Vad var trolldomskommissionen?

häxprocess

Den 12 augusti 1669 anlände den första trolldomskommissionen till Mora.

Men vad var trolldomskommissionen för något?

De två tidigare rannsakningarna (det extraordinarietinget i Älvdalen i september 1668 och det ordinarie tinget i Kråkberg 1668) hade båda följt tidens processregler. Men med trolldomskommissionen skapades en summarisk process.

Även idag har vi summariska processer, t ex vid snatteri. Hela rättssystemet är en avvägning mellan effektivitet och rättssäkerhet. När de styrande prioriterar effektiviteten sker det på bekostnad av rättssäkerheten och man måste räkna med att även oskyldiga kan bli dömda. Detta är ett val som de styrande gör.

De ordinarie processreglerna innebar att nämndemännen avgjorde om den anklagade skulle frias eller fällas. Domaren läste i lagboken vad straffet skulle bli. Om det var fråga om dödsstraff fick det inte verkställas, utan skickades till den kungliga hovrätten i Stockholm.

På den tiden fanns det inte något fängelsestraff, utan det var fråga antingen om böter eller kroppsstraff där dödsstraff var ett av flera kroppsstraff. Dödsstraffet hade olika grader. När kroppen brändes på bål var det en strängare form av dödsstraff än bara avrättning.

Eftersom hovrätten skulle fastställa dödsstraffen fick den dödsdömde sitta i fängsligt förvar i väntan på hovrättens dom. För det mesta benådade hovrätten den dödsdömde. Kanske ansåg de att tiden i fängelsehålan var straff nog.

Det var vanligt att tingen utdömde dödsstraff, men mycket ovanligt att någon avrättades. Antagligen hade nämndemännen i Älvdalen och Kråkberg väntat sig att även de dödsdömda i Älvdalen skulle benådas. Därför skickades bara de gamla till fängsligt förvar i Falun. Det vet vi eftersom Gulllichs Anna blev sjuk på våren och då befann hon sig hemma i Loka.

Här kan du läsa om vilka som fördes till Falun

Här hittar du inlägg om hur det var i fångehuset

Vem satt med i trolldomskommissionen?

Kommissionen leddes av riksrådet Lorentz Creutz. Han hade tidigare varit landshövding i Kopparbergs län och var gift med den nuvarande landshövdingens syster, Elsa Duwall. (Lorentz Creutz avled som riksamiral när skeppet Kronan förliste, men det är en annan historia.)

I kommissionen ingick också tre hovrättsjurister, Faluns borgmästare, en ämbetsman från Begskollegium, åtta präster från Dalarna, Österdalarnas landsdomare och fogde samt tolv nämndemän ur tingslaget.

Varför tillsattes trolldomskommissionen?

Genom att kommissionen kunde rannsaka och döma på plats innebar det praktiska fördelar jämfört med att Svea hovrätt skulle ta sig an fallen. ”En kommission kunde vara närvarande på den aktuella platsen och själv höra vittnen och anklagade, medan Svea hovrätt befann sig i Stockholm. Kommissionen arbetade också fortare, eftersom den rannsakade och dömde på några dagar eller veckor. Hovrätten var så överbelastad att det kunde ta många månader innan granskningen av målen var klar.”, skriver Maria Lennersand och Linda Oja i När djävulen vandrade genom landet som publicerades i Karolinska förbundets årsbok 2001.

Vilka befogenheter hade trolldomskommissionen?

Det var inte ovanligt med dömande kommissioner under 1600-talet. De kunde tillsättas för olika ändamål, men nästan alltid begränsades deras befogenheter till att rannsaka. Dömandet överlämnades till hovrätten eller Kungl. Maj:t, som fungerade som en högsta domstol.

I de fall kommissionerna hade egen domsrätt skulle domarna i regel godkännas av Kungl. Maj:t innan de verkställdes.

Creutz trolldomskommission fick befogenhet både att döma och verkställa avrättningar direkt utan godkännande av någon annan instans. Det fanns inte någon möjlighet att överklaga. Ingen möjlighet att söka nåd. Detta är exceptionellt ur ett rättssäkerhetsperspektiv och Maria Lennersand skriver att det var mycket ovanligt att kommissioner hade så stora befogenheter.

(Lennersand har behandlat ämnet i ”Om dömande kommissioner och deras befogenheter under 1600-talet.)

Lämna ett svar