Vilken egendom skall tas upp i bouppteckningen?

När en person avlider skall det göras en bouppteckning eller en dödsboanmälan.

I bouppteckningen skall den dödes tillgångar och skulder antecknas sådana de var vid dödsfallet. På skatteverkets hemsida finns en handledning om hur egendomen värderas.

Efterlevande make (Ärvdabalken 20 kap 4 § st 2)

Var den döde gift skall båda makarnas tillgångar och skulder  antecknas var för sig. Det gäller även om den efterlevandes tillgångar var enskild egendom.

Efterlevande sambo (Ärvdabalken 20 kap 4 § st 3)

Om en efterlevande sambo begär bodelning skall samboegendomen antecknas särskilt. Skulder med säkerhet i samboegendomen skall också antecknas. I vissa fall skall all den efterlevande sambons tillgångar och skulder antecknas.

Vad innebär det att vara sambo?

Jag skulle vilja dela upp frågan i två delar;

1) Vad händer vid separation?

2) Vad händer vid dödsfall?

Men första frågan är – när uppstår ett samboförhållande? Det finns tyvärr inte något enkelt svar på den frågan. Därför är det klokt att upprätta att avtala bort sambolagen om du är osäker. På www.advokatbyran.nu finns exempel hur man kan formulera sig.

1. Vad händer vid separation?

Om en av samborna begär bodelning inom ett år från det att samboförhållandet upphörde skall samboegendomen delas. Vad som är samboegendom kan du läsa mer om här. 

2. Vad händer vid dödsfall?

En sambo har bara en bodelningsrätt, här hittar du mer information. För att en sambo skall ärva behövs testamente. Annars är det sambons laga arvingar som ärver.

Om du klickar på “sambo” i taggmolnet längst ner till höger hittar du fler inlägg om att vara sambo.

 

Nya strukturer för boutredningar

Inte sällan får vi in pärmar med handlingar för att göra boutredning efter en person. Att gå igenom alla handlingar tar tid.

Vi vill alltid se specifikationen i den senaste självdeklarationen, men det är inte någon garanti för att vi hittar alla tillgångar.

Om någon tillgång inte tagits upp i bouppteckningen skall tilläggsbouppteckning upprättas

Ärvdabalken 20 kap 10 §; ”Blir en ny tillgång eller skuld känd efter det att bouppteckning har förrättats eller upptäcks annan felaktighet i bouppteckningen, skall tilläggsbouppteckning innehållande tillägg eller rättelse förrättas inom en månad.”

Det är bouppgivaren som svarar för att alla tillgångar och skulder kommit med i bouppteckningen. De gode männen svarar bara för att värderingarna följer reglerna för bouppteckningar.

Under många år har jag funderat på hur man skulle kunna effektivisera boutredningar. Under hösten har jag samlat ihop flera års erfarenhet av boutredningar och tagit fram en ny struktur som jag kommer att presentera under våren. Första föredraget är redan inbokat.

Att ändra arbetssätt tar tid – därför kommer vi inledningsvis endast åta oss enklare boutredningar.

Vad betraktar vi som enklare boutredningar?

Ja – boutredningar där det inte är brist och inte är tvist. Mer om det i framtida inlägg.

Särkullbarnen vill inte ge mig fullmakt att företräda dödsboet. Vad ska jag göra?

Det kommer in allt fler frågor från bloggen. Tyvärr har jag inte någon möjlighet att besvara enskilda frågor. Men om du avidentifierar din fråga så att jag kan lägga upp den på bloggen och besvara den här så gör jag det i mån av tid. Då har andra också möjlighet att få hjälp med sina frågor.

Från mars finns det möjlighet att boka tid för juridisk vägledning hos mig i Hammenhög igen. Mer om det på www.advokatbyran.nu.

Min man har avlidit. Vi hade inte några gemensamma barn, men han hade två egna barn. De vill inte ge mig fullmakt att företräda dödsboet.

Det blir svårigheter för mig när det börjar droppa in fakturor, vet inte ens om jag ska/får öppna kuverten.

