Etikettarkiv: arv

Laglott ur ett internationellt perspektiv

Postat av
4

I Sverige anser vi laglotten som självklar. Men efterhand som de internationella relationerna blir allt vanligare bör även svensk familjerätt anpassas efter lagstiftningen i andra länder.

Tidigare var det vanligt att medborgare valde land efter arvsskatten. Kapitalstarka personer som önskar undvika laglott till barnen kan på motsvarande sätt hitta länder som saknar regler om laglott.

Det här inlägget skrivs uppkrupen i sängen utan att göra anspråk på att vara fullständigt – jag vill bara dela med mig av mina tankar. (Med tidsinställning kan de sedan fördelas i mer lämpliga doser.)

Om jag minns rätt saknar Storbritannien regler om laglott. Caroline – du får gärna kommentera med dina erfarenheter.

Sedan Caroline började på byrån måste jag erkänna att jag inte håller mig så uppdaterad på internationell privaträtt.

Är det någon läsare som har erfarenheter att dela med sig av?

Email

Laglottens vara eller icke-vara – det är frågan

Postat av
Svara

När jag skriver testamente brukar jag börja med att fråga hur klienterna vill ha det om de inte behöver tänka på några lagregler. Jag menar att testamentena skall formuleras som om laglotten inte fanns. Däremot skall testator göras uppmärksam på att bröstarvingar kan kräva ut sin laglott och vad konsekvenserna blir av det.

Minns ni hur det var före 1988? Då hade alla bröstarvingar – även gifta makars gemensamma barn – rätt till sin arvslott vid dödsfall ett om det inte fanns någon annan formulering i testamente. Många upprättade testamente – och många av dessa testamente formulerades så att efterlevande make skulle ärva all egendom med undantag av bröstarvinges laglott.

Sedan ändrades lagen. Och vad händer nu? Jo, det blir tolkningsproblem. Vad ville den avlidna egentligen?

Därför menar jag att testamente skall skrivas som om laglotten inte fanns.

När jag tog upp den här frågan på en utbildning inom familjerätt för några år sedan var det ingen som trodde att laglotten skulle tas bort inom överskådlig framtid.

Jag delar inte denna uppfattning. Men för att inte få för långa blogginlägg följer fortsättning på det här inlägget.

Email

Juridiska formuleringar och dess betydelse i praktiken

Postat av
Ibland blir jag fnissig när jag läser rättsfall. I juristernas värld är det viktigt att följa lagen – att utreda så att grunden för en åtgärd är rätt.
 
Jag ska erkänna att det var mitt problem när jag satt ting. När jag hittade en lösning som fungerade för alla inblandade ville jag genomföra det och menade att man ibland fick hitta praktiska lösningar och inte hänga upp sig på jurdiska formuleringar.
 
Nedanstående citat kommer från Karnovs rättsfallsbevakning;
Tre syskon i 80–årsåldern har hamnat i konflikt med varandra efter att föräldragården delats upp. Två av dem har tagit bort en gångbro tillhörig den tredje och dömdes i tingsrätten för skadegörelse efter att målsäganden drivit enskilt åtal mot dem. Efter att hovrätten meddelat prövningstillstånd, men innan huvudförhandling hunnit hållas, har målsäganden dock avlidit varvid de åtalade, såsom närstående, sagt sig ta över ansvarstalan och lägga ned åtalet med stöd av 20 kap. 13 § RB. Hovrätten finner att part inte samtidigt kan vara motpart och de båda åtalade inte kan ta över målet. Rätten finner vidare att det inte finns någon annan heller som kan ta över målsäganderätten. Då RB inte reglerar nämnda förhållande finner rätten att situationen närmast är att likna vid att målsäganden lägger ned åtalet med den följden att målet i straffrättsdelen avskrivs. Då dödsbodelägarna inte gjort någon framställan om att skadeståndsfrågan ska drivas särskilt avskrivs målet även i denna del. Även om målet närmast liknar fallet att målsäganden lägger ned åtalet frångår hovrätten den kostnadsfördelning som då normalt gäller och beslutar istället att vardera part ska bära sina egna kostnader.
 
Den avlidnes syskon har sagt att de vill lägga ner åtalet. Hovrätten har antagligen ägnat många timmar åt att fundera och diskutera för att komma fram till att – nej, det går inte. Det är inte reglerat i lag – men det liknar situationen när målsäganden lägger ner åtalet.
 
I praktiken tror jag inte att de inblandade bryr sig om de juridiska formuleringarna. Som person är jag för rastlös för att sitta och vända orden. Fortfarande har jag samma problem. Jag vill hitta lösningar. Skapa mervärden och inte hänga upp mig i att vrida på orden. Min otålighet ställer fortfarande till problem – därför är det himla bra att jag nu har så många biträdande jurister att delegera ärenden till.
 
Eftersom jag går igenom ärenden regelbundet med dem kan jag presentera mina snabba effektiva lösningar. De kan slå i lagböcker och skriva rätt. Tillsammans blir vi effektiva team.
 
Tillbaka till rättsfallet.
Tänk här har vi tre syskon. De lägger pengar på att bråka in i döden. Men de (i alla fall inte det syskon som avled) tänker på att motparterna ärver honom om han dör. Vilken mening var det med att tvista när det inte fanns något testamente?
Email

Bodelning under äktenskapet

Postat av

Ganska ofta sker transaktioner utan att makarna/samborna tänker på vilken betydelse äganderätt och skuldsättning får vid separation eller dödsfall. Kan man rätta till situationen? Svaret är olika för den som är gift eller sambo.

