Vinterträdgården

Dessa dagar i sjuksängen har gett mig tid att tänka. Vad är det som gör mig så där riktigt, riktigt lycklig?

Förutom att cykla med Cykelhandlaren eller på MTB är det att vara i trädgården. 2020 blev det mindre av det än vanligt. Det var som om jag återigen hamnade i prestation.

Inför 2021 har jag lovat mig ett lugnare tempo – och framförallt mer tid i trädgården. Inte så många resor (för nu är Tidsresebyrån på plats och andra driver vidare). När det gäller bokevenemang satsar jag på Litteraturrundan i maj och en digital festival med kvinnohistorier i oktober (men där har orken inte räckt för att gå vidare). Och så ska jag skriva klart Vrede i Älvdalen – men oj vad det blev jobbigt när jag blev sjuk.

Så för att skingra tankarna (och inte drabbas av skrivkramp) bestämde jag mig för att fokusera på trädgården istället. Under 2021 är målet att göra ett inlägg i månaden om trädgården för att lägga fokus där istället för allt det där andra som är så lätt att hamna i.

Trädgården i norr

Krassegången

I två år har den här gången fyllts av krasse. 2020 var det mest själsvånda plantor. 2021 tänkte jag leta några nya sorter att plantera in.
Krassegången den 30 augusti 2020.
Krassegången den 27 juli 2019

Rosa gången

Här klänger Vrams Gunnarstorp i körsbärsträden och i mitten blommar rosa flox och kärleksört.
Den 2 juni blommade löjtnantshjärta och själsvånda förgätmigej längs rosa gången. Sockblommans blad är också rosa. Den här gången har inte blivit klar än då planen är att dra vattenledningar längs gången.
Om du håller till höger övergår gången till en stig som leder fram till rhododendron. Till höger häxört som är en intensiv marktäckare med oansenliga vita blommor.
Flox och kärleksört den 19 augusti 2019.
Vrams Gunnarstorp och American Pillar den 8 juni 2019, Här finns fler bilder på Österlens Prolifea och Vrams Gunnarstorp.

Vita gången

Vita gången, först vita fjärilsbuskar med bl a Madame Alfred Carrier, i mitten vår favoritros – Louise Bugnett. Här hittar du fler bilder från vita gången.
Valdemarsvik doftar underbart och är en av årets första rosor.
Den 19 augusti 2019 var fjärilsbuskarna fyllda av nässelfjäril, amiral, påfågelöga och tistelfjärilar.

Gula gången

Påskliljor och forsythia följs av gullvivor, blå iris, gula liljor och kungsljus. Sedan den 30 april 2018 har det hänt en hel del.
Den 2 juni 2020 byggde vi stenparti och la plattor. Det grå materialet är från dagbrottet och består av 200 miljoner år gamla växter. Plattorna har använts som fyllnadsmaterial och skulle enligt miljö- och hälsoskyddsmyndigheten bortfraktas och förstöras. De bulliga växterna är kärleksört.
Under granen byggde vi för insekter med död ved. Målet är att få mossa och murgröna att täcka träet. (30 augusti 2020)
Självsådda smultron och förgätmigej har en fristad i hela trädgården. Här blandat med olika alunrot och en japansk lönn. (2 juni 2020)

Glödande gången

Detta är en av 2021 års projekt. I höst har vi tagit bort jordärtskockorna som växte till höger och börjat plantera in gräs. Under sommaren planterade vi även lila fjärilsbuskar. 2019 planterade vi in dagliljor och rosor närmast vägen.
En gammal ekstock på återanvända blasten. På sikt ska vi plantera in klängande rosor i träden mot vägen. Det är flera år sedan vi planterade in kaprifol.
Glödande gången med jordärtskockor till höger.

Gula rosenträdgården

Att jordgubbar kunde sprida sig så! 2019 fick jag fler jordgubbsplantor än jag beställt och petade ner överskottet i en rad runt fontänen. Midsommarafton 2020 plockade vi mer än 20 liter! Nu har plantorna spritt sig ut i gången och behöver dras upp. Men jag har svårt att kasta så just nu klurar jag på om jag ska låta jordgubbarna även ta över under rosorna. 2021 hoppas jag blir det år när körsbärsträden växer samman till portaler. De flesta rosorna som planterades hösten 2019 tog sig – några kompletteringar behöver göras, men det får vänta. Projektet 2021 är att dra in vatten i trädgården.
En av alla nyplanterade rosor (nej, jag har inte lyckats lära mig namnen än). Fotot är från den 30 augusti 2020.
Att kunna njuta av trädgården hela året – här en gul The Fairy från den 27 november 2020.

Även här är en passage som väntar på vattendragning. De stora rhododendron tillåts växa nästan fritt.
2020 fick fokus på bänkar, död ved och gångar.
Cykelhandlaren ställer inga krav på trädgården, där får saker ta den tid det tar. Som att lägga sten framför bänken. Det kommer ta några år till eftersom det hänger på vilka stenar vi hittar.

Köksträdgården

Oj, oj – i år blev den rejält eftersatt. Först var det en bokrelease, sedan planering av en bokmässa och en massa stress av corona när jag ville vara med och rädda världen. 2021 ska trädgården få mer tid. I pallkragarna ska det bli mer stångbönor, rödbetor, morötter och framförallt grönkål.

Trädgården i söder

Här är mitt dåliga samvete. Jag vill helst ta hand om allting, hitta nya användningsområden – men nu står det mest och skräpar. Liksom det gamla tunnelväxthuset som mest tjänar som vindskydd.
Den här portalen är jag särskilt nöjd med. Det är ett vildplommonträd (eller en stam för ett apelsinträd) som föll i stormen. Skotten som slog upp tvinnande jag till en portal. Även det tidsödande … men ingen nyproduktion. Här kan du se portalen 2018.
Den här trädgården i söder är inspirerad av Grekland.
Längs den här gången växer förgätmigej som sedan ersätts av lavendel och kantnepeta.
Den 21 maj 2020 med vy från stolarna.
I plommonträdet växer rosen Minahaha.
Samma träd den 21 maj 2020.

Smultron, förgätmigej och akleja självsår sig under fruktträden.
Här växer björnbär. Tidigare skyfflades alla ytor, men vi låter ogräset växa med viss tuktning.
Jag längtar alltid till våren – men särskilt i år. På det här fältet kommer Belinda Wigerfelt odla ekologiska blommor. Hon gör helt makalöst vackra buketter. Plötsligt har våra trädgårdar fått en större mening när hon kan använda material från trädgårdarna i sina arrangemang.

Lämna ett svar