Avalonia (1)

Jag doppar pennan i framtiden och skriver …

Visst är det en vacker inledning på en bok.

Det är min inledning på blogg-boken ”Avalonia”

Ur ”Reseguide till en ny tidsålder” av Lillemor Groth

”När det var dags för dig att födas in i den här världen var du själv med och la planen. Och du valde att födas just nu, i den här spännande tiden. Mitt i skiftet mellan två dimensioner och två tidsåldrar. Du bestämde också vad du ville lära dig och vilka resurser och begåvningar du ville ha med dig.”

”Tillsammans med dina guider – enligt indianerna även 27 av dina förfäder från både din blivande mammas och pappas sida – skapade du en slags blåkopia av dig. Av ditt sanna och gudomliga jag.”

”Förmodligen hade du sovit dig igenom några tidigare liv, så för säkerhets skull planerade ni också in några händelser som skulle fungera som en väckarklocka för dig.”

”Dessutom fick du ett uppdrag. Något som du under ditt liv upptäcker inom dig och då kan tillföra mänskligheten. En skatt gömdes i ditt hjärta, en gåva till världen.”

Föredragshållare på Östra avdelningen i Tällberg september 2012

Mina gåvor

Den 21 mars 2020 – i början av pandemin – debuterade jag som författare med boken Oväsen i Älvdalen. På bloggen har jag skrivit om de magiska händelser som ledde fram till boken.

Liksom klimatångesten gått rakt in i mig tog jag nu in världens ångest och kände ett tvång att skapa nya mötesplatser. Det ledde fram till Insamlingsstiftelsen Kvinnohistorier och hemsidan Trolldomsprocesser.

Sedan dess har jag haft ångest över mitt impulsiva agerande. Jag ser ju hur tokigt det är, men det är som om tornado tar mig med på en resa och jag inte har någon möjlighet att hålla emot. Det har hänt flera gånger i mitt liv.

När jag låstes in på psykiatriska klinken var jag övertygad om att jag var tokig. Jag hörde röster.

Det var inte första gången jag var övertygad om att jag hade någon psykisk sjukdom. Flera gånger har jag tagit initiativ till att utreda om jag är bipolär – men varje gång får jag samma svar. Det är din personlighet och du måste lära dig leva med det.

I åratal har jag gått i terapi. Försökt lära mig leva med min personlighet. Men inget har hjälpt. När jag är ”hög” är livet underbart och jag knarkar endorfinerna. Går fullständigt upp i projektet. Sedan tar all energin slut, och jag faller djupt ner i gropen. Flämtande ligger jag på botten och ser ingen annan utväg än döden. Skammen över den jag är. Hopplösheten att jag föll in i gamla hjulspår även den här gången.

I måndags var jag hos min massör. Och hon förklarade det med att jag måste lära mig stänga igen kronchakrat. Andra har sagt det till mig.

Den här gången var det som om alla bitar föll på plats. Fröding, van Gogh – det är många kreativa själar som blivit ”sinnessjuka” och kanske skulle jag ha blivit en av dem om det inte vore för alla fantastiska människor jag har omkring mig.

Men det har varit svårt att leva i dessa två världar. Så med det här inlägget kliver jag ut ur garderoben. Först när jag erkänner min andlighet offentligt kan jag få en läkning.

Det är inte lätt att närma sig detta som varit så skambelagt under hela mitt liv. Och du får ta det varligt med mig. Jag är skör i detta och glider likt Bambi på hal is. Men du som känner mig vet att jag visst länge. Innerst inne.

Trots alla läkarbesök är det inte någon som har nämnt det andliga. I går föll även de pusselbitarna på plats.

Jag sitter under kristallkronan. Här har jag gett universum ok att duscha mig med information från väven. På måndag har min massör lovat att stänga igen mitt kronchakra. Hon säger att det inte är så svårt att lära mig att själv stänga igen. Till en början ska jag använda färgerna för att kommunicera med universum. Lila och blått kan jag använda som en signal att nu är det ok att koppla på, öppna upp eller vad vi ska kalla det. Men när jag vill bli lämnad i fred ska jag använda grönt.

På måndag kl 10 har jag bokat tid på Soul Factory för att köpa mina första yogakläder. Tänker att jag kan gå i yogakläder inomhus. Vi börjar där. Vid tillfälle ska jag besöka Erikshjälpen och se om jag hittar skjortor i bruna och gröna nyanser. Kanske rött. Ser fram emot att utforska detta område mer.

Här på bloggen blir det också en del förändringar.

Att skriva en bok kräver väldigt mycket strukturerat arbete med redigering och koll-läsning. Just nu finns det inte tid till det. Så boken ”Avalonia” hittar du genom att söka här på bloggen – eller klicka på ”Avalonia” längst upp.

Under kategorin ”Leader” kan du följa hur jag söker projektmedel. Det finns även en affärsidé kring att hjälpa andra söka Leadermedel, men den affärsidén kommer utvecklas under Social Brand lab (som jag har livslångt medlemsskap i).

Den tredje ”aktiva” kategorin blir ”Eldarna” där jag fortsätter samla research för bokserien. Men just nu känns det som om den boken kommer dröja. Den är tung och det finns fortfarande en röst som inte är född än. Vi får se.

Detta är en början – och jag försöker att inte tänka på dig som läser utan bara lyssna uppåt. Sätta fingrarna mot tangentbordet och låta orden komma.

Lillemor Groths ord blir ett skelett – det som skapar struktur – håller mina flummiga ord.

Får till mig att den här bloggserien får ett helt annat uttryck – mer som när jag skrev om hudcancern. Och så finns hon där. Thea. Mitt första barnbarn.

Det är till dig, Thea, jag skriver det här. För om du ärvt ”gåvan” vill jag inte att du ska gå igenom det jag gått igenom.

Allt är som det ska. Du ska bara lita till det du får till dig och lära dig stänga av.

Var nu rädd om dig, farmor alltid vara med dig i tankarna! På torsdag ses vi igen!

Citat från veckans inlägg på FB-sidan ”Konsten att tina en frusen själ”, av Lillemor Groth

”Välkommen till en mirakel-vecka! Hela Universum går nu samman för att höja din medvetenhet. Det är karmiska förändringar på gång. Du riktas in mot det som du föddes hit till jorden för att bidra med.

När ett nytt kapitel i ditt liv tar sin början kan du först tappa fotfästet lite grann, innan du finner din nya grund att stå på. Du kan också ifrågasätta din identitet och vem du är. Det kan först kännas som att inget spelar någon roll och att du inte orkar bry dig. Men lugn, det är en fas som du går igenom.”

2 svar på ”Avalonia (1)”

  1. Kjerstin skriver: Svara

    Välkommen till det andliga livet. Allt blir enklare att förstå. Våra motgångar leder oss till något högre. Det är som att skala en lök eller som Tomas Tranström skrev , det öppnar sig valv efter valv. Vi utvecklar oss till det bästa av vårt jag. Kram och all lycka 🥰

    1. Åh, tack för dina ord. Att skriva detta inlägg var som att öppna porten till en helt ny värld.

      Ett spännande utforskande har börjat.

Lämna ett svar