Klimatsmart skrivande

 

Magnolia

Diskussionen med tjejerna väckte tankar. Innan har jag ju alltid sagt att mitt livsändamål vara att hjälpa. Var blev den hjältemodiga visionen av?

Kanske hade jag mer fokus på att hjälpa andra än att ta hand om mig själv och mina relationer. Som advokat jobbar du med andras konflikter – jag var troligen för engagerad – hade svårt för att stänga av.

Skulle jag kunna hjälpa andra utan att bränna ut mig själv?

Min dröm har ju alltid varit att skriva. Nu har jag ju den här bloggen – varför inte skapa strukturer så att bloggen blir som att läsa en bok? Då skulle jag kunna hjälpa alla dem som söker kunskap inom ämne som jag har erfarenhet av.

Under rubriken skrivande har jag börjat skissa. Gå gärna in och titta och kommentera hur jag skulle kunna göra för att göra det enkelt att hitta. Vilka frågor skulle du vilja ha svar på?

Hur ska jag förvara mitt testamente?

Det är viktigt att förvara originaltestamentet på ett betryggande sätt så att det återfinns efter din bortgång.

Att förvara testamentet i det egna kassaskåpet är inte att rekommendera. Tänk om kassaskåpet öppnas av en laga arvinge som inte finns omnämnd i testamentet?

Om du har ett bankfack skall bankfackets innehåll förtecknas i närvaro av banktjänsteman efter din bortgång. Då kommer testamentet fram.

Ett annat alternativ är att skicka in originaltestamentet till Testamentsbanken. Mer information hittar du här.

Vad innebär det att vara sambo?

Jag skulle vilja dela upp frågan i två delar;

1) Vad händer vid separation?

2) Vad händer vid dödsfall?

Men första frågan är – när uppstår ett samboförhållande? Det finns tyvärr inte något enkelt svar på den frågan. Därför är det klokt att upprätta att avtala bort sambolagen om du är osäker. På www.advokatbyran.nu finns exempel hur man kan formulera sig.

1. Vad händer vid separation?

Om en av samborna begär bodelning inom ett år från det att samboförhållandet upphörde skall samboegendomen delas. Vad som är samboegendom kan du läsa mer om här. 

2. Vad händer vid dödsfall?

En sambo har bara en bodelningsrätt, här hittar du mer information. För att en sambo skall ärva behövs testamente. Annars är det sambons laga arvingar som ärver.

Om du klickar på “sambo” i taggmolnet längst ner till höger hittar du fler inlägg om att vara sambo.

 

Särkullbarnen vill inte ge mig fullmakt att företräda dödsboet. Vad ska jag göra?

Det kommer in allt fler frågor från bloggen. Tyvärr har jag inte någon möjlighet att besvara enskilda frågor. Men om du avidentifierar din fråga så att jag kan lägga upp den på bloggen och besvara den här så gör jag det i mån av tid. Då har andra också möjlighet att få hjälp med sina frågor.

Från mars finns det möjlighet att boka tid för juridisk vägledning hos mig i Hammenhög igen. Mer om det på www.advokatbyran.nu.

Min man har avlidit. Vi hade inte några gemensamma barn, men han hade två egna barn. De vill inte ge mig fullmakt att företräda dödsboet.

Det blir svårigheter för mig när det börjar droppa in fakturor, vet inte ens om jag ska/får öppna kuverten.

Ärvdabalken 18 kap 1 §

Har inte särskild dödsboförvaltning anordnats enligt 19 kap skall efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare (dödsbodelägare) gemensamt förvalta den dödes egendom under boets utredning.

Särkullbarn är dödsbodelägare. Det innebär att varje dödsbodelägare har en vetorätt. Om dödsbodelägarna inte kan enas kan någon av dem ansöka om att tingsrätten utser en boutredningsman. Boutredningsmannen får då företräda dödsboet.

Här kan du läsa mer!

Hur hanteras arv som är enskild egendom i en skilsmässa?

