Etikettarkiv: testamente

Ändring av reglerna om laglott

Postat av
Svara

I blogginlägget den 24 februari skrev jag att jag tror att laglotten kommer att förändras.

Varför det? Ja, som jag skrivit i ett tidigare inlägg tror jag att vi kommer att påverkas av reglerna i andra länder.

Ett annat skäl är att familjesituationen ser annorlunda ut idag än tidigare.

Längre tillbaka i tiden var jordegendomar viktiga för släktens välmående. Vanligtvis tog äldste sonen över gården. Mor och far bodde kvar på undantag. Ogifta syskon stannade kvar hemma och arbetade som oavlönade pigor och drängar mot mat och husrum. När far i huset dog togs gården över av äldste sonen som kände ett ansvar för fastrar och farbröder på gården.

Jorden var släktens trygghet och det var viktigt att jorden stannade i familjen.

Hur ser det ut idag? Idag är antalet kärnfamiljer betydligt färre. De geografiska avstånden mellan familjens medlemmar allt större. Allt som oftast träffar jag klienter som inte har någon kontakt med sina barn – ibland har det skett en medveten brytning från någons sida.

Det är inte ovanligt att fastigheten utgör en avsevärd del av makarnas förmögenhetsmassa. Om de saknar gemensamma barn kan det vara så att en utbetalning av laglott omöjliggör för den efterlevande att bo kvar i den gemensamma bostaden.

Vad var grundtanken med laglotten från början?

Idag ifrågasätter jag om laglotten skyddar det mest skyddsvärda intresset?

Email

Laglott ur ett internationellt perspektiv

Postat av
4

I Sverige anser vi laglotten som självklar. Men efterhand som de internationella relationerna blir allt vanligare bör även svensk familjerätt anpassas efter lagstiftningen i andra länder.

Tidigare var det vanligt att medborgare valde land efter arvsskatten. Kapitalstarka personer som önskar undvika laglott till barnen kan på motsvarande sätt hitta länder som saknar regler om laglott.

Det här inlägget skrivs uppkrupen i sängen utan att göra anspråk på att vara fullständigt – jag vill bara dela med mig av mina tankar. (Med tidsinställning kan de sedan fördelas i mer lämpliga doser.)

Om jag minns rätt saknar Storbritannien regler om laglott. Caroline – du får gärna kommentera med dina erfarenheter.

Sedan Caroline började på byrån måste jag erkänna att jag inte håller mig så uppdaterad på internationell privaträtt.

Är det någon läsare som har erfarenheter att dela med sig av?

Email

Laglottens vara eller icke-vara – det är frågan

Postat av
Svara

När jag skriver testamente brukar jag börja med att fråga hur klienterna vill ha det om de inte behöver tänka på några lagregler. Jag menar att testamentena skall formuleras som om laglotten inte fanns. Däremot skall testator göras uppmärksam på att bröstarvingar kan kräva ut sin laglott och vad konsekvenserna blir av det.

Minns ni hur det var före 1988? Då hade alla bröstarvingar – även gifta makars gemensamma barn – rätt till sin arvslott vid dödsfall ett om det inte fanns någon annan formulering i testamente. Många upprättade testamente – och många av dessa testamente formulerades så att efterlevande make skulle ärva all egendom med undantag av bröstarvinges laglott.

Sedan ändrades lagen. Och vad händer nu? Jo, det blir tolkningsproblem. Vad ville den avlidna egentligen?

Därför menar jag att testamente skall skrivas som om laglotten inte fanns.

När jag tog upp den här frågan på en utbildning inom familjerätt för några år sedan var det ingen som trodde att laglotten skulle tas bort inom överskådlig framtid.

Jag delar inte denna uppfattning. Men för att inte få för långa blogginlägg följer fortsättning på det här inlägget.

Email

Juridiska formuleringar och dess betydelse i praktiken

Postat av
Ibland blir jag fnissig när jag läser rättsfall. I juristernas värld är det viktigt att följa lagen – att utreda så att grunden för en åtgärd är rätt.
 
