan samarbeta.

Flera advokater har märkt en trend att konflikterna om barnen blir allt djupare.

Jag citerar Karnovs rättsfall från idag;

Konflikt mellan två lämpliga föräldrar föranleder ensam vårdnad

Hovrätten anser, i vårdnadstvist, att båda föräldrarna är lämpliga som vårdnadshavare eller boendeförälder. Det råder emellertid konflikt mellan föräldrarna i framförallt frågan om hur umgänget ska planeras och genomföras. Domstolen anser att en möjlig lösning på konflikterna kring umgänget är att den gemensamma vårdnaden upphör. Eftersom mamman synes vara den förälder som bäst kan tillgodose barnets behov av att kontakten med den andra föräldern får nödvändig struktur och förutsebarhet finner domstolen att mamman ensam ska anförtros vårdanden om barnet.
När två lämpliga föräldrar inte kan komma överens om barnet blir det lite av ett lotteri!
Det bästa vore så klart om föräldrarna kunde enas i frågor som rör barnen. Att inte lägga sina stridigheter åt sidan för att försöka nå lösningar som är bäst för barnet kan leda till att en av föräldrarna mister vårdnaden. Vilken av föräldrarna som “vinner” vårdnaden kan inte förutses!

 

Email

Bodelningsförrättare

Postat av

Lagbok

Det är många som ringer till oss för att ställa frågor. När jag startade min verksamhet brukade jag bjuda på kortare juridiska rådgivningar per telefon. Den dagen visionen om en större advokatbyrå väcktes insåg jag att risken för att bli jävig var för stor.

Idag svarar vi inte på några frågor utan att ha gjort jävskontroll och lagt upp ett ärende. Om vi inte gör det finns risken att vi går in och svarar i ett ärende och sedan får motparten som klient. Då måste vi avsäga oss ärendet eftersom vi är jäviga.

Istället försöker jag bjuda på allmänna råd på hemsidan http://www.advokatbyran.nu/, den här bloggen och genom krönikor och föredrag.

Många av frågorna handlar om skilsmässor.

Det bästa är om parterna kan enas. Om båda har ombud blir kostnaden för varje ombud ofta minst 10 000 kr – och inte sällan betydligt högre. På vår hemsida finns en bodelningskalkyl som är tänkt att vara till stöd vid bestämmande av bodelningslikvid.

Om parterna inte kan enas kan de ansöka om bodelningsförrättare. Vi åtar oss uppdrag som bodelningsförrättare – men kan inte hjälpa den part som vill göra ansökan med detta. Risken är då att motparten betraktar oss som jäviga.

Jag har lagt ett exempel på ansökan om bodelningsförrättare på hemsidan. Ansökningsavgift måste betalas in till tingsrätten innan de utser en bodelningsförrättare. Bodelningsförrättaren begär oftast in ett förskott från båda parterna innan arbetet påbörjas. Våra förskott framgår här.

Skilsmässor är ofta infekterade och tyvärr ser jag ofta hur parterna lägger mer på ombudsarvode för att lösa fördelning av möbler än vad möblerna är värda.

Mitt råd är att

1) Bodela bohaget i sämja.

2) Kom överens om en mäklare som skall värdera fastigheten (risken är annars att det görs hur många värderingar som helst). Be mäklaren om hjälp att göra en beräkning av kapitalvinstskatten vid en försäljning. Få uppgift om vilken mäklarprovision som skulle ha använts vid en försäljning.

3) Beställ värdeintyg, kapital- och räntebesked, besök bilförsäljare och gör en vädering av bilarna.

4) Gör uppställningar över respektive parts tillgångar och skulder. Är allting upptaget? Är vi överens i alla delar?

5) Försök prata med varandra och lös frågorna i sämja.

6) Kan ni inte lösa bodelningen – kontakta advokat eller ansök om bodelningsförrättare. Försök lägga undan övriga tvistefrågor – fokusera på att hitta lösningar!

 

Email

Karriärplanering

Postat av

Lunchen blir lite längre idag när jag och Caroline stannar kvar i köket och diskuterar framtiden. Det känns helt overkligt med boken. På måndag kommer Ystads allehanda. Journalisten hade frågat Caroline fyra gånger vad hon skulle göra sedan. Varje gång hade Caroline svarat att hon skulle vara kvar här.

