Hur såg det ut på slottet i Stockholm år 1520? Den frågan har jag ställt mig många gånger. (Nedan hittar du de länkar jag använt mig av.)
Men för att skapa känslan kom jag att tänka på Glimmingehus, som började byggas 1499. Det är en borg jag känner.
Slottet i Stockholm byggdes under lång tid.
Slutet av 900-talet – började en pålspärr byggas och i slutet av 1100-talet fanns en försvarsanläggning
Slutet av 1100-talet – ett kastell byggdes som senare utvecklades till kärntornet. (Tornet var 15 meter i diameter och 25 meter högt. Murarna lär ha varit 4 meter tjocka.) Av försvarsskäl var ingången på andra våningen. I bottenvåningen fanns en fängelsehåla som endast nåddes via en lucka i golvet ovanför.
Slutet av 1200-talet – anläggningen byggdes ut md ringmur, borggård och fler byggnader.
1419 brann slottet
Under perioden 1520 – 16 juni 1523 var borgen belägrad i flera omgångar.
12-13 februari 1525 brann slottet. Sommaren 1526 påbörjades ombyggnadsarbeten.
Länkar
Stockholms slott – arkeologisk utredning av Kerstin Söderlund
Stockholms slott under vasatiden av G Upmark
Glimmingehus
Inbjudan från Margareta och Jens Holgersson Ulfstand till Henrik Krummedinge på Varbergs fästning.
Eldstaden i Stora salen på Glimmingehus kan ha haft symboler för de fyra elementen. ”Här fanns troligen symboler för de fyra elementen uthuggna i eldstadens nedre omfattning. En salamander, som symboliserade elden, och en sill som symbol för vatten finns fortfarande synliga idag. På det andra fotstycket har dekoren försvunnit men där har sannolikt funnits symboler för luft och jord, kanske en sköldpadda och en fågel. ”
”Tyger hörde till det mest dyrbara materialen och var en tydlig statusmarkör. De var inte bara dekorativa, de hjälpte också till att behålla värmen i rummen genom att skydda från kylan från de kalla stenväggarna. Här ovanför finns en trälist, som löper runt rummet, och som har tydliga spikhål, möjliga spår efter upphängningen”
”En plats vid eldstaden hörde till privilegierna i medeltidens bostäder, så naturligtvis har detta påkostade rum sin egen. Här kunde badvatten värmas, precis som mat och dryck, och det var säkert vanligt att man uppehöll sig nära elden för både värmen och ljusets skull framförallt under det mörka vinterhalvåret. ”
Sängarna var ofta smala och korta, under den här tiden satt man och sov. Kanske fanns en säng placerad just här. De kunde vara försedda med förhängen, nedhängda på stänger från taket eller på stolpar som himmelsängar. Ibland var gavlarna i trä rikt dekorerade. Kuddar och lakan fanns och madrasserna var fyllda med hö, tagel eller sågspån. På väggen fanns ofta avbildningar av jungfru Maria eller så var väggarna målade eller klädda med gobelänger som också hjälpte för att hålla kylan borta. Kanske var rummet inte helt olikt det vi kan se på bilden hä
Denna nisch har sannolikt använts för förvaring, åtkomlig från de båda angränsande rummen. Här fanns antingen ett infällt skåp med luckor eller öppna hyllplan. Här nedan ett vallgravsfynd, ett skåpbesIag. I sovrummen förvarades ofta familjens värdesaker som juveler, pengar, böcker och dokument. Bröllopskistor och andra förvaringslådor var även de viktiga möbler. Dessa var ofta dekorerade med heraldiska former (familjens vapen) eller med religiösa motiv som korsfästelsen