Ärvdabalken 18 kap 1 §

Har inte särskild dödsboförvaltning anordnats enligt 19 kap skall efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare (dödsbodelägare) gemensamt förvalta den dödes egendom under boets utredning.

Särkullbarn är dödsbodelägare. Det innebär att varje dödsbodelägare har en vetorätt. Om dödsbodelägarna inte kan enas kan någon av dem ansöka om att tingsrätten utser en boutredningsman. Boutredningsmannen får då företräda dödsboet.

Här kan du läsa mer!

Dödsboets skulder

Vad händer skulder inte upptäcks förrän dödsboets tillgångar skiftats ut?

Ärvdabalken 21 kap 4 § st 1

Sker bodelning eller arvskifte innan den dödes och boets andra skulder har betalts eller medel till deras betalning ställts under särskild vård, skall bodelningen eller skiftet gå åter.

st 3

Finns egendom som skall lämnas åter inte i behåll, skall ersättning utges för det värde egendomen hade när återgången påkallades, om det inte finns särskilda skäl mot detta. Uppkommer brist hos någon delägare, skall övriga delägarna täcka bristen med vad de har fått vid bodelningen eller skiftet. Vad som behövs för att bristen skall kunna täckas skall utges av delägarna i förhållande till vad var och en av dem sålunda har fått.

Det innebär att i dödsbon med flera delägare är det viktigt att vänta med att fördela behållningen tills man är säker på att det inte framkommer fler kostnader. En vanlig kostnad är skatt.

Finns osäkerhet om ytterligare kostnader är det bättre att sätta av ett rejält belopp som får fördelas enligt grunden för skiftet när den slutliga skatten fastställts.

Om delägarna misstänker att det kan finnas skulder som inte framkommit i bouppteckningen kan dödsbodelägare ansöka om kallelse på okända borgenärer.

Har det någon betydelse om man gifter sig innan man skaffar barn?

Blondinbellas blogg hittade jag ett inlägg där Blondinbella förklarar varför hon och Odd valde att gifta sig innan barnet föddes.

En av kommentarerna lyder: Jag tycker det e märkligt att bara för att man e gift så ere SJÄLVKLART MANNEN SOM E PAPPAN. Är du inte gift SKA DU IN PÅ ”FÖRHÖR” hur många giftermål slutar inte i skilsmässa pga otrohet?? Jag Älskar min kille över allt annat på jorden och bara för att vi inte e gifta så ”kan ja va otrogen lättare och skaffa barn med nån annan” vilket jävla skämt. Vi kommer gifta oss nån gång pga av kärlek till varann blir det innan eller efter vi skaffar barn spelar ingen roll.

Tryggare uppväxt… På vilket sett? Mina föräldrar var gifta i 20 år med 3 barn tillsammans, skilde sig pga misshandel och alkoholism, min bästa väns föräldrar har varit tillsammans i 30 år tillsammans men ogifta… Vad skiljer sig ogift/gift i trygghet? Det måste ju va endast ekonomiskt…

I Sverige har vi något som kallas faderskapspresumtion. Det innebär att om en kvinna, som föder barn, är gift skall hennes man anses vara far till barnet.

Föräldrabalken 1 kap 1 §

Är vid barns födelse modern gift med en man, ska denne anses som barnets far, om inte annat följer av 2 §. Detsamma gäller, om modern är änka och barnet föds inom sådan tid efter mannens död att barnet kan vara avlat dessförinnan.

Visst kan det vara så att någon annan är far till barnet – men för att få det fastställt måste man väcka talan vid domstol.

Om kvinnan inte är gift måste pappan skriva på handlingar på socialnämnden. Finns det inte någon pappa är socialnämnden skyldig att utreda vem som är far till barnet.

Föräldrabalken 2 kap 1 §

Skall inte enligt 1 kap. 1 § en viss man anses som far till ett barn som står under någons vårdnad, är socialnämnden skyldig att försöka utreda vem som är far till barnet och se till att faderskapet fastställs, om barnet har hemvist  i Sverige.

Faderskapspresumtionen förenklar vardagen.

