4 september 1668 fortsatte förhöret med Gertrud Svensdotter

Det fanns inte några häxor – bara oskyldigt anklagade som tvingades att erkänna.

Protokollets tio första sidor refererar första dagens förhör med Gertrud.

I texter om trolldomsprocesserna beskrivs Gertrud som den ”ondskefulla flickan”. Den bilden överensstämmer inte med det intryck jag får när jag läser protokollen.

Q. Frågades vad tid detta är skett?

R. Vid nästkommande Mikaelis tid 5 år sedan.

Q. Vad mål Satan med dem talade?

R. Bara [Lill]Härdals mål.

Q. Vad hon tog sig före, då hon kom hem?

R. Sedan hon hade ätit med de andra, lade hon sig att sova.

Q. Om hon intet las [=läste] före än hon somnade?

R. Nej, hon kunde intet läsa mer än litet av Fader Vår.

Gertruds mor dog i barnsäng, hennes far lämnade bort henne och hon kom till en plats där hon kanske inte ens förstod språket. Efter ett slagsmål anklagade en av grannpojkarna henne för att hon skulle ha fått hjälp av Satan att hämta några förrymda getter. De vuxna trodde honom! Inte nog med att hon tvingats lämna tryggheten i Lillhärdal – nu har hon hela vuxenvärlden emot sig. Finns det någon som står på hennes sida och tror på hennes oskyldighet?

Här hittar du protokollstext som Linda Ojas renskrivit.

Gertrud var 12 år när hon förhördes. Hennes livshistoria berör mig på djupet. Åh, vad jag vill krama om henne.

”Den 4 september continuerade rannsakningen med Gertrud Svensdotter, sedan såsom man hade åkallat Gud med en psalm och en bön eller 2 om hjälp uti detta verket, närvarandes dem som igår voro tillstädes.”