Antag att Anders ärvde 500 000 kr efter sina föräldrar. Genom testamente hade de förordnat att arvet skulle utgöra hans enskilda egendom. Hur hanteras arvet vid en bodelning i anledning av äktenskapsskillnad?

Svaret är att det beror på vad Anders kan bevisa.

Om han konsumerat upp pengarna finns det inte något kvar av hans enskilda egendom.

Om pengarna var placerade i värdepappersfonder som han övertog genom arvskifte och det inte skett några förändringar kan han bevisa att arvet finns kvar.

Men vad händer om han fick ut pengarna i kontanter som han sedan använt till olika saker?

I rättsfallet NJA 1992 s 773 har följande fråga behandlats; “Make har på ett bankkonto satt in försäljningslikvider, vilka i hans hand utgjort hans enskilda egendom. På kontot fanns sedan tidigare av makarna insatta medel som ingick i deras giftorättsgods. Fråga om försäljningslikviderna genom insättningen förlorat sin karaktär av enskild egendom.”

Eftersom Högsta Domstolens domskäl är relativt korta väljer jag att citera dem:“Det ifrågavarande bankkontot, konto III, var ett transaktionskonto, på vilket sattes in bl.a. makarna P:s löner. Vid tiden för insättningen av aktielikviden på 120000 kr fanns alltså på kontot redan andra medel. Situationen var densamma när de bägge dellikviderna från fastighetsförsäljningen sattes in något senare. De av Mats P sålunda till kontot överförda medlen, vilka samtliga enligt vad HovR:n funnit i hans hand utgjort hans enskilda egendom, har sålunda kommit att sammanblandas med andra medel.

En insättning på ett gemensamt konto kan försvåra särskiljandet av egendom av olika slag men medför inte att egenskapen av enskild egendom utsläcks utan vidare. Kontots behållning bör kunna anses vara enskild egendom till den del den motsvarar insatta medel av enskild natur under förutsättning att makarna genom bokföring eller på annat sätt sinsemellan håller de skilda medelsslagen i sär. En annan sak är att medlens karaktär av enskild egendom betydligt enklare bevaras genom att ett särskilt konto öppnas för medel som även fortsättningsvis skall vara undantagna giftorätt.

I förevarande fall skedde inte så. Insättningarna gjordes på ett konto som av båda makarna fortlöpande användes för familjens in- och utbetalningar. Genom insättningarna av de aktuella likviderna på konto III har medlen därför förlorat sin karaktär av enskild egendom.”

Mitt råd är att dokumentera vad som händer med arvet. För att inte riskera sammanblandning kan det vara klokt att inte sätta in pengar på bankkonto där det redan finns giftorättsgods. Spara underlag som visar hur arvet investerats.

Hur hanteras arvet efter föräldrarna i en bodelning?

En inte ovanlig fråga i bodelningar är hur arv skall hanteras.

Antag att både Anders och Bertas fäder är avlidna men att deras mödrar är i livet när de börjar diskutera skilsmässan. Anders mor hinner avlida innan ansökan om äktenskapsskillnad inkommer till tingsrätten medan Bertas mor avlider dagen efter att ansökan inkomststämplats.

Huvudregeln är att arvet efter Anders föräldrar utgör giftorättsgods som skall delas, medan arvet efter Bertas föräldrar inte ingår efter som Berta inte hade fått något arv vid brytpunkten (dagen då ansökan om äktenskapsskillnad lämnades in).

(Detta är bara ett exempel för att visa lagtexten. I verkligheten skulle Anders kunna åberopa skälighetsreglerna i 12 kap 1 § – men det är en annan historia.)

Om Anders föräldrar hade upprättat ett testamente där de gjort arvet till enskild egendom skulle Anders inte behövt att dela med sig.

Här hittar du mer information om hur du gör det barnen ärver efter dig till enskild egendom.

Vad händer med egendomen efter bådas bortgång? (Del 6)

Om både Anna och Bertil har särkullbarn, inga gemensamma barn och inget testamente ärver de inte någon egendom efter varandra. Den först avlidnes barn får ut hela sitt arv vid dödsfall ett.

