Gång på gång gör jag det. Kör över min omgivning. Lyssnar inte.
Varenda gång förbannar jag mig själv. Jag vill inte göra någon illa – ändå gör jag det gång på gång.
Läkarens ord ekar i mitt huvud. ”Du måste lära dig leva med din personlighet.” Och jag letar upp ett blogginlägg som jag skrev den 27 mars 2018.
”I mitt grundbeteende är jag 100 % röd (drivande), 87 % gul (inspirerande), 55% grön (social) och 8 % blå (analytisk). Men då anpassade jag mig för att passa in. Det röda fick jag trycka ner till 55 % och jag fick anstränga mig för att få upp det blå till 47 %, vilket skedde på bekostnad av det gröna (7 %) – dvs jag blev inte så trevlig som person.”
Harriet Hedin uppmärksammade mig på min ovanliga personlighet redan i maj 2012. I blogginlägget har jag skrivit något viktigt ”Det allra bästa var att Harriet menar att vi inte skall försöka förändra oss själva. Istället skall vi se våra styrkor och bygga team där varje medarbetares styrkor tas tillvara.”
Harriet Hedin tittade även på mina samarbetsroller som var väldigt ovanliga. Min starkaste samarbetsroll var ”Plant” som är den näst ovanligaste samarbetsrollen. Det finns massor av positivt med ”Plant”- men i det här blogginlägget fokuserar jag på svagheterna som jag måste acceptera – eller som läkaren uttryckte det – lära mig leva med.
Jag är verkligen inte lätt att samarbeta med – kör ofta över min omgivning, får tunnelseende och bara driver på. När jag får en idé går det snabbt och jag bara gör utan att reflektera över hur andra uppfattar det.
Detta händer gång på gång. Konsekvenserna gör ont – och ändå upprepas situationen. Det är som om jag blir så uppfylld av stundens idéer att jag inte tänker mig för.
”En ”Plant” är upptagen av idéer och förbiser praktiska frågor, ej kommunikativ, ignorerar tillfällen, ensamvarg. En plant kan inte styras. Idéerna är unika och man måste lära sig acceptera dalar och hitta egentid. Eftersom ingen i omgivningen förstår en ”Plant” leder det till dålig självkänsla.”
”Resource Investigator – en idérik nätverkare som fixar.” ”Tillåtna svagheter: Överoptimistisk, tappar snabbt intresset efter initial entusiasm, får idéer genom att prata.”
”Shaper – Enteprenören med motor. Styrkor: Utmanande, dynamisk, trivs under press, drivande, målinriktad, finner vägar runt hinder. Tillåtna svagheter: Provocerande, otålig, lyssnar inte, aggressiv, betraktar andra som långsamma.”
Ända sedan jag var inlagd på psykiatriska kliniken 2014 har mitt enda fokus varit att göra gott. Inledningsvis hade jag fokus på vildbin, fjärilar och fåglar. 2018 övergick jag till att göra gott för Moder Jord och fokuserade på minskade fossila utsläpp och ökad biologisk mångfald. Söderåsdagen blev mitt första samarbete med andra sedan sjukskrivningen. I första mötet med Felicia och Alexandra var jag tydlig med mina svagheter. Jag fortsatte vara öppen med min personlighet och samarbetet i gruppen fungerade – däremot synkade jag inte med omgivningen. Mitt driv uppskattades inte av lokala företag och offentliga aktörer. Inför 2019 tog Alexandra över Söderåsdagen.
2020 blev mitt fokus digitala upplevelser som skulle minska de fossila utsläppen även i tider när vi kan träffas fysiskt igen. Jag vägrade ställa in och fokuserade på att ställa om. Så här i efterhand ser jag hur jag kört över människor omkring mig. Och jag gör det igen och igen och igen. Det är som två olika personer – den ena som vill väl, som vill lyssna på andra, hjälpa andra – men så kommer det en idé och alla hämningar släpper. Jag ser bara hur den ska genomföras NU och jag har ingen tid att vänta in.
Det bästa vore nog att inte gå in i samarbeten med andra – att bara fokusera på min trädgård, klimatsmarta investeringar och skrivandet. När det gäller klimatet är jag obeskrivligt stolt över att ha varit med och förverkligat Team Albert MTB. Skulle jag inte kunna nöja mig?