Karaktärerna i Vrede i Älvdalen

Mitt skrivande är som att resa i tiden. Regelbundet släpar jag hem böcker från biblioteket. De flesta böckerna snabbläser jag, hittar fragment som jag skriver av, som inspirerar. Här på bloggen sparar jag på information om de olika personerna som förekommer i Vrede i Älvdalen.

Den här sidan blir som en innehållsförteckning för att läsa mer om karaktärerna som förekommer i Vrede i Älvdalen.

Hästen Julle är van vid att dra forer till Röros

Liv och Oluf

1520 låg Åsen i Sveriges utkant. Det var två dagsresor till kyrkan i Mora. I boken gestaltar jag en uråldrig tro genom dessa karaktärer. Här kan du läsa mer om min research.

Liv – tidigare Lyfja

Oluf och männen runt honom

Under mars månad kommer jag ägna mig åt de här böckerna för att hitta mer info om karaktärerna.

Kristina Gyllenstierna

Tänkt personlighet: Presteraren

Gift två gånger

  1. Sten Sture d.y.
  2. Johan Tre Rosor

Barn

Nils Sture (Daljunkern)

Svante Sture

Förtrogna

Peder Jacobi (av Gustav Vasa benämnd Sunnanväder)

Mäster Knut

Läs mer

Vadstena – blogginlägg den 8 september 2020

Vadstena och Kristina Gyllenstierna – blogginlägg den 24 oktober 2020

Peder Jacobi och Nils Sture – blogginlägg den 25 november 2020

Vad hade hänt om inte Gusta Vasa kommit till makten? – blogginlägg 25 oktober 2020

Kyrkan i Stora Tuna byggdes som domkyrka.

Antagonister

Gustav Vasa (Göstaff Eriksson)

Föräldrar: Erik Johansson Vasa och Cecilia Månsdotter (som dog i Blåtorn av pest 1522)

Mormor: Sigrid Banér

Moster: Kristina Gyllenstierna

Ketil Ketilsson, biskop i Linköping och riksföreståndare vid sin död i böldpest 1465 (kusin med Gustav Vasas far)

Sten Sture d ä, riksföreståndare (bror till Gustav Vasas farmor)

Syster: Margareta som i första äktenskapet var gift med Joakim Brahe. Sonen Per Brahe d.ä blev anfader för Braheätten. Här kan du läsa om Per Brahes ättlingar.

Laurentius Andreae

Wikipedia

Olaus Petri

Wikipedia

Måns Bryntesson

Svenskt biografiskt lexikon

Läs mer

Peder Svarts krönika – blogginlägg 13 mars 2019

Börstads färja – blogginlägg 16 september 2020

Västerås – blogginlägg 23 september 2020

Uppsala och Gustav Vasa – blogginlägg den 27 november 2020

Cristiern II

Föräldrar: Kung Hans och Kristina av Sachsen (som försvarade Slottet Tre Kronor och sedan var fången på Vadstena kloster)

Farmor: Dorotea av Brandenburg som gjorde väldokumenterad pilgrimsfärd till Rom (Österlens museum)

Gift med Elisabeth av Österrike

Älskarinna Dyveke vars mor Sigbritt blev Kristians rådgivare

Gustaf Trolle

Didrik Slagheck

Amiralen Sören Norby

De som bytte sida

Hemming Gadh

Hans Brask

Berend von Mehlen

Ture Jönsson (Tre Rosor)

Katoliker eller protestanter

Det finns flera olika skäl till att personerna byter sida – en är religionen. Därför har jag även delat in dem i katoliker och protestanter.

Katoliker

Hans Brask, biskop i Linköping 1513-1527

Peder Jacobi, biskop i Västerås 1523

Mäster Knut, vald till ärkebiskop 1523, godkändes av påven men föll i onåd hos Gustav Vasa

Johannes Magnus, ärkebiskop i Uppsala 1523-1531 och 1533-1544

Olaus Magnus, humanist

Ture Jönsson Tre Rosor, lagman i Västergötland. Ledde västgötaherrarnas uppror mot Gustav Vasa 1529

Göran Turesson Tre Rosor, domprost i Uppsala och anslöt till faderns uppror 1529

Protestanter

Olaus Petri, kom i kontakt med Martin Luther när han studerade i Wittenberg 1516. 1518 utsågs han till kansler åt biskopen i Strängnäs.

Laurentius Andreae, var ärkedjäkne i Strängnäs när biskopen avrättades. Till ny ärkebiskop utsågs Jens Andersen Beldenek, som även var medlem av riksrådet. Troligen var det Laurentius Andreae som förvaltade Strängnäs stift. Han sägs ha introducerat Olaus Petri för Gustav Vasa.

Gustav Vasa, i den lutherska tron såg Gustav Vasa en möjlighet att eliminera påvens makt i Sverige. Dessutom hävdade Olaus Petri att kyrkans egendomar tillhörde folket. Den lutherska läran skulle kunna lösa alla Gustav Vasas problem.

Länkar

Enneagrammet

Huvudinlägg om Kristina Nilsdotter Gyllenstierna

Stockholms slott

Kalmar slott

Medeltidens mat

Biskopar och den kyrkopolitiska situationen