Skoter till Hykjeberg

Avsked är sorgliga. Taina och Bobbi har rest söderut. I eftermiddag reser Susanne. Tini och Lennart beger sig till Paris på inspirationsresa. Nästan fyra dagar i 1600-talsvärlden blir det.

Samtalen på Rots skans har börjat gro i mitt inre. För att göra plats för 1600-talet i medvetandet behöver jag rensa ut nutiden. Här på bloggen konserverar jag resans höjdpunkt – skoterturen till Hykjeberg.

Glädjen efter att ha diskuterat trolldomsprocesserna i Rots skans bubblade i hela kroppen när jag gick mot Älvdalen. Solen sken. Himlen var så där overkligt klarblå.

Jag frågade en hundägare om det gick att gå längs gamla Näsvägen, men glömde fråga om man fick gå i skoterspåret.

När en mötande skoter stannade formulerade jag ursäkter i huvudet. Först när skoterföraren frågade om jag ville hänga med på en tur kände jag igen Lennart.

En liten tur kunde jag väl hänga med på. Nog skulle jag väl hinna hem till halv sex när vi skulle gå och simma.

Solen sken, snön glittrade. Termobyxor, ullvantar och tjockmössa värmde. Simhallen är öppen många dagar i veckan. Klart jag åkte med till Nässjön där Hykjeberg stupar.

“Har du aldrig varit på Hykjeberg?” frågade Lennart och vi åkte dit.

Lennart berättade hur han köpte sin första skoter när han var 16 år. Hans kärlek till skoter och skogen märktes verkligen när han gav sig ut i ospårad snö. Vilken upplevelse att åka slalom mellan tallarna.

Vänskap

Skrivretreaterna på Tre Björnar är magiska. Det händer saker i mig på ett så mycket djupare plan. Hittills har det inte blivit mycket skrivet, men det gör inget. Atmosfären är trygg och jag mår bra när jag omges av dessa fantastiska människor.

Utsikt från Jällan

Idag är det avsked, men jag stannar ensam kvar ytterligare några dagar. Vis av erfarenhet skapar jag plats för kreativiteten att komma.

Stort TACK dessa dagar – att ni orkar lyssna till mina tårar – att ni så generöst delar med er av er klokskap och livserfarenhet. Jag är så tacksam för vår vänskap!

Susanne

Bobbi

Taina

Tini och Lennart

I köket på Tre Björnar

Journalisten från Dala-demokraten intervjuar Lennart om tiden som ägare av vandrarhemmet Tre Björnar. Så klart kan jag inte låta bli att flika in mina reflektioner om hur unikt stället är. Maten gjord på lokala råvaror – tomater odlade i Tinis växthus.

Journalisten frågar Tini om hon är intresserad av inredning.

“Nja, jag kollar inte i inredningstidningar, men så klart kan man inte sätta en billig tapet i ett hus som det här. Här ska det vara traditionella tapeter med historia.”

Tini plagierar inte andra. Hon skapar sin egen stil. En vistelse på Tre Björnar har vissa likheter med Mandelman. (Tini tillhör de få som inte sett ett enda av programmen.)

Tack Tini och Lennart för all omtanke ni ger mig!!!

Rots skans

Onsdagen tillbringade jag på Rots skans. Med klarblå himmel och sol var det som att komma till ett sagolandskap.

Vi började med en runda ner i arkivet för att plocka upp några föremål om det skulle komma några som var intresserade av 1600-talet klockan 13.

Än en gång tittade jag på ”trullklämman”, kjolen i fårskinn och studerade de olika knapparna i en jacka. Däremot blev det inte tillfälle att pröva trullklämman.

Till min förvåning dök det upp fyra personer (förutom de som jobbar på Rots skans) som var intresserade av trolldomsprocesserna i Älvdalen. Det var helt underbart att få diskutera varför trolldomsprocesserna uppstod och ta del av deras tankar och jämföra dem med mina.

För dem som inte hade möjlighet att komma dagtid blir det ett nytt tillfälle att diskutera trolldomsprocesserna

Tid: Tisdagen den 20 mars kl 18-20 

Plats: Jällan Tre Björnar (ovanvåningen på huset där det är julmarknad, dörren ut mot vägen – VAR FÖRSIKTIG – trappan är hal)

Tini och Lennart är inte hemma. Därför finns det inte någon möjlighet att gå in i stora gula huset. Det finns inte heller någon möjlighet att få kaffe etc.

Klockan 18-19 berättar jag om min research och bloggen (dvs en kortare information än den på Rots skans som tog ca två timmar).

Klockan 19-20 är det frågestund och diskussion där det även finns möjlighet att se bilder från protokollet som förvaras på Landsarkivet i Uppsala.

Om intresse finns gör jag en repris på gårdagens föredragning om trolldomsprocesserna när jag kommer hit i maj.

 

Idag har jag färdigställt en skrivelse till Hembygdsföreningens styrelse med idéer om hur man skulle kunna ta tillvara det unika kulturarv som finns i Älvdalen.

Under våren kommer jag uppdatera min blogg med fler texter. Rots skans har varit till stor hjälp för mitt skrivande och jag vill verkligen bidra till deras arbete. Kanske hittar de några texter som de kan använda som informationsskyltar?

Nu är klockan snart 12. Morgonpromenad har jag inte kommit ut på. Inget på boken har blivit skrivit, däremot en skrivelse till Hembygdsföreningens styrelse och det här blogginlägget. Inlägget om skoterfärden får vänta till i morgon.

 

Hykjeberg

Oj, oj, oj vad trött jag är….

