Om både Anna och Bertil har särkullbarn, inga gemensamma barn och inget testamente ärver de inte någon egendom efter varandra. Den först avlidnes barn får ut hela sitt arv vid dödsfall ett.
Vi antar att Anna äger egendom motsvarande 2,1 Mkr och att Bertil äger egendom motsvarande 700 kkr.
Hur stor andel av makarnas gemensamma egendom arvet motsvarar beror på
1) Finns det någon enskild egendom? (Om all makarnas egendom är enskild ärver Annas barn 2,1 Mkr och Bertils barn 700 kkr).
2) Om det inte finns någon enskild egendom är huvudregeln att det görs en bodelning – vardera släktsidan ärver 1,4 Mkr.
3) Om det inte finns någon enskild egendom och Bertil avlider först kan Anna begära att få behålla sin egendom enligt äktenskapsbalken 12 kap 2 §. Dvs Annas barn erhåller 2,1 Mkr och Bertils barn 700 kkr.
Om Anna avlider utan att efterlämna bröstarvingar ärver Bertil all hennes egendom.
Ärvdabalken 3 kap 1 § ”Var arvlåtaren gift, skall kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken.”
Ärvdabalken 3 kap 2 §: ”Lever vid den efterlevande makens död någon bröstarvinge till den först avlidne maken eller dennes föräldrar, syskon eller syskons avkomling, skall, om inte annat sägs i tredje stycket eller 3-5 §§, 6 § tredje stycket eller 7 § tredje sstycket, hälften av den efterlevande makens bo tillfalla dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna maken. Den efterlevande aken får inte genom testamente bestämma över egendom som skall tillfalla den först avlidnes arvingar.”
Dvs om Anna avlider först och inte efterlämnar några bröstarvingar ärver Bertil allt efter henne. Efter Bertils bortgång skall Annas arvingar och Bertils barn dela upp det som fanns kvar efter Bertil. Om allt var giftorättsgods går (enligt huvudregeln) hälften av behållningen till Bertils barn och hälften till Annas arvingar. (Men som ni förstår finns det många undantagsregler när det gäller fördelningen.)
Vill inte Anna att hennes syskon eller syskonbarn skall ärva måste detta anges i ett testamente.
(Här hittar du del 1.)