Påskliljor i Fagerås den 1 maj 2018

Mer än en miljon påskliljor har Arne Andersson planterat i Fagerås.

Genom mörk granskog, längs hustomma vägar cyklade vi för att komma till Fagerås.

När vi närmade oss Fagerås började det regna.

I breda rader nickar de längs vägen i tusentals – nej miljoner – i alla möjliga kombinationer (i filmen längst ner i inlägget kan du följa med på vår promenad genom påskliljorna.)

Aldrig tidigare har jag sett så många narcisser.

Jag är hänförd – har svårt att ta in att detta har planterats av en enda människa.

Det var inte bara mängden som gjorde helhetsintrycket utan hur sorterna blandats och samspelet med den omgivande naturen.

Idag är Arne 88 år och har lämnat över ansvaret till dottern Mona.

Arnes blå ögon glittrar och han berättar om det hårda arbetet i skogen, om hur han 1978 kom över några lådor med 500 lökar påskliljor som skulle kaseras. Med dem fyllde han kullarna runt smedjan.

I tre omgångar besökte vi trädgården. Här skulle jag kunnat tillbringa flera dagar.

Att dela lökar som planterats i krukor tar tid. Men Arne kom på att han kunde köra dem i en cementblandare. I 40 års tid har han planterat mellan 30.000 – 40.000 lökar om året. I början grävde han allt för hand, men så småningom skaffade han en liten grävmaskin.

Att det finns så många olika narcisser.

Tre veckor om året vallfärdar folk hit för att se blomsterprakten. Exakt när den infaller avgör naturen. Därför är det svårt att planerar in bussresor. Det skiljer flera veckor mellan blomningssäsongen mellan åren.

I år kom blomningen igång med värmeböljan vecka 16. På två dagar satte det fart, men sedan kom en ny kallfront och våren stannade upp. Helt perfekt för påskliljorna som nu har stått i full blomning i snart två veckor.

Men sådan tur har man sällan. Arne berättar om året då stora snöflingor vräkte ner precis när påskliljorna stod i blom. Snötäcket låg kvar till dagen efter. Blomsterprakten uteblev det året, eftersom påskliljorna inte orkade resa sig igen.

Arne rekommenderar oss att följa den snitslade barnan som börjar vid biljettkuren och komma tillbaka och berätta vad vi tyckte.

Stigen slingar mellan bokar, rhododendron och stenrösen. (Förutom en miljon påskliljor har Arne även planterat 1.500 rhododendron – men när de blommar är våffelcaféet stängt.)

Överallt lyser mattor av påskliljor och narcisser i olika kombinationer. Regnmolnen hänger tunga och bilderna gör inte blommorna rättvisa. (Här kan du läsa mer om narcisser och här hittar du fler bilder från Fagerås,)

Det är ofattbart att en enda person orkat plantera 40.000 lökar om året i 40 år! Arne säger att han inte hade en tanke på att det skulle bli så här stort när han började.

Riktig vispgrädde, sylt och nybakade våfflor. Vi åt våfflor både när vi kom och innan vi lämnade Fagerås.

I flera timmar vandrar vi runt bland påskliljorna, äter våfflor i två omgångar, vill aldrig lämna blomsterprakten. Ändå är dagens upplevelse samtalen med Arne. Han har vår fulla beundran, Vilket livsverk!

Länkar

Fagerås

Påskliljorna har blivit Arnes stora passion – Göteborgs-Posten 15 april 2017

Ett hav av påskliljor – Kanarieliv 27 april 2014

PRO 2013

Sveriges Radio

De pyntar med 50 000 påskliljor – Aftonbladet 18 april 2006

Ett hav av solsken – Aftonbladet 30 april 2007

Förslöv – Margretetorp – Hjärnarp – Västersjön – Munka Ljungby – Åstorp – 6,9 mil

Prisvärt boende på landet

På Airbnb ingår inte frukost. Nödprovianten gör cyklingen flexibel, den här gången kom den väl till pass som frukost.

Det händer att löst knutna skosnören fastnar i cykeln.

Redan klockan nio satt vi på sadlarna. Inte ett moln på himlen och vi rullande ner mot Förslöv och sedan vidare till Margretetorp.

Vilken utsikt ut över Skälderviken.

SMHI:s vindriktningsprognos stämde och vi hade vinden i ryggen.

På cykelkartan är kyrkor utsatta – de hjälper oss att hitta rätt väg.

Klockan 9.45 stannade vi utanför Margretetorps gästgiveri och hann med en rejäl frukost innan vi fortsatte mot Hjärnarp och Arons ICA-affär där vi provianterade fler clementiner.