…Upplevt och diskuterat 1600-talet på Rots skans…

… Gått från Rot via Holen till Porfyrdammen…

…Åkt skoter över Nässjön, upp till Hykjeberg…

Utsikt mot Orsasjön från Hykjeberg

… inte skrivit ett enda ord på bokprojektet…

… inte varit och simmat…

Men fått massor av inspiration. Från och med i morgon skapar jag utrymme för flödet. Och så kommer det bilder från Hykjeberg.

Fåglarna sjunger vårsånger i Älvdalen

Älvdalen Jällan

Den blå dörren rakt fram går till Jällan. Där uppe brukar vi sitta och skriva. Trappan är brant, men har trappräcke. Det är på Jällan vi träffas tisdagen den 20 mars kl 18-20.

I dag blev det ingen morgonpromenad. Klockan 9.30 går bussen till Rot – och jag har så himla svårt med tider. Sover oroligt, vaknar till rädd att ha försovit mig. Så himla fånigt.

Stf Tre Björnar ÄlvdalenÄlskar det här huset. För varje år förbättrar Tini och Lennart detaljer. Detta är hemma för mig!

På Rots skans letar jag detaljer och inspiration till nedanstående scener. Vägen in i 1600-talet tar tid. Upplevelserna slumrar, blandas. Sedan handlar det bara om att skapa förutsättningar för att “tanka ur” när flödet kommer.

Här på bloggen sparar jag inspiration tills jag kommer hit i maj/juni. Då ska Tini arrangera en Trolldomsmiddag i den gamla 1600-tals ladan i Stop – 350 år efter att Gullichs-Annas bror gifte sig i Loka.

På tisdag – den 20 mars kl 18 – hoppas jag inspirera fler att arrangera aktiviteter för att ge de oskyldigt anklagade upprättelse.

Scener jag söker inspiration till idag

Anna (januari 1669)

Länsman kommer in i sockenstugan och går sedan till Look-Anna (9 september 1668)

Gestalta tortyrredskapen (jungfrun) (9 september)

Länsman i prästgården (9 september 1668)

Kyrkbyn

 

Inte en rad har jag skrivit idag.

Även kyrkogården var täckt av snö så knappt ens gravstenarna stack upp.

Planen var att morgonpromenaden skulle inspirera till en scen där Länsman först ger sig ner på byn och letar efter ett vittne och sedan går till Kaplansgården tillsammans med en nämndeman för att höra om Gyris-Marit sett Ris-Anna i Blåkulla.

Den 10 februari 2018 drogs det här 11 ton tunga stenblocket genom Älvdalen av 110 personer. Mer om Porfyrverket kan du läsa här.

Förmiddagen tillbringade jag i vandrarhemsköket. Där finns en hemtrevlig känsla. Tini har alltid full fart. Middagar, catering, event. Vi bestämde att avsätta tid på lördag för att prata vidare om Trolldomsmiddagen. Nu är i alla fall datum bestämt. Den 2 juni blir det. Längtar redan.

Eftermiddagen sov jag bort för man sover så bra i Brittas koja. Tini hade scones över efter ett årsmöte som vi kunde få om vi skyndade oss. Väldigt mycket skyndade jag mig – det syns på bilden.

I morgon tar jag bussen till Rots skans. Förhoppningsvis kommer inspirationen i slutet av veckan, så då får jag väl “skriva ifatt” nedanstående scener.

Gamla bilder från Älvdalen

Söder om kyrkan

Norr om kyrkan

Scener att skriva

Länsman letar efter Gertruds farfars systrar (kvällen den 9 september 1668)

Notarien och domaren diskuterar förhandlingen (kvällen den 9 september 1668)

Brittas koja

Huset tillvänster är Brittas koja. Dörren rakt fram går till bastun (dusch och toalett) samt ytterligare två rum.

Ingenstans sover jag så bra som i Brittas koja. Redan 5.31 var jag klarvaken, men så somnade jag innan klockan tio igår. Nu har jag skrivit ner drömmarna jag minns och ska prata med Taina om dem.

Vedeldad bastu – med så mycket snö måste vi ju bara…

Här är så vansinnigt mycket snö – säkert en och en halv meter – överallt! Inte som på Österlen där all snön blåser från åkern till vägen. Nej, det är verkligen snö ÖVERALLT.

Tåg till Älvdalen

Cykelgarage i Katrineholm

Fastän jag har en pack-lista för skrivdagarna hatar jag att packa. Däremot älskar jag att åka tåg en hel dag – när tågen är i tid.

Tjockt med snö i Kopparberg

Tåg i Bergslagen är min favorit. De är alltid i tid, kanske är det för att de har mer “luft” i tabellen. Vi håller ofta på stationerna och väntar in tidtabellen.

Bostadshus från Rämma Fäbodar. Huset är en sk enkelstuga med stuga, förstuga och kammare.

I går berättade jag i en FB-grupp att jag ska tillbringa en vecka i Älvdalen. Det slutade med att är några som ska träffas på Rots skans på onsdag kl 13. Jag kommer dela med mig av mina efterforskningar. Förhoppningsvis ska jag även få lära mig en massa nytt.

Kyrkan i Älvdalen om ombyggd, men låg på samma plats år 1668. Det var på den här platsen Pastor Elvius predikade om Satan med sådan glöd att byborna var beredd att avrätta grannar och släktingar.

Här på bloggen ersätts tacksamhetstankarna med med faktasamlande som triggar igång flödesskrivandet. Förhoppningsvis kommer det några nya scener.