Snällhet i Coronatider

Egentligen hade jag tänkt skriva om allt fantastiskt som hänt sedan i lördags – men så skymtade Bob Hanssons fråga förbi i mitt FB-flöde och jag insåg att det är exakt det här jag vill skriva om!

Hej, sitter just och arbetar med mitt nya radioprogram på p1. (Första avsnittet sänds i påsk.) 
Och undrar: i denna corona-kris, har du sett något exempel på snällhet som berört dig?

Tisdagen den 17 mars 2020

När jag satt på tåget mot Älvdalen tisdagen den 17 mars fick jag tid att landa. Rädslan för Coronaviruset, tvekan om jag skulle ställa in mitt boksläpp och sorgen över att ingenting skulle bli som jag drömt om blandades med tågets dunk. Jag kunde inte skriva en enda rad på min bok. Istället scrollade jag planlöst på mobilen, blev ännu räddare, kände panik för varje rörelse i kupén – bara inte någon satte sig i närheten av mig. Jag hade bestämt mig för att hålla avstånden – minst två meter. Men jag oroade mig i onödan – tåget var nästan folktomt.

Jag skrev om min oro i gruppen Mogna Bloggare och har klippt in några av kommentarerna jag fick

hjälper gärna till Annika! vet inte hur just nu, men …

Malin Lundskog

*

Borde funka med Zoom om du delar skärm och jag håller koll på flödet i övrigt. Är det 50 pers Max på Zoom ?

Kicki Westerberg

*

Tack! Det är ju supermånga – tror det kan handla om ett 20-30-tal (beroende på vilken uppmärksamhet vi kan få i sociala medier). Skulle du eller Malin Lundskog vara intresserade av att hålla ett zoommöte under en timme? Vilken tid skulle i s f passa (någon gång 10-15 på lördag – 21/3)

*

Om inte Kicki Westerbergeller Malin Lundskog kan så ställer jag gärna upp!

Jag har zoom som kan användas. Skrev nyss ett blogginlägg om att göra om konferensen så den blir digital: http://maryemnasri.com/hur-gor-jag-konferensen-digital/

Maryem Nasri

*

Hela tråden är fylld av så mycket stöd och kärlek! Alla tre förklarar att de kan hela lördagen, de redogör för sina kalendrar, är beredda att flytta om sina egna aktiviteter för att kunna ha ett Zoommöte med mig så snart som möjligt. Eftersom jag sitter på tåget fram till kl nio på kvällen bokar vi in ett Zoommöte dagen efter kl 8.30.

Onsdagen den 18 mars

Aldrig har jag varit på ett digitalt möte med sådan energi! Malin Lundskog kläckte #viställerinteinviställerom, de diskuterade upplägg och det enda jag behövde tänka på var att nå ut till mina följare om att boksläppet nu blivit digitalt. Sedan kunde jag ägna mig åt att planera om boksläppet på Porfyrmuseet.

Här kan du läsa blogginlägget som jag skrev efter Zoommötet.

Samtidigt gnagde oron för hur jag skulle göra med evenemangen som var planerade i Mora, Gävle, Uppsala och Stockholm. Men jag bestämde mig för att fokusera på att genomföra boksläppet utifrån de ändrade förutsättningarna. Mina skrivarkollegor bestämde sig för att åka hem tidigare än planerat pga Corona och vi fixade ett improviserat försläpp på kvällen. Böckerna fanns på Porfyrmuseet – men Marit Norin som har museet levererade fem böcker till vandrarhemmet Tre Björnar.

Torsdagen den 19 mars

Oron spreds i landet – och den enda tanke jag hade i huvudet var att jag borde ställa in, nöja mig med att träffa läsarna via nätet. Torsdag morgon hade jag krismöte med Marit Norin och Torbjörn Zackrisson på Rockdale som är återförsäljare för boken. Vi hade planerat mingel på Porfyrmuseet mellan kl 10-15 där vi skulle bjuda på snittar och bubbel.

#viställerinteinviställerom blev ledordet även för detta möte.

