Tänk efter före (vidare steg del 16)

Det är märkligt att vi är så oförberedda på döden. Det enda vi säkert vet om livet är att vi alla kommer dö en dag. Livet rusar på. Tiden för att ta reda på vad som händer om Du eller Din livskamrat avlider vill aldrig infinna sig. Om… varför vågar vi inte säga när? Vi vill inte tänka på vår dödlighet.

Under enskilda samtal tar jag livet av klienterna på pappret. Det händer att mina klienter plötsligt börjar gråta, vid tanken på att både vi och våra barn en dag skall dö. Brutalt? Men det är ju så verkligheten kan bli. Verkligheten kan bli ett brutalt uppvaknande. Jag skulle önska att alla efterlevande slapp ta itu med de juridiska problem som bli följderna av ett dödsfall om man inte tänkt efter före.

Ansvar för skulder (del 14 – Vidare Steg)

UB 4:17-19

Varje make svarar med sin egendom för sina skulder oavsett om egendomen är enskild eller giftorättsgods. Om Peter har ytterligare ett lån om 2 000 kkr innebär det att han har ett underskott om 500 kkr. Parets giftorättsgods består då av Johannas 250 kkr. Vid en bodelning skulle Johanna tvingas betala 125 kkr till Peter och han skulle gå ur förhållandet med ett underskott på 375 kkr (500-125).

Kan Peters fordringsägare begära utmätning i Johannas egendom?

Om Johanna inte är medlåntagare eller har något borgensåtagande för Peters skulder så kan hans fordringsägare inte komma åt hennes bil och bankmedel. Kan hon bevisa att hon äger lösöret kan hans fordringsägare inte heller komma åt det.

Hur kan Johanna bevisa att hon äger lösöret?

Finns det kvitto i hennes namn är det ett bra bevis. Ett annat sätt kan vara att egendomen specificerats i en bilaga till ett äktenskapsförord.

Kan Johanna inte bevisa att lösöret är hennes anses hon som ägare till hälften av lösöret om hon kan göra sannolikt att hon är samägare[1].



[1] Utsökningsbalken 4 kap 19§ ”Om gäldenären är gift och varaktigt sammanbor med sin make och de har lös egendom i sin gemensamma besittning, anses gäldenären som ägare till egendomen, om det ej görs sannolikt att de är samägare till egendomen enligt lagen (1904:48 s 1) om samäganderätt och det ej heller framgår  att egendomen tillhör den andre eller någon annan. Detsamma gäller, när gäldenären varaktigt sammanbor med annan under äktenskapsliknande förhållande.”

Enskild egendom (del 13 – Vidare Steg)

Om det visar sig att Peters föräldrar har gett honom företaget och fastigheten med villkor om att gåvorna skall vara hans enskilda egendom blir situationen en annan.

Istället blir det då Johanna som måste betala 50 kkr till Peter om hon vill behålla sitt giftorättsgods. Äktenskapsbalken 12 kap 1 § innehåller en oskälighetsregel som innebär att Johanna skulle kunna få behålla sitt giftorättsgods. Någon regel som ger henne rätt att få del i egendom som blivit enskild genom gåvo- eller testamentsvillkor finns inte[1]. 6 kap äktenskapsbalken innehåller regler om underhållsbidrag. Eftersom Johanna har haft ett förvärvsarbete är möjligheterna att få underhållsbidrag små[2]



Värdering av fastighet (del 12 – Vidare Steg)

En fastighet kan värderas av en eller flera fastighetsmäklare.

Om fastigheten överlåts genom bodelning sker inte någon beskattning av kapitalvinst. Den som tar över fastigheten tar även över ev. latent skatt på kapitalvinst. Därför är det brukligt att minska värdet i värderingen med den latenta skatt på realisationsvinsten som belastar fastigheten. Ofta avräknas även kostnaden för mäklararvodet för att eftersträva att den utlöste maken får ut lika mycket pengar som om han eller hon sålt sin del av fastigheten via en mäklare.

Hur och när värderas egendomen? (del 11 – Vidare steg)

Egendomen skall värderas i samband med uppdelningen av egendomen[1]. Ofta uppstår oenighet när egendomen skall värderas. Vad är AB Svets värt? Är det substansvärdet, försäljningsvärdet eller värdet av aktiekapitalet som räknas? Vad är fastigheten värd?

Om makarna inte kan enas om en bodelning kan båda eller en av dem ansöka om att tingsrätten utser en bodelningsförrättare[2]. Bodelningsförrättaren skall upprätta en bodelning och kan avgöra sådant som makarna inte kan enas om. Om en make är missnöjd med bodelningen får han eller hon klandra den vid tingsrätten.

Möjligheten för en make att ansöka om bodelningsförrättare utgör ett påtryckningsmedel som ofta får makarna att enas om värdet av egendomen.

[1] Lundén makar sid 92, Grauers sid 76, props id 159

[2] Lundén makar sid 93 ff, ÄktB 17 kap.

Vad ska ingå i bodelningen? (del 10 – Vidare steg)

ÄktB 9 kap 2 § samt ÄktB 10 kap

Bodelningen skall göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dagen då talan om äktenskapsskillnad väcktes. Det innebär att om Johanna vinner på lotteri dagen innan ansökan om äktenskapsskillnad lämnades in får hon dela med sig av vinsten. Vinner hon dagen efter får hon behålla hela vinsten själv.