Vi antar att Anna äger egendom motsvarande 2,1 Mkr och att Bertil äger egendom motsvarande 700 kkr.

Hur stor andel av makarnas gemensamma egendom arvet motsvarar beror på

1) Finns det någon enskild egendom? (Om all makarnas egendom är enskild ärver Annas barn 2,1 Mkr och Bertils barn 700 kkr).

2) Om det inte finns någon enskild egendom är huvudregeln att det görs en bodelning – vardera släktsidan ärver 1,4 Mkr.

3) Om det inte finns någon enskild egendom och Bertil avlider först kan Anna begära att få behålla sin egendom enligt äktenskapsbalken 12 kap 2 §. Dvs Annas barn erhåller 2,1 Mkr och Bertils barn 700 kkr.

Om Anna avlider utan att efterlämna bröstarvingar ärver Bertil all hennes egendom.

Ärvdabalken 3 kap 1 § “Var arvlåtaren gift, skall kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken.”

Ärvdabalken 3 kap 2 §: “Lever vid den efterlevande makens död någon bröstarvinge till den först avlidne maken eller dennes föräldrar, syskon eller syskons avkomling, skall, om inte annat sägs i tredje stycket eller 3-5 §§, 6 § tredje stycket eller 7 § tredje sstycket, hälften av den efterlevande makens bo tillfalla dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna maken. Den efterlevande aken får inte genom testamente bestämma över egendom som skall tillfalla den först avlidnes arvingar.”

Dvs om Anna avlider först och inte efterlämnar några bröstarvingar ärver Bertil allt efter henne. Efter Bertils bortgång skall Annas arvingar och Bertils barn dela upp det som fanns kvar efter Bertil. Om allt var giftorättsgods går (enligt huvudregeln) hälften av behållningen till Bertils barn och hälften till Annas arvingar. (Men som ni förstår finns det många undantagsregler när det gäller fördelningen.)

Vill inte Anna att hennes syskon eller syskonbarn skall ärva måste detta anges i ett testamente.

(Här hittar du del 1.)

Nyttjanderätt (Del 5)

Myntet har alltid en baksida. De flesta vill att den efterlevande maken skall kunna “sitta kvar i orubbat bo” som de säger. Vad menas med det?

Tidigare var det vanligt att den efterlevande maken satt kvar i orubbat bo. Barnen hade egentligen rätt till sina laglotter – men den efterlevande hade inte råd att lösa ut dem. Därför lät de dödsboet vara oskiftat. Kanske skrevs det ut fullmakter för den efterlevande att företräda dödsboet. Om boet inte är skiftat är det samtliga dödsbodelägare som bestämmer. Skall en fastighet säljas måste alla dödsbodelägare skriva under köpehandlingar eller underteckna fullmakt. Att “sitta i orubbat bo” är inte något att rekommendera om du inte har väldigt goda relationer med övriga dödsbodelägare.

Om makar ärver varandra med fri förfoganderätt får bådas sidor fördela egendomen när båda är borta.

Fri nyttjanderätt innebär att den efterlevande får disponera egendomen – men egendomen ägs av en annan person. T ex kan Anna skriva att Bertil skall ha en fri nyttjanderätt till fastigheten under sin livstid men att fastigheten skall ägas av hennes barn. Inte heller detta är okomplicerat. Hur skall de löpande kostnaderna hanteras? Hur skall man göra om det behövs värdehöjande reparationer på fastigheten?

Om fastigheten skall säljas är det ägaren som får pengarna. Dvs den efterlevande kan inte sälja huset och konsumera upp pengarna.

Laglotten innebär begränsningar vid testamentsskrivningen. Ärvdabalken 7 kap 5 § lyder:

“Har arvlåtaren genom testamente tillerkänt någon nyttjanderätt, avkomst eller annan förmån att utgå av kvarlåtenskapen eller genom föreskrifter rörande dennas förvaltning eller på annat sätt inskränkt rätten att förfoga över den, äger bröstarvinge utan hinder av sådant förordnande utfå sin laglott i egendom, varöver han äger fritt förfoga.”