Med ett leende minns jag vårt samtal på Primark i London sommaren 2010. Mitt i ett hav av inköpspåsar stod jag och Caroline och diskuterade hennes framtid medan min dotter provade kläder. “När jag började praktisera hos dig hade jag tänkt arbeta med affärsjuridik och jag skulle absolut inte arbeta på Österlen. Nu vill jag arbeta med internationell privaträtt och det gör inget om det är i Hammenhög – bara jag får arbeta tillsammans med dig!”

Då fantiserade vi om hur vi skulle göra henne till en av Sveriges bästa jurister inom internationell privaträtt. Men ärligt talat kändes det mest som fantasier just då. Visserligen hade jag sedan tidigare en hel del ärenden inom internationell privaträtt men inte så många att de skulle utveckla henne så mycket. Det internationella skulle kunna vara en del av hennes arbetsuppgifter.

Antalet internationella ärenden har ökat – och idag arbetar Caroline en stor del av sin tid med internationell privaträtt. Resten av tiden försöker vi ge henne en bred erfarenhet av svensk familjerätt och övriga på byrån förekommande ärenden.

Och så kommer det här erbjudandet om att trycka hennes examensuppsats som bok!

Plötsligt behöver vi tänka till. Vad är Carolines framtidsdrömmar.

Vi har redan börjat spåna kring vårt internationella kontor i Malmö som vi vill öppna 2012. Förutom att Caroline som har engelska som sitt favoritspråk så talar Mia franska. Vi har ytterligare en jurist på gång med nederländska som extra språk.

Tänk så snabbt allting går!

Innan ett möte med media bör man tänka igenom vem man är, vad man står för och vad man vill. Jag frågar Caroline om hon kan tänka sig bygga upp två föredrag – ett för jurister och ett för allmänheten. Vi ska tala vidare om det här i morgon. Genom servicebolaget vi håller på att starta kommer vi kunna ge Caroline allt det stöd hon behöver.

Det går segt för mig att ta mig igenom mina juridiska ärenden idag :(

Email

Vårdnad och umgänge – ett lotteri?

Postat av

Det kom ett mail till byrån som jag valt att citera i valda delar; “Tack för det arbete ni lagt ner. Jag tror inte umgänget blivit av ….eller att X accepterat umgängessamtal utan er medverkan…. Umgänget går jättebra. Jag upplever att Lycke är trygg med mig. Hon slutar gråta när jag tar ut henne ur bilen och det tar jag som ett gott tecken. Nu vill det till att jag och X kan lägga det som varit bakom oss och fokusera på att Lycke ska kunna växa upp i fred och ro. Jag hoppas av hela mitt hjärta att detta ska vara möjligt.

Jag vill också passa på att tacka för ert justa bemötande. ….Tack både till dig och Annika. Jag har satt stort värde på detta.”

Mailet rörde mig till tårar. Dessa tvister om barn berör mig. Finns det något viktigare än att skapa förutsättningar för barn att få en god och nära kontakt med båda sina föräldrar?

Därför skrev jag och frågade om jag fick citera mailet. Svaret kändes angeläget att dela med sig av:

“Hej Annika.

Det är fritt fram att citera.

Det är bra att du bloggar. Det är bra att någon försöker lätta dimmorna runt juridiken. Och det är bra att saker lyfts fram i ljuset vad gäller vårdnadsärendena.

Själv har jag nu i över en vecka försökt få kontakt med familjerätten. Som privatperson blir jag förbannad och som medborgare bekymrad över hur en myndighet kan negligera att utföra sitt upppdrag.

….Problemet är att de flesta journalister inte vill ge sig på att skriva om familjerätt. De är rädda att hamna i knäet på ena parten i en oändlig soppa av beskyllningar. Själv är jag dock mest förbryllad över hur hela hanteringen går till och att det sitter personal på familjerätterna som inte är kompetenta nog att hantera frågan på det sätt som lagstiftaren avser. Och att domstolsförfarandet till stor del är ett lotteri. Mycket märkligt. Och att lagstiftningen i sig är daterad, behöver fräschas upp.

Så jag hoppas att jag får någon journalist att ge sig på ämnet och då kommer jag rekommendera att de tar kontakt med dig.

…..

Lite så känner jag att familjerätten funkar idag. Barnets bästa finns bara på papper. Det måste till en förändring.

Än en gång tack, och Caroline har gjort ett formidabelt jobb med att hantera frågan.

Sköt om er.”

Nu måste jag jobba vidare – men jag inser att det finns ett stort behov av att skriva om de här frågorna!

Email