Om en ogift pappa avlider innan han bekräftat faderskapet krävs omfattande utredningar. Ett råd till alla ogifta föräldrar är att pappan bekräftar faderskapet så snart som möjligt.

Hur gör man med fastigheten om dödsbodelägarna inte kommer överens?

I ett dödsbo har varje dödsbodelägare vetorätt. Det innebär att egendom inte kan säljas utan att alla delägarna är överens.

Om dödsbodelägarna inte kan komma överens kan de ansöka om boutredningsman.

En boutredningsman får fatta beslut för dödsboet. Däremot får boutredningsmannen inte sälja fastigheter utan dödsbodelägarnas samtycke.

Ärvdabalken 19 kap 3 §

Fast egendom eller tomträtt må ej av boutredningsmannen överlåtas utan att delägarna skriftligen lämna sitt samtycke eller, där det ej kan erhållas, rätten på ansökan tillåter åtgärden. Vad nu är sagt länder dock ej till inskränkning i den förfoganderätt som kan tillkomma boutredningsmannen enligt lagakraftvunnet testamente.

Om ett dödsbo har flera delägare kan det därför vara klokt att från början ansöka om boutredningsman. Förfarandet hos tingsrätten kan ta några månader. Det är boutredningsmannen som ansöker om tillstånd att försälja fastigheten. Även denna fråga skall behandlas av tingsrätten.

I NJA 2009 s 90 har Högsta Domstolen prövat vad som krävs för att rätten skall tillåta en försäljning av en fastighet.

Rättsfallet kan sammanfattas så här:

Om fastigheten behöver säljas för att kunna betala förfallna skulder ger rätten sitt tillstånd.

Om fastigheten inte behöver säljas för att betala förfallna skulder krävs det starka skäl för att rätten skall tillåta en försäljning.

Om en dödsbodelägare har vilja och förmåga att överta fastigheten och inte försäljningslikviden behövs för att betala förfallna skulder skall fastigheten i första hand fördelas mellan dödsbodelägarna genom ett arvskifte.

Halmstads tingsrätt förordnade den 17 september 2007 att dödsboet efter V.K., Hishult, avliden den 14 december 2006, skulle avträdas till förvaltning av boutredningsman. Genom beslutet utsågs advokaten R.L.-A. till boutredningsman.

R.L.-A. ansökte om rättens tillstånd att försälja den dödsboet tillhöriga fastigheten L.

Fem av de sju delägarna i dödsboet lämnade R.L.-A. fullmakt avseende en avyttring av fastigheten.

De två återstående dödsbodelägarna J.K. och U.R. förelades att yttra sig över ansökan men efterkom inte föreläggandet.

Tingsrätten (tf. rådmannen Anna Trulsson) anförde i beslut den 19 juni 2008:

 

Skäl för beslutet

Av praxis framgår att tillstånd för en boutredningsman att enligt 19 kap. 13 § första stycket ÄB överlåta en fastighet utan delägarnas samtycke förutsätter att starka skäl talar för en överlåtelse. Vidare framgår att i de fall en snabb försäljning inte är påkallad för att skapa likvida medel till avveckling av förfallna skulder krävs underlag för rättens bedömning i form av uppgifter om pris och övriga försäljningsvillkor, som boutredningsmannen tänkt sig eller redan uppnått i förhandling med en tilltänkt köpare. Enbart en upplysning om att försäljningen skall ske till högstbjudande efter anbudsförfarande har inte ansetts som tillräckligt underlag för att tillstånd skall kunna lämnas. Slutligen framgår att i de fall en av dödsbodelägarna vill överta fastigheten en försäljning inte bör ske utan fastigheten ingå i arvskiftet. En förutsättning för detta är dock, som ovan anförts, att inte likvid för fastigheten behövs för betalning av skulder eller kostnader samt att dödsbodelägaren som vill överta fastigheten har vilja och förmåga att fullfölja förvärvet till ett marknadsmässigt pris (se NJA 1983 s. 802 och NJA 1994 s. 141).