Om vi går tillbaka till Anna och Bertil. Om Annas egendom är enskild och värderad till 2,1 Mkr motsvarar barnens laglotter 1,050 kkr. Är fastigheten värd 1,2 kkr inskränks laglotten och barnen har rätt att få ut egendom som de fritt kan disponera över.

Om makarnas egendom är giftorättsgods och tar tidigare exempel där Annas egendom värderas till 2,1 Mkr och Bertils egendom 700 kkr så motsvarar laglotten 700 kkr (2,8 Mkr/4=700 kkr). I detta fallet inkräktar nyttjanderätten inte på barnens laglott.

(Första delen i denna serie hittar du här.)

 

Vad innebär nyttjanderätt? (del 32)

Fri förfogande kan man säga är mitt emellan nyttjanderätt och full äganderätt. Ärver man med nyttjanderätt får man enbart använda egendomen under en begränsad tid eller under sin livstid. Därefter skall egendomen tillfalla någon annan namngiven person. Om man ärver ett hus med fri förfoganderätt kan man sälja huset och konsumera upp pengarna. Ärver man med nyttjanderätt får man enbart bo i huset. Nyttjanderätt är ofta komplicerat då det finns en hel del praktiska frågor som måste lösas.

Fördjupning av frågor från testamentskonsultation (Del 1)

-Den viktigaste frågan är redan löst, säger klienten. Har du någon broschyr som förklarar det andra?

– Nej, vi har inte några pappersbroschyrer annat än de som visar vilka vi är. Däremot har vi massor av information på nätet. Vill du kan jag avidentifiera ditt ärende och skriva en serie blogginlägg på ämnet. Kanske kan det hjälpa fler!

För hand skriver jag på dagboksbladet att de ger mig tillåtelse att blogga om ärendet avidentifierat. För jag vet inte vilken gång i ordningen önskar jag att vi hade gett oss tid att ta fram en standardblankett för detta.

Ständigt hittar jag nya ämnen som vore intressant att blogga om! På vägen hem från grillkvällen med vännerna rinner inspirationen till och jag bara måste sätta mig och skriva.

Jag har lovat en serie inlägg med början på publicering den 11 juni (japp – jag  kommer tidsinställa de övriga inläggen men publicerar detta för att kunna länka hit). Jag har insett att det ibland är svårt att få en bra struktur – därför väljer jag att i detta första inlägg beskriva hur en konsultation går till och länka till andra inlägg jag skrivit inom området.

På 45 minuter brukar jag hinna klargöra parets situation och utifrån deras familjesituation och ekonomiska förhållanden ge en bild av vad som händer

1) om de skulle separera

2) en av makarna/samborna avlider

För att få ut mesta möjliga av konsultationen är det bra om Du tänkt igenom vad Du äger för egendom. Hur mycket är fastigheten värd? Hur hög skulle skatten bli om vi säljer fastigheten? Har Du några pengar på banken? Värdepapper? Vad är bilen värd?

Vad vill Du skall hända med Din egendom när du är borta? Vad ska hända när ni båda är borta?

Om du har tänkt igenom detta innan ni kommer brukar jag på 45 minuter kunna komma fram till hur ett testamente skulle kunna formuleras. Vi upprättar ett förslag till testamente som skickas till Dig via e-post eller brev tillsammans med en ordlista där vi försöker förklara juridiken på ett enkelt sätt. Om du inte gör några ändringar i testamentsförslaget och genomgång och bevittning tar mindre än 15 minuter har vi ett fast pris på testamentet inklusive konsultation. (Priserna är under omarbetning. Ny prislista kommer från den 1 juli 2012.)

I de följande inläggen kommer jag att gå igenom följande områden:

1) Äktenskapsbalken 12:2 – rätten för en efterlevande make att som sin bodelningsandel behålla sitt giftorättsgods

2) Enskild egendom vad betyder det?

3) Att tänka på vid upprättande av äktenskapsförord

4)  Nyttjanderätt

5) Vem ärver om den ende arvingen avlider och saknar bröstarvingar?