Anna och Boris är gifta – därför går jag här endast in på situationen där parterna är gifta och då går det faktiskt att förändra ägandet! (Tidigare inlägg om Anna och Boris 1- Testamente , 2 – Äktenskapsförord och 3 – Giftorättsgods, bodelning och arv)

Enligt lagen kan man göra en bodelning under äktenskapet.

Första steget är att göra en anmälan till skatteverket om att makarna vill göra en bodelning under äktenskapet.

Den dag som anmälan kommer in till skatteverket blir brytdagen. Dvs tillgångar och skulder skall förtecknas som de såg ut den dagen. Därför behöver man i regel hämta in kapital- och räntebesked, värdeintyg mm (precis som inför en bouppteckning).

Att beskriva närmare hur bodelningen skall göras är inte enklet. Här bör en advokat/biträdande jurist anlitas.

Genom en bodelning kan egendom föras mellan makarna. Emellertid får inte egendom undandras borgenärer. En sådan bodelning kan återvinnas om en av makarna försätts i konkurs. För att få återvinningsfrister börja löpa kan det vara klokt att registrera bodelningshandlingen.

Svensk familjerätt får till stor del sitt innehåll genom rättspraxis. Rättspraxis kan ändras genom nya rättsfall – därför vill jag inte gå in på detaljer och begränsningar – utan återigen – anlita en advokat som är specialiserad på familjerätt och insatt i gällande regler.  

Om det skulle vara så att Anna och Boris genom en bodelning skulle lyckas föra över all egendom till Anna skulle det kunna bli så att det inte fanns något att utmäta om Boris gick i konkurs. Det skulle även kunna bli så att det inte skulle finnas någon egendom kvar för Boris son att kräva någon laglott ur. Så vid dödsfall skulle Anna sitta kvar med all egendom. Så länge parterna inte upprättar något äktenskapsförord som gör egendom till enskild skulle Boris ha rätt till hälften av Annas egendom vid en skilsmässa.

Email

Giftorättsgods, bodelning och arv

Postat av

Oj, vad tiden springer iväg – det finns fler frågor i Anna och Boris brev att besvara!

Som ni kanske minns köpte Anna och Boris ett hus tillsammans med Annas mor eftersom banken inte beviljade dem lån. Boris hade både särkullbarn och stora skulder när de träffades.

Ofta önskar jag att klienterna hade kontaktat mig på ett tidigare stadium så att vi skulle kunna lägga strategier tillsamans. Det finns så mycket okunskap – och det är just därför som jag skriver om dessa frågor.

När det gäller Anna och Boris skulle de ha kunnat göra det så mycket enklare!

Om Anna ensam hade varit lagfaren ägaren till huset skulle Kronofogden inte kunnat mäta ut huset för Boris skulder. Som jag tidigare skrivit – under äktenskapet äger vardera maken sin egendom och svarar för sina skulder.

Vid en bodelning lägger man ihop allt giftorättsgods sedan skulderna betalts och delar på hälften.

Låt oss säga att Anna har ett överskott på 200 kkr och Boris ett underskott på 100 kkr. Vid en bodelning är det bara nettoöverskottet som delas. Således får Anna behålla 100 kkr och Boris får 100 kkr av Anna. Med dessa kan han betala sina skulder.

Eftersom huset är giftorättsgods blir effekten densamma för Boris som om de ägt huset med hälften vardera.

Om det istället varit så att Boris ensam ägt huset skulle han haft tillgångar om 200 kkr och skulder om 100 kkr. Då blir det endast 100 kkr kvar att dela på. Dvs Anna får 50 kkr i bodelningslikvid. Så det finns en fara med att endast den ena maken äger fastigheten om fastighetsägaren har stora skuldler. 

I äktenskapsbalken 12 kap 2 § finns en regel som säger att den efterlevande maken vid en bodelning i anledning av dödsfall får behålla sitt giftorättsgods som sin bodelningsandel.

Om vi återgår till det första exemplet där Anna hade giftorättsgods om 200 kkr och Boris skulder om 100 kkr och vi antar att Boris avlider. Då kan Anna begära att få behålla sina 200 kkr. Eftersom Boris har ett underskott utan att äga fastighet kan en dödsboanmälan göras. Hans skulder skrivs av och det finns inte någon egendom för särkullbarnet att begära laglott ur.

Alternativet där Boris äger hälften av fastigheten måste en bouppteckning göras och förhandling ske med hans fordringsägare.

Om vi antar att fastigheten har ett överskott om 2 000 kr istället sedan skulderna betalts skulle Boris ha en kvarlåtenskap på 900 kkr (sedan hans 100 kkr lån betalts). Hälften av denna kvarlåtenskap utgör särkullbarnets laglott.

För Anna och Boris hade det varit mycket enklare om Anna från början varit ensam lagfaren ägaren till fastigheten. Risken för Boris vore att Anna blev betalningsansvarig för skulder som minskade hennes giftorättsgods så att han inte skulel få någon egendom i bodelningen.

Ofta är det betydligt billigare att anlita en jurist på ett tidigt stadium och ta reda på vad som gäller!

Email