R.L.-A. har anfört att J.K., som nu bor på fastigheten, vill bo kvar men saknar ekonomisk möjlighet att lösa ut övriga dödsbodelägare eftersom han uppbär sjukpension. Enligt henne skall fastigheten, som betingar ett värde av cirka en miljon kronor, försäljas på den öppna marknaden. Uppgifterna om de ekonomiska förhållandena står oemotsagda eftersom J.K. och U.R. inte har efterkommit tingsrättens föreläggande att yttra sig. Detta förhållande kan dock inte medföra att kraven på ansökan efterges.

Som ovan anförts krävs starka skäl för att tillstånd till försäljning av fastighet skall ges i strid mot någon dödsbodelägares vilja. Detta krav torde enligt tingsrättens mening särskilt göra sig gällande när, som i förevarande fall, fastigheten utgör bostad för en dödsbodelägare som motsätter sig försäljning. Inget har framkommit som tyder på att en snabb försäljning av fastigheten är påkallad för betalning av förfallna skulder eller kostnader. Närmare upplysningar om pris eller övriga försäljningsvillkor vid en kommande överlåtelse har inte lämnats. Sådana uppgifter framstår här som särskilt betydelsefulla för att närmare kunna avgöra frågan om huruvida J.K. har förmåga att förvärva fastigheten för motsvarande villkor. Mot bakgrund av vad som nu anförts lämnas ansökan utan bifall.

 

Beslut

Ansökan om tillstånd till försäljning av fastigheten L lämnas utan bifall.

 

Hovrätten för Västra Sverige

R.L.-A. överklagade i Hovrätten för Västra Sverige och yrkade bifall till sin begäran om tillstånd till försäljning av fastigheten Laholm Ågård 1:20.

Hovrätten (hovrättsråden Ulla Kragh Munck och Christer Ranch samt tf. hovrättsassessorn Sara Norman) anförde i beslut den 16 juli 2008:

R.L.-A. har i hovrätten åberopat i huvudsak samma omständigheter som i tingsrätten. Anledning till annan bedömning än den tingsrätten gjort föreligger inte.

Hovrätten avslår överklagandet.

Högsta domstolen

R.L.-A. överklagade och yrkade bifall till sitt yrkande om tillstånd till försäljning av fastigheten.

J.K. och U.R. bestred ändring.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, rev.sekr. Ulf Melchior, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut: HD fastställer hovrättens beslut.

HD (justitieråden Johan Munck, Torgny Håstad, Ella Nyström, referent, Gudmund Toijer och Stefan Lindskog) meddelade den 20 februari 2009 följande beslut:

 

Skäl

För att en boutredningsman skall få överlåta en i dödsboet ingående fastighet krävs som huvudregel enligt 19 kap. 13 § första stycket ÄB att delägarna skriftligen samtycker eller, om samtycke inte kan erhållas, att rätten på ansökan tillåter åtgärden.

R.L.-A. är förordnad som boutredningsman i dödsboet efter V.K. I dödsboet, i vilket V.K:s sju barn är delägare, ingår fastigheten L. R.L.-A. har under åberopande av bestämmelsen i 19 kap. 13 § ÄB begärt rättens tillstånd till försäljning av fastigheten. Som skäl för sin begäran har hon anfört att två av delägarna, J.K. och U.R., inte lämnar sitt samtycke till att fastigheten säljs, varför hon utan rättens tillstånd saknar möjlighet att avsluta sitt uppdrag och upprätta arvskifte efter V.K.

Av handlingarna framgår att fastigheten är en mindre jordbruksfastighet med ett taxeringsvärde om 899 000 kr. J.K. har sin bostad i en byggnad på fastigheten. J.K. och U.R. har motiverat sin ståndpunkt med att J.K. bör få bo kvar i det hem han haft hela livet. Enligt J.K. bör boet, i enlighet med V.K:s önskan, skiftas på så sätt att J.K. tillskiftas fastigheten medan V.K:s bankmedel fördelas mellan övriga dödsbodelägare. Av en ingiven bouppteckning framgår att dessa medel uppgick till ca en miljon kr. R.L.- A. har oemotsagd uppgett att J.K. saknar ekonomiska möjligheter att överta fastigheten.

