Vadstena

Research för boken Vrede i Älvdalen

Mitt mål med resan är först och främst att inspireras för att kunna skriva Vrede i Älvdalen (planerat boksläpp den 21 mars 2022). Boken är andra delen i serien Eldarna. På bloggen kan du följa hur Oväsen i Älvdalen växte fram. På samma sätt kommer jag använda bloggen när jag skriver Vrede.

Vis av erfarenhet kommer Vrede i Älvdalen endast ha två perspektivpersoner. Genom Olof får vi följa Gustav Vasas frihetskrig. I Oväsen i Älvdalen använde jag protokollet som en växtpinne att bygga berättelsen kring. Växtpinnen i den nya boken är Peder Svarts krönika.

I en serie blogginlägg kommer jag klippa in de citat som jag ska fördjupa och gestalta under resan. I efterhand kommer jag fylla på med min egen reseberättelse och bilder. Du kommer kunna följa resan i kategorin ”Vrede” som du hittar under rubriken.

Varför Vadstena?

Enligt boken om Kristina Gyllenstierna träffar hon sonen Nils Sture i Vadstena julen 1525. I boken står det att de firade jul på Vadstena slott, men beslutet om att bygga en fästning i Vadstena tas först 1544.

Vadstena slott byggdes om från fästning till palats för hertig Magnus räkning 1554. Han dog 1595 så troligen kommer läsarna få besöka slottet tillsammans med Anna Vasa i en kommande bok.

Vadstena återkommer även i boken om Karl Gyllenhielm (frilloson till Gustav II Aldolf). Karls halvsyster Maria Elisabet var gift med deras kusin, hertig Johan, och bodde på Vadstena slott. Hertigparet lär ha varit drivande i häxprocesserna i Östergötland på 1610 talet. Hur många som avrättades får vi aldrig veta då domböckerna är försvunna.

Vadstena ligger längs pilgrimsleden till Trondheim, men det går även att ta sig hit via Vättern. Eftersom Vättern är långgrund här måste sjötransporter till Vadstena lägga till vid långa bryggor. Enligt informationsskylten fanns det år 1529 tre långa bryggor (när de anlagts framgår inte – troligen fanns det bryggor långt tidigare.)
Borgarnas brygga låg här – vid Helgeandsgatans mynning – och kallades Helgeandsbron. Längs bryggan låg sjöbodar.
Under medeltiden av Helgeandshuset en institution för sjuka, åldriga och fattiga. Du kunde även köpa vård för resten av livet men det krävde en stor engångsinbetalning.
Kanske låg Klosterbryggan här. I vart fall måste de båda klostren och klosterkyrkan tett sig gigantiska från den här positionen.
En mäktig – och kanske skrämmande – syn mötte den som la till vid Klosterbryggan 1525.
I tvåvåningsbyggnaden ut mot Vättern låg ett bageri och bryggeri. Den här hon hade ett avlopp som ledde ut i Vättern. Min fantasi flyger iväg. Fanns här en butik där man kunde köpa Klosteröl och bröd? Enligt kartskissen fanns det även ett kontor i byggnaden. Vilken kontakt kunde nunnorna ha med världen utanför?
Rester av trappan upp till andra våningen.
Kanske gick Kristina Gyllenstierna genom den här porten. Kände hon tacksamhet för att hon inte var en av alla de adelsdöttrar som låstes in i klostret?
Innanför muren finns en stor kyrkogård omgiven av nunneklostrets murar till höger och munkklostrets murar till vänster.
Inför denna väldiga byggnad känner varje besökare sig liten.

Frågor som kvarstår

Var bodde Kristina Gyllenstierna i december 1525?

Hade Kristina Gyllenstierna tillgång till ett eget hus i Vadstena? Vilka i hennes nätverk kan ha haft hus i Vadstena?

Kände hon någon i nunneklostret?

Vilken kontakt kan Kristina Gyllenstierna ha haft med enskilda nunnor?

Kan jag hitta en avskrift av hela brevet som hon skrev från Vadstena?

Var höll Gustav Vasa till när han besökte Vadstena 1525?

Och var fanns Gustav Vasa i december 1525?

Hur många bodde i Vadstena 1525?

Trolldomsprocesser i Vadstena

Vi vill gärna ha hjälp att hitta fler trolldomsprocesser i Östergötland så att vi i framtiden kan komplettera sidan trolldomsprocesser.