Innan man kan göra en bodelning måste man reda ut vad vardera parten äger.

Antag att Johanna har köpt större delen av bohaget, värde 50 kkr, har en bil värd 75 kkr samt bankmedel om 100 kkr. Allt är giftorättsgods.

Antag att Peter äger samtliga aktier i AB Svets, värde 500 kkr, bostadsfastigheten som värderas till 1 200 kkr och är belånad för 500 kkr, en bil värderad till 100 kkr samt teknikutrustning för omkring 50 kkr. Peter har inte några bankmedel, men Johanna misstänker att han har pengar i sitt bankfack. Johanna tror inte att Peter har någon enskild egendom.

Om Peter vill behålla sin egendom måste han betala 550 kkr till Johanna (bodelningslikvid).

Under äktenskapet äger vardera maken sin egendom och svarar för sina skulder. Då har det inte så stor betydelse om egendomen är enskild eller giftorättsgods.

Egendom kan ha blivit enskild genom att makarna upprättat ett äktenskapsförord som registrerats vid en tingsrätt[1] eller genom att make erhållit egendom som gåva eller genom testamente med villkor att egendomen skulle vara enskild.

Vid en bodelning får egendomens status betydelse. Vardera maken behåller sin enskilda egendom.

Sedan avdrag gjort för vardera makens skulder skall makarnas giftorättsgods läggas samman. Värdet av makarnas giftorättsgods delas sedan lika mellan dem.



[1] Lundén makar sid 53 ff, Grauers sid 46 ff

Vad innebär sambolagen? (del 3 – vidare steg)

Sambolag (2003:376) §§ 3-8

När du är sambo har du en bodelningsrätt i Samboegendom.

Samboegendom är bostad och bohag som förvärvats för gemensamt bruk. För enkelhetens skull brukar jag säga att bodelningsrätten omfattar möbler, husgeråd, fastighet eller bostadsrätt som förvärvats efter att man flyttat ihop eller strax innan med avsikten att man skulle använda det gemensamt. Allt annat behåller var och en själv efter en separation. Vad är då allt annat? Bankmedel – oavsett när de sparats ihop, bilen, fritidsutrustning, all bostad och bohag man hade innan man flyttade ihop.

När ett samboförhållande upphör (del 2 – vidare steg)

”Man måste inte gifta sig i kyrkan. Man kan gifta sig på socialkontoret. Eller man kan flytta ihop utan att tala om det för någon. Det viktigaste är att tala om det för någon. Det viktigaste är att man vet det själv.”

Nina, 6 år” ur Gamla tanter lägger inte ägg av Mark Levengood och Unni Lindell

I Sverige är omkring 1/3 av alla förhållanden samboförhållanden. Enligt statistiken är det dubbelt så vanligt med separationer i samboförhållanden som i äktenskap[1]. Många vet att det finns en sambolag men få har satt sig in i vad den innebär. Det är därför inte ovanligt att en av samborna blir ”förlorare” i bodelningen.

Ett problem är att veta när ett samboförhållande börjar och slutar. Lagtextens definition av ett samboförhållande är.

”Med sambor avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll”.

Stadigvarande brukar man säga är när man har gemensam folkbokföringsadress. Förhållandet skall ha haft en viss varaktighet. Det skall vara ett parförhållande. Förarbetena talar om sexuellt samliv[2].

Men vad är gemensamt hushåll? Här menar man att det skall förekomma ett samarbete i vardagliga göromål samt viss ekonomisk gemenskap/samarbete[3].

Om ena parten flyttar in i den andre partens hus och de har vars en våning där den övre våningen visserligen bara har ett enkelt pentry, där var och en har sina möbler – är det då fråga om ett samboförhållande?

Två kompisar som delar studentlägenhet och lägger pengar i en gemensam matkassa?

 Det finns inte några entydiga svar. Det blir ofta en bedömningsfråga i det enskilda fallet.



[2] Agell sid 242 ff i 3:e upplagan, Grauers sid 223 ff i 6:e upplagan..

[3] prop. 2002/03:80 sid 28

Det borde du tänkt på! (Del 1 – vidare steg)

Nu tar jag en paus i föredraget “Öppna dörrarna”. Resten av anteckningarna är bara stödord och tar lite längre tid att skriva. Tid som inte finns just nu. 

2004 när jag startade företaget erbjöd Regionalt ResursCentrum kurser om marknadsföring för kvinnor som drev föredrag. På dessa kurser träffade jag andra kvinnor som nyligen startat företag. En av dessa kvinnor var Yvonne Peterson som arbetade med lösningsfokuserad beteendeterapi. Hennes resonemang påverkade mig mycket och vi började diskutera att arbeta ihop. Tillsammans startade vi hemsidan www.vidaresteg.se. Hon föreslog att vi skulle skriva en bok tillsammans. En hel sommar ägnade jag mig åt att sammanställa mina tankar – men någon bok blev det inte.

Antalet ärenden växte och jag valde att lägga mitt fokus på klienterna.

Efter den långa serien inlägg som skulle vara grunden för föredraget ”Öppna dörrarna” kom jag på att jag skulle kunna publicera mina delar av boken. På bloggen är fortfarande materialet mitt – och vem vet – någon gång i framtiden blir det kanske en bok ändå.

Håll till godo!