Insamlingsstiftelsen Kvinnohistorier – hur går vi vidare?

Du har kanske sett att det ligger två lösenordsskyddade inlägg i flödet. Jag väntar ännu in några besked innan jag kan presentera programmet för den 15 oktober då det äntligen är dags för Insamlingsstiftelsen Kvinnohistoriers första evenemang.

Vi hade sökt projektmedel för årets verksamhet. När alla projektansökningar avslogs (samtidigt som det uppstod problem kring Maj-dagarna och jag engagerade mig i våra ukrainska gäster) gick luften ur mig. Cykelhandlaren tvingade mig att avboka ALLT. I tystnaden insåg jag än en gång att jag hade tagit på mig alldeles för mycket.

Det är så mycket jag tycker är viktigt.

Jag vill göra skillnad – och jag har en deadline.

Den 25 maj 2023 ger vi oss iväg på cykeläventyret. Alltså måste jag ha fokus på att hitta fler som brinner för Kvinnohistorier och är beredda att lägga ideell tid. Hittills har jag lagt ner massor. Dessutom har jag gjort mängder av utlägg för stiftelsen och där i maj kändes det som att det kvittade hur mycket jag gjorde – det förväntades ändå mer av mig.

Jag kände mig helt värdelös. Skulle jag lägga ner allt?

När jag reflekterat insåg jag att av allt jag vill göra för Kvinnohistorier är det Filmfonden som är viktigast. Att det är där jag ska lägga min energi.

Ska det bli något av det andra måste någon ANNAN göra.

För att det ska bli verklighet måste jag också släppa taget.

Den 15 oktober blir det uppstart med det första Kvinnohistorier FÖRENAR i Billesholm. Hittills har jag aldrig lyckats locka publiken – för att det ska hända måste vi HJÄLPAS åt. Dela i våra kanaler. Sprida det mun till mun – ja, verkligen kämpa.

Den här dagen hoppas jag att kvinnor som varit engagerade i Kvinnor Kan, Kvinnor och ekonomi, resurscentrum för kvinnor och andra nätverk för kvinnor ska komma. Programmet är en blandning av korta inspirationsföreläsningar och mingel.

På kvällen samlas de som vill och äter på en av ortens pizzerior medan vi samlar ihop intrycken.

Sista helgen i oktober åker jag till Stockholm. Min förhoppning är att det finns engagerade kvinnor i Stockholm som ordnar program där också. Helgen avslutas med att vi väljer in en styrelse till Insamlingsstiftelsen Kvinnohistorier och tar beslut om stiftelsens organisation.

Det är min förhoppning att fler ska gilla den struktur jag byggt upp tillsammans med ett gäng kvinnor som jag bollat det här med sedan 2020.

Kvinnohistorier Förlag

Projektledare: Yvonne Frank Månsson

Kvinnohistorier Filmfond

Det första projektet är att samla in medel så att stiftelsen kan bli delägare i filmatiseringen av Oväsen i Älvdalen. I veckan ska jag besöka banken och öppna konto så att vi kan börja insamlingen.

Hittills har båda de internationella analysföretagen som granskat treatmentet varit översvallande positiva. Om filmen blir lika bra som de tror kommer andelarna i filmen ge avkastning för många år framöver och på det sättet finansiera investeringar i nya filmprojekt.

Simon Kölle på produktionsbolaget Tulpa har sagt ok på att sitta med i den här gruppen.

Här kan du läsa om senaste uppdateringen kring filmprojektet

Kvinnohistorier Förenar

Här lägger vi allt som inte är Film eller böcker. Det kan vara föredrag, teaterföreställningar, event, audioguider.

Den 15 oktober ger vi ett smakprov på vad det kan vara.

Organisation

Tanken är att samverka med andra föreningar och organisationer kring projekt som lyfter fram de skrivna och oskrivna kvinnohistorierna från dåtid till nutid. T ex skulle en släktforskarförening och en hembygdsförening kunna samverka med Stiftelsen Kvinnohistorier för att ta fram information om häxanklagade för att sedan göra audioguider. I framtiden tror jag det kommer finnas projektmedel att söka för den här typen av projekt där vi kopplar samman lokalhistoria, kultur och ny teknik som kan användas för att locka besökare till trakten.

Men jag tror att det behövs nya organisationsformer.

I våras var jag med på ett styrelsemöte med Insamlingsstiftelsen Magdala som gav mig input till följande organisation.

Nätverk

Se detta som ett arbetsnamn – kanske kommer vi på något mycket bättre under oktober.

Jag tänker mig att det finns ett antal grupper som har kontakt med varandra. De kan samverka kring event eller bara träffas och bolla idéer. I dessa möten kommer det antagligen kläckas idéer till olika projekt som man skulle kunna söka pengar för.

Om nätverket vill göra en bok kontaktar de projektledaren för Kvinnohistorier förlag och väljer ut en representant som ska vara med i projektgruppen. Tillsammans med ”ledamöterna” i Kvinnohistorier Förlag tas en projektansökan fram. Två gånger om året har Insamlingsstiftelsen Kvinnohistorier styrelsemöte och fattar beslut om vilka projektansöknignar som ska skickas in.

Till projektansökningen har den som lagt tid på projektet gett in en offert. Om projektet beviljas medel antas offerten. Tiden med projektansökan ses som införsäljning, dvs tid som kan vara helt bortkastad om man inte får affären.

De nätverk jag tänker mig är följande, men hjälp mig gärna spåna.

Kvinnohistoria

Här handlar det om historiska kvinnor. Häxprocesser ligger här, men även böckerna om Sixten Sparre.

Kontaktperson: Annika Andebark

Metoo

Förklaring överflödig …

Kontaktperson: Sara Trygg

Ekonomi&Juridik

Ett viktigt område som jag ägnat en stor del av mitt liv åt att informera om.

Kontaktperson: Sofia Bergqvist Salomon

Företagande

Kontaktperson: Annica Gilbertsson

Hälsa

Här har vi inte någon kontaktperson

Kultur

Musik, litteratur, konst

Inte heller här har vi kontaktperson

Odling och Hantverk

Inte heller här har vi kontaktperson

Internationella nätverk

Redan från start tänker jag att vi ska jobba för att nå även dem som inte har svenska som modersmål.

Även här saknas kontaktperson.

Vad ska nätverken göra?

Ingen aning – det skapar vi tillsammans.

Diskussionen inleds här och nu (digitalt eller över fikabordet) så tar vi besluten tillsammans sista helgen i oktober.

Dela gärna dina tankar i kommentarsfältet så hjälps vi åt att lägga grunden för Stiftelsen Kvinnohistorier

Lämna ett svar