Kristina Gyllenstierna

Den här veckan kommer vi titta på Kristina Gyllenstierna, Kristian Tyrann och Gustav Vasa. Efterhand som vi gräver djupare kommer inläggen att fördjupas.

Litteratur

Kristina Gyllenstierna – Kvinnan som stod upp mot Kristian Tyrann av Marie-Louise Flemberg

Sturarna – Makten, morden, missdåden av Bo Eriksson

Kristina Gyllenstierna och Stockholms blodbad av Gudrun Wessnert och Med Olsson Wannefors

SvT:s dokumentär om Stockholms blodbad – kampen om tronen

Vad vet vi om Kristina Gyllenstierna?

Familj och barndom

Kristina Gyllenstierna föddes in i svenska högadeln omkring 1494. Hennes mor hette Sigrid Eskilsdotter av ätten Banér och var gift två gånger. I första äktenskapet föddes dottern Cecilia som blev mor till Gustav Vasa. I andra äktenskapet föddes Kristina.

”Kristinas far, Nils Eriksson Gyllenstierna, hade större delen av sin släkt kvar i Danmark där släkten är kända sedan mitten av 1300-talet. Dess förste kände medlem var riddaren och riksrådet Niels Eriksen Gyldenstierne till Aagaard och hade sönerna Nils och Erik, två namn som senare hela tiden används i släkten.”

”Kristinas far Nils skrev sig till Fogelvik … en egendom där han var född och som han senare också ärvde efter sin morfar kung Karl Knutsson, som i sin tur hade ärvt den år 1429. Nils Gyllenstierna var svenskt riksråd från år 1481. Han blev senare (år 1485) också hövitsman å Kastelholms slott på Åland och från 1491 på Viborgs slott, på det Karelska näset inne i Finska viken. Under dessa år uppehöll han sig mestadels på Åland och i Finland men ibland gjorde han resor till Sverige, vilket vi kan följa genom brev och dokument. Var hans hustru Sigrid under tiden uppehåller sig framgår inte, men eftersom ingenting tyder på att hon följde honom i tjänsten tror jag att hon rörde sig mellan familjens gods i Uppland och möjligen Sörmland.”

”Ett brev utfärdat av ärkebiskop Jakob Ulfsson visar att Kristinas far Nils befann sig i Uppsala i juni 1494 men ingenting säg om hur lång vistelsen var. Möjligen kan han väl ha varit i Sverige just på grund av barnets födelse. Han återvände till Karelen och där dog han året efter. Kristina kan alltså inte haft några minnen av honom. Om Kristinas tidiga barndom vet man just ingenting. Troligen tillbringade mor, dotter och de två bröderna de närmaste åren på Venngarn, som då var betydligt mindre än i dag.”

Citat ur Marie-Louise Felmbergs bok Kristina Gyllenstierna – kvinnan som stod upp mot Kristian Tyrann

Förlovning och giftermål

När Kristina Gyllenstierna var 11 år förlovades hon med den danske riddaren Nils Gedda som var hövitsman på Kalmar slott. Tre år senare (1508) dog Nils Gedda. Året därefter förlovades Kristina Gyllenstierna med riksföreståndarens son, Sten Svantesson Sture – systerson till Nils Gedda. Nils Gedda stödde unionstanken (och kung Hans) medan Svante Nilsson Natt och Dag (Sten Stures far) företrädde självständighetssidan. Detta hoppande mellan stridande falanger är ganska typiskt för tiden Kristina Gyllenstierna växte upp i och kan förklara några av hennes beslut senare i livet.

Den 21 oktober 1509 förlovades hon med Sten Svantesson (som kallade sig Sten Sture dy) och den 16 november 1511 ägde bröllopet rum i Stockholms bykyrka.

Kristina Gyllenstiernas bönbok finns bevarad. I den skriver hon om barnens födelser.

Nils född den 21 november 1512

Iliana född den 8 juni 1514 men dog redan som spädbarn enligt Marie-Louise Flemberg

Magdalena född den 8 januari 1516

Svante född den 1 maj 1517

Anna född den 14 december 1518

Samt en son som begravdes med sin far, troligen född i september 1520.

