Oj, vad tiden springer iväg – det finns fler frågor i Anna och Boris brev att besvara!
Som ni kanske minns köpte Anna och Boris ett hus tillsammans med Annas mor eftersom banken inte beviljade dem lån. Boris hade både särkullbarn och stora skulder när de träffades.
Ofta önskar jag att klienterna hade kontaktat mig på ett tidigare stadium så att vi skulle kunna lägga strategier tillsamans. Det finns så mycket okunskap – och det är just därför som jag skriver om dessa frågor.
När det gäller Anna och Boris skulle de ha kunnat göra det så mycket enklare!
Om Anna ensam hade varit lagfaren ägaren till huset skulle Kronofogden inte kunnat mäta ut huset för Boris skulder. Som jag tidigare skrivit – under äktenskapet äger vardera maken sin egendom och svarar för sina skulder.
Vid en bodelning lägger man ihop allt giftorättsgods sedan skulderna betalts och delar på hälften.
Låt oss säga att Anna har ett överskott på 200 kkr och Boris ett underskott på 100 kkr. Vid en bodelning är det bara nettoöverskottet som delas. Således får Anna behålla 100 kkr och Boris får 100 kkr av Anna. Med dessa kan han betala sina skulder.
Eftersom huset är giftorättsgods blir effekten densamma för Boris som om de ägt huset med hälften vardera.
Om det istället varit så att Boris ensam ägt huset skulle han haft tillgångar om 200 kkr och skulder om 100 kkr. Då blir det endast 100 kkr kvar att dela på. Dvs Anna får 50 kkr i bodelningslikvid. Så det finns en fara med att endast den ena maken äger fastigheten om fastighetsägaren har stora skuldler.
I äktenskapsbalken 12 kap 2 § finns en regel som säger att den efterlevande maken vid en bodelning i anledning av dödsfall får behålla sitt giftorättsgods som sin bodelningsandel.
Om vi återgår till det första exemplet där Anna hade giftorättsgods om 200 kkr och Boris skulder om 100 kkr och vi antar att Boris avlider. Då kan Anna begära att få behålla sina 200 kkr. Eftersom Boris har ett underskott utan att äga fastighet kan en dödsboanmälan göras. Hans skulder skrivs av och det finns inte någon egendom för särkullbarnet att begära laglott ur.
Alternativet där Boris äger hälften av fastigheten måste en bouppteckning göras och förhandling ske med hans fordringsägare.
Om vi antar att fastigheten har ett överskott om 2 000 kr istället sedan skulderna betalts skulle Boris ha en kvarlåtenskap på 900 kkr (sedan hans 100 kkr lån betalts). Hälften av denna kvarlåtenskap utgör särkullbarnets laglott.
För Anna och Boris hade det varit mycket enklare om Anna från början varit ensam lagfaren ägaren till fastigheten. Risken för Boris vore att Anna blev betalningsansvarig för skulder som minskade hennes giftorättsgods så att han inte skulel få någon egendom i bodelningen.
Ofta är det betydligt billigare att anlita en jurist på ett tidigt stadium och ta reda på vad som gäller!