Onsdagen den 9 september 1668

”Handlederna glöder och svider. Sval luft drar in genom den öppna dörren, men hon motstår frestelsen att se vad som händer. Nakna fötter över golvtiljorna. Marit drar in septemberluften genom näsborrarna, fyller kroppen med älvens friskhet och skogens styrka. Bara hon själv kan bevisa sin oskuld.”

Protokoll från extraordinarie ting i Elfdahlens sockenstuga

Min debutroman bygger på minnesanteckningarna från det extraordinarie tinget som hölls i Älvdalens sockenstuga i september 1668. Den 9 september förhördes Marit Matsdotter. Den unga kvinna vars mod och stolthet fortfarande besjälar protokollet trots att det gått mer än 350 år.

För att kunna gestalta händelseförloppet får man följa de två kusinerna Marit och Anna, men även Länsman och Notarien, som skrev protokollet.

De bevarade minnesanteckningarna fascinerar mig. Därför fick de en egen röst i romanen. Att få fram denna dimension i en ljudbok är omöjligt. I den tryckta boken har jag omarbetat texten i protokollet och den ligger kursiverad och centrerad som en egen röst.

”Det hjälpte inte vad Pastorerna sa

samt var och en i synnerhet tog sig för med henne.

Hon sa sig ändå inte ha något att bekänna.”

I protokollet har Notarien antecknat de förhördas namn i mariginalen för att lättare kunna gå tillbaka i anteckningarna. I vanliga fall renskrevs protokollen innan de togs in i domböckerna, men eftersom förhandlingen skulle fortsätta i Lillhärdal skickades det oredigerade protokollet med budbärare så snart förhandlingen avslutats. Tack vare att protokollet inte renskrevs kan vi än i dag följa vad som hände i sockenstugan 1668.

På boksläppet i Älvdalen träffade jag Anna Vild för första gången. För ett år sedan gav vi oss ut på en turné i samband med att hon släppte låten Älven som bygger på texter i Oväsen i Älvdalen.

Mitt driv och den kreativa bubbla vi skapade ledde till ett högt arbetstempo där jag såg mig som en mecenat för att hjälpa en begåvad artist att nå ut. Under ett år la jag fokus på att stötta Anna i hennes karriär och finansierade pressbearbetning, produktion av albumet Oväsen, jobbade för att skapa föreställningar och turnéer. Detta försenade boksläppet av Vrede i Älvdalen som nu har flyttats fram från mars 2022 till augusti 2022.

Tidsresebyrån var ett av dessa projekt som skulle kunna ge Anna intäkter, men när hon ville fokusera på det musikaliska fanns inte längre någon tidsreseguide, även om idéen fortfarande är genialisk. (Är du intresserad av att utveckla tidsresebyrån äger Patricio Silva fortfarande sidan.)

När jag 2014 bytte uppdragsgivare från klienter till humlor, fjärilar och småfåglar var det för att jag inte klarade av att ha förväntningar. I juni fick jag en mängd meddelanden från Anna som jag läste upp för Cykelhandlaren. Följande text ledde till att Cykelhandlaren satte stopp för alla projekt och vidare samarbeten.

”Du är så klart oavsett Marits historia och historisk upprättelse mycket väl medveten om att all vinst från ev. blivande film enbart kommer gå till dig och produktionsbolaget – och inte till den som i detta fall skapat öppningen och möjligheten.”

När meddelandena fortsatte komma kunde jag inte längre tygla min vrede och uttryckte mig klumpigt. Något som trots flera medlingsförsök inte gått att reparera, Därför släpper Anna Vild idag albumet Oväsen utan angivande av citerade källor. Jag kommer inte vidta några rättsliga åtgärder med anledning av detta. Låtarna Älven och Skogen är mästerverk som jag fortsätter vara stolt över. Det är låtar där jag fått möjlighet att sätta min touch på slutprodukten när jag besökte studion i slutskedet.

Som plåster på såren fick jag idag den hittills finaste återkopplingen på boken Oväsen i Älvdalen – men den texten lägger jag i ett separat inlägg.

På mitt instagramkonto har jag raderat de flesta inläggen om Anna Vild och under hösten ska jag rensa upp även på den här sidan då jag i framtiden inte vill förknippas med Anna Vild eller Anna Rundbom som är hennes riktiga namn.

Som du förstår har konflikten med Anna tagit mycket av min energi sedan i somras. Det har gjort ont att satsa ett års energi så fel. Jag tröstar mig med att fler förhoppningsvis har fått upp ögonen för de häxanklagades minne genom vårt samarbete.

Men inget ont som inte har något gott med sig.

Tack vare Anna kom jag i kontakt med schamaner och människor som inspirerat mig i skrivandet av boken Vrede i Älvdalen. Genom dessa har jag hittat till årshjulet, som jag nu lever efter i allt större utsträckning. På höstdagjämningen kommer jag därför gå i ide och fokusera på skrivandet.

Under det gångna året har även Kvinnohistorier byggts upp. Kvinnohistorier bygger inte på min energi utan är ett samarbete där var och en svarar för sina projekt.

Den 15 oktober släpps författarsamtalen på Litteraturkanalen. I Billesholm hoppas jag få sällskap av sex kvinnor som vill se samtalen med mig. Förhoppningsvis är det fler som arrangerar middagar den 15 oktober och sedan kan vi mötas digitalt under kvällen – som en stor middag där varje fysisk plats blir som ett bord.

För de häxanklagades minne önskar jag Anna lycka till med lanseringen av albumet Oväsen.

Lämna ett svar