De familjerättsliga ärendena om vårdnad, boende och umgänge är svåra. Domstolen skall döma utifrån vad som är bäst för barnen. Helst skulle jag önska att föräldrarna skulle kunna träffa överenskommelser utifrån barnens bästa. När de inte lyckas med detta måste domstolen döma. Domstolen inhämtar då yttrande från socialtjänsten för att få ett underlag för sitt beslut.

Innan en dom vunnit laga kraft kan den inte verkställas (dvs man kan inte få hjälp med att göra som det står i domen.) Du har tre veckor på dig att överklaga. Överklagar du inte vinner domen laga kraft. Om du överklagar skickas målet vidare till hovrätten. Om hovrätten väljer att ta upp målet vinner är det istället hovrättens dom som skall vinna laga kraft. Det innebär att det kan ta ganska lång tid från det att du ansökte om stämning tills det du yrkat blivit verklighet.

I mål om barn är det därför vanligt att yrkanden framställs även interimistiskt. Ett intermimistiskt beslut gäller direkt – även om det skulle överklagas.

När det finns interimistiska yrkanden begär tingsrätten ofta ett snabbyttrande från socialtjänsten. Vid dagens möte på Ystads tingsrätt diskuterades syftet med snabbyttrande. Några åsikter var följande; “Snabbyttrandet skall spegla barnets aktuella situation. Socialsekreterarna skall tala med föräldrarna och om det är lämpligt med barnet.” “Syftet är att tingsrätten ska ha ett underlag- ett snabbyttrande får inte innehålla något ställningstagande.” I Ystads domsaga behöver socialtjänsten fyra veckor för ett snabbyttrande.

Domarna ställde frågan om advokaterna slentrianmässigt framställde interimistiska yrkanden.

Tingsrätten kan förordna om samarbetssamtal. En av socialsekreterarna menade att det var större möjlighet att parterna hittade lösningar om de gick i samarbetssamtal innan de anlitat advokat. De flesta advokaterna var eniga om att de uppmanar klienterna att försöka hitta lösningar via samarbetssamtal innan de inleder en process. Ungefär tre månader behöver socialtjänsten för att genomföra samarbetssamtal.

Om parterna inte lyckas hitta någon lösning sätts målet ut till huvudförhandling. Innan en huvudförhandling kan hållas behövs en vårdnads-, umgänges- eller boendeutredning. En vårdnadsutredning tar omkring fyra månader i kommunerna i Ystads domsaga.

Innan man sätter igång en utredning skall man vara medveten om att det vanligtvis fördjupar konflikten mellan föräldrarna. Utredningen skall inte ge förslag till ett domslut utan ett underlag för rätten att fatta beslut. Önskemål från advokaterna var att utredningen skulle innehålla bättre konsekvensbeskrivningar. Vad blir konsekvensen om A tillerkänns vårdnaden? De borde även i större utsträckning innehålla riskbedömningar. Många advokater ansåg att utredningarna idag innehåller för mycket ställningstagande.

En advokat uppgav att om han ansåg att utredaren inte uttryckt sig tillräckligt klart kallade han utredaren som vittne. Ett annat skäl till att kalla utredaren som vittne uppgavs vara att utröna om utredaren tagit parti för en av parterna.

Idag kan man se en ökning av antalet vårdnads-, umgänges- och boendetvister. Varför? Är det för att fäderna idag vill ta en större del i sina barns liv? Det uppgavs även att konflikterna med inslag av vårld ökat.

En konflikt om barnen är inte någon rättvisesituation!

När jag träffar nya klienter i tvister om barn börjar jag med att läsa 6 kap 2 a § i Föräldrabalken“Barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid

-risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och

-barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.

Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad.”

För att ha framgång i en process om barn måste man ha barnets bästa för ögonen! Den som vill driva en process utifrån sina egna intressen (bostadsbidrag och underhållsstöd) får söka sig en annan advokat!