I förarbetena till den bestämmelse som nu återfinns i 19 kap. 13 § första stycket ÄB anfördes att överlåtelse av fast egendom intar en särställning som motiverar en inskränkning i boutredningsmannens allmänna befogenhet att företa alla för boets utredning erforderliga åtgärder. Det hänvisades till uppfattningen att en fastighet är en tillhörighet mera för släkten än för den enskilda individen och att ett hem bör bevaras om betingelser för detta föreligger. För att genomdriva åtgärden mot delägares samtycke borde därför krävas att starka skäl talar för en överlåtelse. (NJA II 1933 s. 263 f.)

I rättsfallet NJA 1983 s. 802 uttalade HD att, i vart fall när en snabb försäljning inte är påkallad för att skapa likvida medel till avveckling av förfallna skulder, rättens tillstånd bör förutsätta att underlag för rättens bedömning finns i form av uppgifter om pris och övriga försäljningsvillkor som boutredningsmannen tänkt sig eller redan uppnått i förhandlingar med en tilltänkt köpare.

Såvitt framgår är V.K:s dödsbo, som saknar skulder, inte i behov av att genom en snabb försäljning av fastigheten erhålla likvida medel. Underlaget för rättens bedömning av en tilltänkt försäljning består av boutredningsmannens uppgifter om att hon avser att ge en fastighetsmäklare vid LRF-konsult i Laholm i uppdrag att sälja fastigheten och att beräknat försäljningsvärde är 1 500 000-1 800 000 kr.

Vad som i 1933 års lagförarbeten anfördes som motivering till kravet på starka skäl för att mot en delägares vilja tillåta en fastighetsförsäljning har numera minskat i betydelse, något som talar för en mindre restriktiv tillämpning av bestämmelsen om rättens tillstånd. Vissa av de betänkligheter som tidigare anförts mot att ett sådant tillstånd lämnas kan motverkas genom att ett tillstånd förenas med villkor. Å andra sidan måste beaktas att boutredningsmannen i stället för att överlåta fastigheten kan genomföra ett skifte på så sätt att ideella andelar i fastigheten läggs ut på de olika delägarnas lotter, något som sedan länge torde ha varit fast praxis vid motsättningar mellan delägarna (jfr NJA 1987 s. 943, särsk. Advokatsamfundets yttrande s. 952). En sådan ordning är ägnad att möjliggöra en snabb avveckling av dödsboet och är väl förenlig med huvudregeln i 23 kap. 3 § ÄB att envar delägare vid arvskiftet äger njuta lott i varje slag av egendom. För det fall motsättningarna mellan delägarna kvarstår kan försäljning på offentlig auktion enligt lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt eller lagen (1989:31) om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter därefter aktualiseras. Reglerna för det förfarandet innebär en avvägning mellan delägarnas intressen bl.a. genom att delägare kan begära att rätten bestämmer ett lägsta pris för fastigheten samt få frågan om försäljning vilandeförklarad i avvaktan på att en ansökan om fastighetens klyvning behandlas.

Det nu anförda leder till bedömningen att det som förebringats i målet inte bör godtas som tillräckligt underlag för ett beslut om tillstånd till försäljning av fastigheten. Ansökan skall därför, som domstolarna funnit, avslås.

 

HD:s avgörande

HD fastställer hovrättens beslut.

 

När ska dödsboets värdepapper säljas?

Om det finns värdepapper i ett dödsbo kan dödsbodelägarna välja att sälja värdeapperna i dödsboet eller att överföra värdepapperna till någon eller några av dödsbodelägarna genom ett arvskifte.

Vad är skillnaden?

Den största fördelen med att överföra värdepapperna till dödsbodelägarna är att varje dödsbodelägare själv kan bestämma försäljningstidpunkten oberoende av vad de andra dödsbodelägarna anser.

Det är även en skillnad när det gäller beskattningen. Sker försäljning i dödsboets namn innebär det att dödsboet skall deklarera kapitalvinst/kapitalförlust. Om aktierna överförs till delägarna genom arvskifte övertar dödsbodelägaren dödsboets ingångsvärde. Dödsbodelägaren kan då göra ev. kvittningar med andra vinster/förluster.