1411 nämns rådhuset för första gången (Vadstena fick stadsprivilegier 1400). 1460 uppförs det de äldsta delarna av dagens rådhus – en satsbyggnad i två våningar med gråstensväggar, torvtak och trappgavlar. Salen på andra våningen används som rådstuga för borgmästare och råd medan bottenvåningen används för utskänkning och handel.
Under 1500-talet tillkommer tornet, som då har trappgavlar. I källaren finns en arrest.
Mellan Rådhustorget och Rödtornet går Storgatan. De flesta husen har informationsskyltar och jag föreställer mig en medeltida stad med handelsbodar av trä längs Storgatan. Handelsbodar som så småningom utvecklas till stenhus.
Mitt emot rådhuset ligger Udd Jönssons hus. De stora sextiotals fönstren förtar karaktären och invändigt finns endast några murar som skvallrar om husets flera hundra långa historia. ”Under medeltiden ansågs hörntomten Storgatan – Rådhustorget det bästa affärsläget i staden. Här uppförde Tord Guldsmed, med klostrets medgivande, två gatubodar av trä i två våningar.” (Text hämtad från informationsskylt på huset.)
”På 1490-talet medgav klostret att nya bodar längs gatan fick uppföras av sten. ” 1540 förvärvades fastigheterna av Vadstenas borgmästare Udd Jönsson som med sin familj startade Sveriges första varuhus här med försäljning av pälsverk, vapen och guld bland annat. Bottenvåningen inrymde sex handelbodar för Udd och hans söner.
Den här porten ligger i Mårten Ulfssons gård. Murarna består av gråsten och kalksten. Troligen var det två stenhus fram till 1560-talet då bormästaren Mårten Ulfsson förvärvade båda fasitgheterna.
Samma gång sett från sjösidan. ”Vattengränden” ligger i tomtgränsen.
Mårten Ulfssons innergård.
1473 byggdes Biskopshuset på en äldre husgrund. Ursprungligen var huset kvadratiskt med gavlar åt norr och söder (man kan nästa ana dem i gråstenarna). Ursprungligen hade huset ett enda rum med tegelgolv och kalkputsade väggar täckta med religiösa texter på gammalsvenska.
1528 befallde Gustav Vasa fogden på Hovs gård att ta över Biskopsgården från biskop Brask. Gustav Vasa moderniserade huset med diverse tillbyggnader och privat (en toalett som fortfarande är synlig på utsidan av huset.)

1624 ställdes Ingrid Street inför rådhusrätten anklagade för trolldom. Hon hade lagt ett knyte under borgmästaren Arvid Håkanssons bodtröskel. Hans hustru blev förlamad efter att ha tittat i knytet och Ingrid, som ansågs trollkunnig, anklagades. (Hur det gick stod det inget om på informationsskylten.)

Ur wikipedia

Både i trakten runt Vadstena och i själva staden finns det spår av mänsklig bosättning från järnåldern. I Vadstena finns spår av en större gård från 1000-talet eller tidigare. Under 1100-talet fanns en romansk kyrka där Rödtornet står i modern tid. Vadstena var en anhalt på pilgrimsvandringen till Trondheim och där fanns en Olavskult redan på 1100- och 1200-talen.[6]Vadstena firade sitt 500-årsjubileum den 8 december 1900.[7]

I mitten av 1200-talet uppfördes Bjälbopalatset av kung Valdemar Birgersson. Palatset skänktes 1346 av kung Magnus Eriksson till Heliga Birgitta som grundade Vadstena kloster. Vadstena fick stadsprivilegier 1400 och blev Sveriges största pilgrimsort. Staden utvecklades snabbt med hjälp av besökande pilgrimer och affärsmän.[8]

Gustav Vasa konfiskerade klostrets egendomar och 1550 stängdes munkklostret. Under Gustav Vasas tid uppfördes också Vadstena slott. 1595 tvingades även nunnorna att lämna klostret. 1637 började klostret användas som ett hem för invalidiserade soldater, ett ”krigsmanshus”. De boende där tjänade extra genom spetsknyppling vilket lade grunden till Vadstenas rykte för sina spetsar.

Mitt i centrum ligger Rådhustorget med rådhuset från 1400-talet, vilket därmed är Sveriges äldsta bevarade. Mittemot rådhuset ligger Udd Jönssons hus, ett handelshus i tegel från senmedeltiden. Från Rådhustorget leder Storgatan som sedan staden grundades varit den centrala handelsgatan. Vid den bortre änden av Storgatan ligger Rödtornet, vilket är resterna av den medeltida församlingskyrkan. Senare om- och tillbyggdes tornet och blev en skola. I byggnaden ligger stadens turistbyrå. Bredvid Rödtornet ligger Biskopshuset med anor från 1474. Det var Linköpingsbiskopens bostad vid dennes besök i Vadstena under medeltiden. Norr om rödtornet ligger den gamla teatern som är en av Sveriges äldsta landsbygdsteatrar, från 1825. Alldeles i närheten ligger Vadstena kloster, grundat i slutet av 1300-talet efter heliga Birgittas anvisningar. Klosterkyrkan dominerar stadens siluett och har gjort så sedan den invigdes 1430. Norr om centrum finns också Mårten Skinnares hus, ett borgarhus från senmedeltiden, samt det intilliggande Hospitalsmuseet.

