Kära K

Det här är mitt sista brev via bloggen.

I veckan har jag gjort en ”Resan-meditation”. När Katrin såg något stort och svart på min rygg svarade jag ”Det är bortskuret” – och det är som om hela min varelse vet att det är borta. Ändå kommenderar jag regelbundet ut mina vita blodkroppar på spaningsrundor och jag vet att jag när som helst kan egga upp dem till farliga krigare som inte skyr några medel för att försvara min kropp. Jag litar på dem, kommer fortsätta leva efter mina nya principer med basisk kost utan socker och jag kommer fortsätta att experimentera och lära mer.

historiska rosor
Rosa Mundi – även kallad polkagrisrosen – odlades redan före 1581

Önskar att jag kunde dela med mig av mina krigare till dig – men är övertygad om att du också har indianer i blodet – redo att slåss för dig om det skulle behövas. Och jag vet att de kommer vinna varje strid. Vi är krigare – både du och jag.

Varje morgon samlar jag indianerna och berättar hur mycket jag vill leva, att fjärilarna, fåglarna och humlorna behöver mig länge än – jag har så mycket kvar att göra.

Cancern blev en påminnelse om att vi integ vet om när våra dagar är utmätta.

Det jag kan göra är att varje dag påminna varenda cell, varenda indian i min kropp behövs, att varenda en är viktig och älskad.

Buff Beuty från Moscatagruppen (Fredriksdals 180612)

Förra tisdagen var jag hos min hudläkare. Hon sa att det borttagna födelsemärket bara varit 0,6 mm djupt och att hon själv aldrig skulle oroa sig för ett födelsemärke som var mindre än 1 mm.

Jag har valt att tro på henne. Än en gång kollade hon mig noga och försäkrade att det inte fanns fler födelsemärke att oroa sig för. Hon säger att man ska kolla sina födelsemärke två gånger om året. Däremellan ska man inte bry sig om den. För att kunna släppa taget om oron fick jag en ny tid om sex månader. Fram till dess tänker jag inte titta på de svarta fläckarna. Jag är frisk – och då har jag rent inte tid attägna en sekund till av livet vare sig åt skam, skuld, rädsla eller några andra destruktiva tankar.

Jag lever!!! Och i sociala medier kommer jag från och med nu dela med mig av glädjen över att jag lever och hylla livet och Moder Jord!

2 svar till “Kära K“

  1. Tack för dig älskvärda Annika! ❤️

    1. Stort tack för dig!!! Du anar inte vad utrensningen gjorde med mig!!! Hände saker redan på tåget hem från Ystad.

Kommentarer är stängda.