Jag ska erkänna att det var mitt problem när jag satt ting. När jag hittade en lösning som fungerade för alla inblandade ville jag genomföra det och menade att man ibland fick hitta praktiska lösningar och inte hänga upp sig på jurdiska formuleringar.
 
Nedanstående citat kommer från Karnovs rättsfallsbevakning;
Tre syskon i 80–årsåldern har hamnat i konflikt med varandra efter att föräldragården delats upp. Två av dem har tagit bort en gångbro tillhörig den tredje och dömdes i tingsrätten för skadegörelse efter att målsäganden drivit enskilt åtal mot dem. Efter att hovrätten meddelat prövningstillstånd, men innan huvudförhandling hunnit hållas, har målsäganden dock avlidit varvid de åtalade, såsom närstående, sagt sig ta över ansvarstalan och lägga ned åtalet med stöd av 20 kap. 13 § RB. Hovrätten finner att part inte samtidigt kan vara motpart och de båda åtalade inte kan ta över målet. Rätten finner vidare att det inte finns någon annan heller som kan ta över målsäganderätten. Då RB inte reglerar nämnda förhållande finner rätten att situationen närmast är att likna vid att målsäganden lägger ned åtalet med den följden att målet i straffrättsdelen avskrivs. Då dödsbodelägarna inte gjort någon framställan om att skadeståndsfrågan ska drivas särskilt avskrivs målet även i denna del. Även om målet närmast liknar fallet att målsäganden lägger ned åtalet frångår hovrätten den kostnadsfördelning som då normalt gäller och beslutar istället att vardera part ska bära sina egna kostnader.
 
Den avlidnes syskon har sagt att de vill lägga ner åtalet. Hovrätten har antagligen ägnat många timmar åt att fundera och diskutera för att komma fram till att – nej, det går inte. Det är inte reglerat i lag – men det liknar situationen när målsäganden lägger ner åtalet.
 
I praktiken tror jag inte att de inblandade bryr sig om de juridiska formuleringarna. Som person är jag för rastlös för att sitta och vända orden. Fortfarande har jag samma problem. Jag vill hitta lösningar. Skapa mervärden och inte hänga upp mig i att vrida på orden. Min otålighet ställer fortfarande till problem – därför är det himla bra att jag nu har så många biträdande jurister att delegera ärenden till.
 
Eftersom jag går igenom ärenden regelbundet med dem kan jag presentera mina snabba effektiva lösningar. De kan slå i lagböcker och skriva rätt. Tillsammans blir vi effektiva team.
 
Tillbaka till rättsfallet.
Tänk här har vi tre syskon. De lägger pengar på att bråka in i döden. Men de (i alla fall inte det syskon som avled) tänker på att motparterna ärver honom om han dör. Vilken mening var det med att tvista när det inte fanns något testamente?
Email

Det är på tiden att laglottens vara eller inte vara börjar diskuteras! Det betonar vikten av att skriva testamente efter vad man vill och inte efter reglerna om #laglott!

Postat av

När jag skriver testamente börjar jag med att förklara vad som händer utan testamente. Sedan tar jag reda på vad testator verkligen vill. Först därefter berättar jag hur det blir om bröstarvingarna kräver ut sin laglott.

Det är viktigt att skriva testamentet som testator verkligen vill. Hur många testamente har jag inte sett från före 1988 där makar skrivit att de skall ärva varandra med undantag av bröstarvinges laglott. Sedan ändrades lagen så att gifta som inte hade särkullbarn skulle ärva allt efter varandra. Fortfarande finns det massor av testamente med formuleringen att de gemensamma barnen skall ha ut sin laglott – även om lagen inte ger dem den rätten längre.

De här testamentena leder till tolkningsproblem. Ville den avlidna verkligen att barnen skulle ha ut sin laglott. Det finns ju de som vill ha det så också.

