Alla hjärtans dag

Vi balanserar över Hovs hallars isiga urtidsstenar medan vi talar om kärlek. Vi är båda tacksamma över allt som varit, allt vi lärde oss innan vi träffades.

Vi minns tillsammans de år som gått sedan vi möttes första gången i augusti 2012. Då var jag advokat med fransk manikyr och välskräddade kostymer.

”Hur orkade du fortsätta träffa mig? Jag var ju ständigt sjuk när jag kom.”

”Jag skulle ju rädda dig”, svarar Cykelhandlaren och tillsammans minns vi hur han körde mig till akuten så att jag fick dropp, ringde läkare och fixade penicillin, serverade mig frukost på sängen och tog hand om mig.

”Hur kunde du veta att jag var värd att rädda?” För på riktigt – Cykelhandlaren räddade livet på mig inte en utan flera gånger.

Han skrattar.

”Du var verkligen ett renoveringsobjekt, men jag såg potentialen.”

I dag är det sju år sedan jag var inlåst på psykiatriska kliniken, men först 2019 hade jag återhämtat mig så pass att jag började klara av saker. Min hjärna har fått bestående skador och värken i kroppen kräver regelbunden yoga för att hållas i schack. Men jag lever och den första tanken varje morgon är tacksamhet för att Cykelhandlaren finns. Inte nog med att han räddade mitt liv. Han fortsätter stötta mig och tillsammans skapar vi ett drömliv som inte kan beskrivas med ord.

Här hittar du fler bilder från vår korta Söndagscykling och promenaden på Hovs hallar.

Läs tips

Sätta punkt. – om mina självmordsplaner

Svåra beslut

Tillbakablick – 10 mars 2014

7 svar till “Alla hjärtans dag“

  1. Vad fint skrivet! En riktig kärlekshistoria mellan cykelhandlaren och hans renoveringsobjekt 😀

  2. Jag ryser i kroppen och det är fint det du skriver. Tänk att en sådan sak för människor åt samma håll. Tänk att det finns någon mening med att detta skulle ske och just ni två skulle möta varandra.

    1. Ja, det är verkligen märkligt!

      Tack för dina ord.

  3. Så så så fint! Får tårar i ögonen, så kort och starkt beskrivet <3
    Vi var ofta i Hovs Hallar när jag var liten. Jag fantiserade då om att rymma och bo i en grotta helt ensam, det skulle varit mitt drömliv som liten flicka, haha vilken grej.

    1. Är du från Skåne?

      Just nu har jag snöat in på grottor. Fantiserar om de första invånarna som bodde i grottor – var bodde de då? Har hittat grottor på Bjäre, Kullaberg och Söderåsen. Så spännande.

      Kanske borde Tidsresebyrån skapa äventyr där man övernattar i dessa grottor…

  4. ANNIKA!!! Du är ju fantastisk på att dela med dig av dig själv och dina erfarenheter. Och wow för cykelhandlarn!

    ps. har så svårt att se dig med fransk manikyr …

    1. TACK … för de orden.

      Haha, jag hade rationaliserat klädseln. Alltid kavaj – antingen ljusblå skjorta eller åtsittande topp. På nederdelen antingen kostymbyxa (som tillhörde kavajen), åtsittande jeans eller kort åtsittande kjol. Alltid smink och håret gärna uppsatt (det var betydligt längre). Och som sagt – fransk manikyr …

      Ack ja … väldigt långt ifrån den jag är nu. Som om jag hade ett falskt skal (som Cykelhandlaren sa).

      Ska hälsa honom!

Kommentarer är stängda.