 

Hur hanteras arv som är enskild egendom i en skilsmässa?

Antag att Anders ärvde 500 000 kr efter sina föräldrar. Genom testamente hade de förordnat att arvet skulle utgöra hans enskilda egendom. Hur hanteras arvet vid en bodelning i anledning av äktenskapsskillnad?

Svaret är att det beror på vad Anders kan bevisa.

Om han konsumerat upp pengarna finns det inte något kvar av hans enskilda egendom.

Om pengarna var placerade i värdepappersfonder som han övertog genom arvskifte och det inte skett några förändringar kan han bevisa att arvet finns kvar.

Men vad händer om han fick ut pengarna i kontanter som han sedan använt till olika saker?

I rättsfallet NJA 1992 s 773 har följande fråga behandlats; “Make har på ett bankkonto satt in försäljningslikvider, vilka i hans hand utgjort hans enskilda egendom. På kontot fanns sedan tidigare av makarna insatta medel som ingick i deras giftorättsgods. Fråga om försäljningslikviderna genom insättningen förlorat sin karaktär av enskild egendom.”

Eftersom Högsta Domstolens domskäl är relativt korta väljer jag att citera dem:“Det ifrågavarande bankkontot, konto III, var ett transaktionskonto, på vilket sattes in bl.a. makarna P:s löner. Vid tiden för insättningen av aktielikviden på 120000 kr fanns alltså på kontot redan andra medel. Situationen var densamma när de bägge dellikviderna från fastighetsförsäljningen sattes in något senare. De av Mats P sålunda till kontot överförda medlen, vilka samtliga enligt vad HovR:n funnit i hans hand utgjort hans enskilda egendom, har sålunda kommit att sammanblandas med andra medel.

En insättning på ett gemensamt konto kan försvåra särskiljandet av egendom av olika slag men medför inte att egenskapen av enskild egendom utsläcks utan vidare. Kontots behållning bör kunna anses vara enskild egendom till den del den motsvarar insatta medel av enskild natur under förutsättning att makarna genom bokföring eller på annat sätt sinsemellan håller de skilda medelsslagen i sär. En annan sak är att medlens karaktär av enskild egendom betydligt enklare bevaras genom att ett särskilt konto öppnas för medel som även fortsättningsvis skall vara undantagna giftorätt.

I förevarande fall skedde inte så. Insättningarna gjordes på ett konto som av båda makarna fortlöpande användes för familjens in- och utbetalningar. Genom insättningarna av de aktuella likviderna på konto III har medlen därför förlorat sin karaktär av enskild egendom.”

Mitt råd är att dokumentera vad som händer med arvet. För att inte riskera sammanblandning kan det vara klokt att inte sätta in pengar på bankkonto där det redan finns giftorättsgods. Spara underlag som visar hur arvet investerats.

Hur hanteras arvet efter föräldrarna i en bodelning?

En inte ovanlig fråga i bodelningar är hur arv skall hanteras.

Antag att både Anders och Bertas fäder är avlidna men att deras mödrar är i livet när de börjar diskutera skilsmässan. Anders mor hinner avlida innan ansökan om äktenskapsskillnad inkommer till tingsrätten medan Bertas mor avlider dagen efter att ansökan inkomststämplats.

Huvudregeln är att arvet efter Anders föräldrar utgör giftorättsgods som skall delas, medan arvet efter Bertas föräldrar inte ingår efter som Berta inte hade fått något arv vid brytpunkten (dagen då ansökan om äktenskapsskillnad lämnades in).

(Detta är bara ett exempel för att visa lagtexten. I verkligheten skulle Anders kunna åberopa skälighetsreglerna i 12 kap 1 § – men det är en annan historia.)

Om Anders föräldrar hade upprättat ett testamente där de gjort arvet till enskild egendom skulle Anders inte behövt att dela med sig.

Här hittar du mer information om hur du gör det barnen ärver efter dig till enskild egendom.