”Familjen bodde ofta på Stockholms slott och där är flera av barnen födda. Men man vistades också på Hörningsholm som Sten Sture d y ska ha ’förnyat och förskönat’ efter tidigare härjningar. Riktigt vad det innebär är inte känt.”

”Kristina hade också tillgång till en fastighet i Stockholm, alltså bortsett från slottet som väl får sägas vara något som följde med riksföreståndarskapet. Huset jag tänker på är inte bevarat men platsen för det fortlevde länge i namnet Hörningsholmstomten på Riddarholmen. Där ligger nu ett hus benämnt som det Stenbockska palatset, i nära anslutning till Riddarholmskyrkan.” Genom arv (via Svante Sture och Magdalena Sture) samt giftermål (Magdalena gifte sig med Erik Stenbock som lät bygga om huset) fick fastigheten namn efter Stenbock.

Kristina Gyllenstierna och Stockholms blodbad

Den 3 februari 1520 blev Kristina Gyllenstierna änka efter att Sten Sture omkommit efter skadorna han fått i striden med Kristian II.

Den 6 mars 1620 hyllade större delen av adeln Kristian II som kung i Uppsala. Fram till hösten 1520 försvarade Kristina Gyllenstierna Stockholm mot dansken. I september kapitulerade hon efter övertalning av Hemming Gadh (som varit Sten Stures närmaste man) och Kristina Gyllenstierna utlovades amnesti för henne, maken och alla deras medhjälpare. Hon gavs även ekonomiska garantier. Efter att Kristian II krönts till kung visade sig dessa löften värdelösa.

Fram till början av 1524 hölls Kristina Gyllenstierna fången, först i Stockholm sedan i Köpenhamn. Det jag imponeras av är hennes styrka att ta tillbaka sin egendom och jag är nyfiken på vad som egentligen hände mellan henne och Sören Norby. De brev som Kristina Gyllenstierna skrev gällande en förlovning och sonen Nils väcker ytterligare nyfikenhet. Vem var denna kvinna? Vilka avväganden låg bakom hennes agerande. Det hoppas jag ta redan på under mars månad.

Men först behöver vi veta mer om människorna omkring Kristina.

Råd
huset i Vadsten där Kristina Gyllenstierna passerade
I december 1525 skrev Kristina Gyllenstierna ett brev från Vadstena. Att Kristina Gyllenstierna har passerat rådhuset i Vadstena triggar min fantasi.

Här hittar du det sammanfattande inlägget om människorna i Vrede i Älvdalen. (Där finns även fler länkar om Kristina Gyllenstierna.)

10 svar till “Kristina Gyllenstierna“

  1. Du är som en hel historiebok Annika. Det är så kul att läsa och som du själv skriver, det triggar min fantasi.

    1. Visst gör det!

      Därför känns det helt fantastiskt att mina böcker kommer ligga som grund för Tidsresor med Tidsresebyrån.

  2. Mycket intressant läsning. Historiska personer som Kristina är extra intressanta. även det vi inte vet men kan ana om.

    1. Ja, älskar att leta pusselbitar och sedan fylla historiens bärande väggar med fantasi. Stort tack för att du vill gästblogga i morgon!

  3. ååååhh, så spännande! Och intressant. Så himla kul att du delar med dig av allt det här – snacka om att suget efter att läsa dina böcker ökar. När kommer nästa egentligen?

    1. Tack! Vrede i Älvdalen släpps den 21 mars 2022. Releaseresan är redan planerad. Det blir en kvinnohistoriska frukostar och berättarkonserter med Anna Vild. Biljetterna kommer säljas via Tidsresebyrån – såå mycket enklare en första releasen.

  4. Intressant läsning!
    Min fantasi spårar i väg här och även om jag ännu inte kommit på att skriva historiska romaner får jag en känsla av att vilja göra det när jag läser detta.

    1. Åh, tack. Jag är med i en FB-grupp som heter Historiska romanförfattares gille – kanske en början för dig också för att inspireras?

  5. En riktig historielektion, tack! Spännande med dessa råa tider, tur man lever nu!

    1. Ja, men också intressanta att se hur samhällsstrukturer fortfarande finns kvar. Letar ofta mänskliga likheter mellan då och nu.

Lämna ett svar