Genom åren har jag även sett situationer där den efterlevande förbrukat arvet efter att relationen med de gemensamma barnen försämrats. Var det verkligen vad den först avlidna ville. Kanske hade den först avlidne hellre önskat att barnen hade fått ut åtminstone hälften av sitt arv som sin laglott.

Det finns inte några standardsvar. Det viktiga är att var och en tänker efter hur han/hon verkligen vill att egendomen skall fördelas efter sin bortgång.

När det gäller laglottens vara eller inte vara har jag i många år varit övertygad om att den på sikt kommer att försvinna. Vem hade väntat sig att arvsskatten skulle försvinna över en natt? Debatten är bra – förhoppningsvis kommer fler som skriver testamente börja tänka lite friare!

 

 

Email

Testamente

Postat av

Testamente

Juridik är verkligen inte lätt – och ännu svårare är det att förklara på ett enkelt sätt. Även om jag försöker är det inte alltid jag lyckas. För en tid sedan kom en av mina klienter tillbaka. Deras situation var komplicerad. Istället för att försöka förklara ännu en gång frågade jag om jag fick beskriva situationen i en blogg… eller rättare sagt… fyra fem bloggar – för det är många problemställningar.

Idag kallar vi klienterna Anna och Boris ;)

När Anna och Boris gifte sig hade Boris skulder och Anna ett mindre kapital. För att kunna köpa en fastighet tillsammans betalade Anna en del av Boris skulder. Eftersom banken inte godkände dem som låntagare åtog sig Annas mor, Cecilia, att köpa 1/3 av huset. Huset finansierades med ett lån med Anna, Cecilia och Boris som solidariskt betalningsansvariga. Anna har inga barn, medan Boris har särkullbarnet David.

Jag börjar med att citera klientens brev;

“Anledningen till att jag kontaktade dig från början var att vi just hade köpt ett hus, och att jag behövde ett testamente för att skydda min mor ifall jag skulle avlida. Eftersom hon gått in med så mycket pengar och satsat i vårt gemensamma hus från början, ville jag att hon skulle ha hälften av min husdel ifall något skulle hända mig. (Den andra delen går fortfarande till min make.) Likaså behövde min make ett testamente för att skydda mig vid sin egen död, för att jag skulle kunna sitta kvar i huset.”

Utan testamente ärver Boris allting efter Anna. Ägandeförhållandena skulle bli att Boris ägde 2/3 av huset och Cecilia 1/3. Om Anna vill ha en annan fördelning måste hon skriva testamente. Eftersom Anna inte har några barn behöver hon inte ta hänsyn till någon laglott.

Eftersom Anna och Boris inte har några gemensamma barn ärver Boris barn all Boris egendom. Vill Boris att Anna skall ärva honom måste han skriva testamente. Boris barn kan kräva ut sin laglott – vilket är hälften av vad David skulle ha ärvt om det inte fanns något testamente.

Om värdet av Boris egendom understiger fyra basbelopp tillfaller hans egendom Anna genom “basbeloppsregeln”.

I nuläget har Boris större skulder än tillgångar. Om han går bort måste huset säljas för att  kunna betala hans skulder. Det är klokt att undersöka möjligheterna att teckna livförsäkringar med Anna som förmånstagare.

Anna har önskemål om hur hennes möbler skall fördelas.

Många gånger har jag sett hur alltför detaljerade testamenten gör boutredningen onödigt dyr. Eftersom Anna inte riktigt vet hur egendomen skall fördelas föreslår jag att hon gör ett tillägg till testamentet där hon räknar upp sakerna och vem som skall ärva dem såsom legat. Om föremålen finns kvar när hon går bort skall de tillfalla legatarien innan den övriga egendomen fördelas. Finns inte föremålet kvar gäller inte testamentet i den delen längre.

Ofta blir boutredningen mer komplicerad om det är många dödsbodelägare. En legatarie räknas inte som dödsbodelägare och får inte vara med och bestämma om dödsboets förvaltning.

Mer om vad du ska tänka på när du skriver testamente hittar du på http://advokatbyran.nu/privat/arv/testamente/

Email