Marit Norin erbjöd sig att ta in beställningar på boken via mail och sms. Sedan kunde jag signera antingen i Zoom eller enligt hennes instruktioner.

Här kan du läsa om de praktiska lösningarna

Här hittar du mer om Digitala Moderatorer

Vi ville inte uppmana besökarna att stanna i lokalen, därför bestämde vi oss för att inte bjuda på något tilltugg. Istället flyttade vi boksläppet utomhus kl 10-12. Eftermiddagen skulle dock äga rum inomhus.

Fredagens Folktroevenemang flyttades fram och skulle administreras. Just då var allt skakigt – och de som frågade fick till svar att jag fick återkomma efter boksläppet. Allt fokus behövdes i nuet för att lösa situationen.

Fredagen den 20 mars

Genrep. Och allt verkade fungera. Nytt blogginlägg och högt adrenalinpåslåg. Sömnen var det dåligt bevänt med. Jag delade blogginlägg i sociala medier som en galning. Tänk om det inte skulle komma en enda på det digitala boksläppet?

Vid det här laget var jag så uppstressad så att hjärnan lagt av. Min dotter som fanns med på zoommötet och lovade att finslipa på mina blogginlägg så att jag bara behövde skriva av mig. Så här blev det till slut.

Här kan du se blogginlägget som jag delade.

Här kan du läsa mer om Rockdale som drivs av Marit Norin och Torbjörn Zackrisson

Lördagen den 21 mars

Dagen jag längtat efter sedan jag började skriva var äntligen här – men långt ifrån hur jag föreställt mig den. Oron. Osäkerheten. Det okända. Ingen hade hört talas om ett digitalt boksläpp.

När jag kom ner till Porfyrmuseet väntade Marit Norin med högar av böcker som jag skulle signera. Beställningarna hade strömmat in. Redan innan tio hängde älvdalsbornas på låset. De hade varit i kontakt med Marit, böckerna låg färdiga (betalda via swish) och Marit ställde dem på bordet utanför.

Jag flyttade ut i solen.

Lennart Danielsson har medverkat på många av mina uppläsningar. Kändes så märkligt att inte få ge honom en stor kram när han kom med sin lur och blåste in boksigneringen.

Den första överraskningen var Lennart Danielsson som hade tagit med sig näverluren och blåste in boksläppet. Pga Coronan var det inte många där (för ingen stannade för att mingla) – men Marit sände live på instagram och det var härligt att få dela stunden med nära och kära under dagen.

Marit Norin fanns överallt. Beställningarna fortsatte ringa in och hon hade ingen sluttid. Med jämna mellanrum stack hon fram en bok med en lapp om vad det skulle stå i den. Klockan 10.30 började livesändningarna. Datorn stod bredvid mig på signeringsbordet – och känslan av att det var omkring 20 personer med mig live fastän det var nästintill tomt runt mig var obeskrivlig. Tack vare zoom kunde båda mina barn framföra hälsningar från Skåne, vänner från förr, cancersjuka följare, skrivarkompisar fanns där. Hur många glädjetårar jag grät de timmarna vet jag inte.

De inplanerade högläsningarna blev både digitala och för besökare. Hela dagen var helt magisk – tack vare de digitala moderatorerna på Zoom och Marit Norin som fixade betalningar och t o m körde runt med hemleverans i Älvdalen.

Boksigneringen avslutades med att Anna Vild sjöng Skål för våren. Fortfarande får jag rysningar över hela kroppen när jag ser inlägget som sändes live på instagram och nu finns sparat på Anna Vilds insta-kanal.

Under höjdpunkten “Oväsen” hittar du klippet från Anna Vilds framträdande på mitt boksläpp

Och snällheten var inte slut där … den har fortsatt på min väg via Mora, Falun och Gävle. Nu avbryter jag min resa och flyttar fram evenemangen som skulle ägt rum i Uppsala och Stockholm.

Så nog har jag fått märka av snällheten allt.

Magisk kulningsworkhop med Anna Vild. Som en nordisk yoga.

Lämna ett svar