Hospitalmuseum och Mårten Skinnares hus är ett medicinalhistoriskt museum, det är inrymt i det så kallade ”Stora Dårhuset” från 1757, mitt i det gamla Vadstena hospitalsområdetMårten Skinnares hus är ett relativt välbevarat senmedeltida stenhus beläget i Vadstena. Huset är namngivet efter Mårten Nilsson SkinnareVadstena hospitals grund låg i den stiftelse som grundades av Mårten Skinnare. Han erhöll 1519 tre tomter utanför klostermuren, där han lät uppföra några hospitalsbyggnader, däribland Mårten Skinnares hus. I museet visas mentalvårdens utveckling genom seklerna, från 1400-talets Helgeandshus via Mårten Skinnares Hospital till moderna tidernas Birgitta sjukhus.

Den södra delen av stadens centrum domineras av Vadstena slott, byggt som försvarsanläggning av Gustav Vasa på 1500-talet. I slottet finns idag Landsarkivet samt ett museum. Bredvid slottet ligger Leksaksmuseet.

Under Vadstenas äldsta tider fanns ingen försvarsborg till skydd för staden. Inte ens Folkungaättens palats hade den funktionen på 1200- och 1300-talet, innan det blev en del av Vadstena kloster. Dock uppfördes en enklare stadsmur runt staden på 1400-talet. I centrala Vadstena, alldeles intill Vätterns strand ligger ett av Sveriges bäst bevarade renässansslott. Det byggdes som försvarsanläggning av kung Gustav Vasa år 1545, i syfte att skydda Stockholm och riket från eventuella danska och småländska attacker. Ett par år efter det att Dackefejden hade slagits ned i Småland och södra Östergötland, sattes spadarna i jorden.

Slottet byggdes i den del av staden från 1400-talet som kallades Sanden på grund av markens beskaffenhet. Valet av plats berodde säkert på de naturmässiga förutsättningarna med vatten eller sankområden som mer eller mindre omslöt platsen. Problemet med att det redan fanns en bebyggelse löstes genom att man erbjöd invånarna, mestadels hantverkare såsom kopparslagareskinnare (päls- och skinnförsäljare), smederskomakare och skräddare, ersättningstomter i andra delar av staden. Gyttret av grå trähus revs. Året efter avhysningen inleddes arbetet med att uppföra slottet med tillhörande vallar och vallgravar.

År 1555 delade Gustav Vasa ut hertigdömen till sina fyra söner och Magnus tilldelades bland annat Östergötland, varpå fästningen började omdanas till ett palats. Magnus äldre bror Johan planerade slottets tredje våning med rikssalar och slottskyrka och hela bygget stod klart under första hälften av 1600-talet.

Efter att kungligheterna lämnat slottet i början av 1700-talet kom slottets salar att användas bland annat som damastväveri och spritförråd. År 1899 flyttade landsarkivet in i slottets östra halva, i väntan på permanenta lokaler i Linköping, men dessa lät vänta på sig och arkivet finns kvar i Vadstena slott ännu 2019.

Innehavare av slottet

Gustav Vasa vistades inte så ofta på slottet. År 1552 gifte han sig dock med Katarina Stenbock i Vadstena klosterkyrka och bröllopsfesten hölls då på slottet.

Kungens son, Magnus, innehade slottet som sitt residens under större delen av 1500-talets andra hälft. Det var han som innehade slottet då det så kallade Vadstenabullret ägde rum. Han dog 1595 och slottet och hertigtiteln övertogs av hans brorson Johan Vasa. Han och hans gemål Maria Elisabet bodde tidvis på slottet fram till bägge deras död 1618. Efterkommande år vistades flera kungligheter på slottet. Gustav II Adolf höll riksdag där och drottning Kristina lät sätta upp en av landets första operor på slottet.

Drottning Hedvig Eleonora hade Vadstena län och slott som del i sitt livgeding, vilket hon erhöll efter maken Karl X Gustavs död 1660. Den sista kungligheten som vistades i slottet var prinsessan Ulrika Eleonora (sedermera regerande drottning), som 1716 fick besök av sin bror, Karl XII, då denne varit utomlands i sexton år.

Kulturhistoriska byggnader i Vadstena

Senare inlägg om Vadstena

Vadstena slott

Vadstena och Kristina Gyllenstierna