På Margretetorp Gästgiveri åt vi hotellfrukost

Vi följde skylten mot Västersjön och sedan konstmarkeringen fram till Bertil Englerts paradis nere vid sjön.

Tankeväckande konst hos Bertil Englert

Via tidningsartiklar och urklipp fick vi del av Bertil Englerts djupa engagemang för miljö och fred. Daggmasken är ett återkommande motiv som symbol för kretsloppet.

Skulptur vid Västersjön

Även utomhus fanns det flera skulpturer.

Asfalten övergick till grusväg. Trots den tidvis blöta vägen var cyklingen helt fantastisk. Alla dessa vårbäckar!

Grusvägar invid Västersjön

Det är sällan man kan cykla så nära vattenkanten.

På sina ställen var underlaget sugande och blött.

Invid den porlande bäcken njöt vi av solen och clementinerna.

Varmt te med vantarna som sitt-underlägg på en stubbe.

Halv fyra kom vi fram till Santanas kök. Alltid lika bra service och god mat.

Santanas kök i Åstorp fick avsluta vår Påskcykling

Dagens cykling

6,9 mil i strålande solsken med solen i ryggen. Kan det bli bättre?

Vi mötte 17 cyklister och såg 7 cyklar parkerade utanför butiker vi besökte.

Laholm – Salomon krog – Segeltorpsvägen – 5,3 mil

Laholms stadshotells fasad imponerade

Grå himmel och vind från nordost. (Här hittar du mer info om Stadshotellet i Laholm.)

När man cyklar långt kan man unna sig att äta vad man vill.

På torget i Laholm stannade vi och gick in på Conditori Cecilia. Vilka väggmålningar! De ledde till många skratt.

Vackraste toaletten?

Verken hade utförts av Kirke, som tydligen hade utfört bilder lite här och var i Laholm.

Laholm

Väggmålning på Conditori Cecilia i Laholm

Genom Laholm slingrar Lagan och längs den går leden Hallands inland som är skyltad.

Kraftverken längs Lagan byggdes på 30-talet.

Det är en av våra favoritleder. (Här hittar du ett inlägg från förra gången vi cyklade längs Lagan.)

Här tar du av om du följer leden Hallands inland

Här kan du läsa mer om Karseforsens en gång så vilda vattenfall. 

En magisk plats – det är svårt att tänka sig hur det såg ut innan kraftverket.

Den här gången lämnade vi cykelleden efter Karsefors och cyklade mot Ysby och Ränneslöv. Vägarna hade en perfekt sträckning så att vi slapp de kalla vindarna i ansiktet.

Vintertid har vi en termos varmt te med oss. Skönt med värme inne ifrån. Busshållplatser har ofta bänk och välkommet vindskydd. 

Tänk om det hade funnits en nationell skyltning av cykelvägar så att man slapp cykla i den värsta biltrafiken. Ofta finns det småvägar genom villakvarter som är betydligt trevligare. (Nästa gång vi är i Östra Karup ska vi försöka hitta en väg genom villa-kvarteren istället för att ta den väg bredvid den hårt trafikerade bilvägen. Billjudet tröttar.)

Utsikten från Lya ochut över Laholmsbukten var hänförande. Tänk då hur det är när himlen är blå.

Vi valde småvägar upp till Lya, vackert slingrande och nästan bilfria. Efter Lya bar det av neråt – vackra vyer, porlande bäckar och inte en enda bil. Här kommer vi cykla igen.

När vi kom ut på vägen mot Grevie hade jag tänkt att vi skulle svänga höger för att cykla genom Sinarpsdalen upp till Salomon hög, men min livskamrat trodde på bilvägen upp över Hallandsåsen och sedan vägen till Grevie. Kattegattledens branta backe upp till Salomon krog är nu omdöpt till “Ilskans väg”. Och den ilskan behövde jag för att ta mig upp dit i motvind. Nästa gång kommer jag köra mina egna vägar så får vi ses vid målet. 🙂 (Som tur är går min ilska över lika fort som den kommer.)

Bästa buffén hittar du på Salomon krog. Lagat från grunden med bra råvaror – och vansinnigt gott!

Än en gång imponerades vi av buffén på Salomon krog. Ingen buffé jag ätit slår denna. Sju sorters sill, två sorters lax, skaldjurstårta som slår det mesta. Många sorters sallader, rostbiff, skinka. Fastän jag inte tog om av en enda rätt och inte ens provade alla rätter var jag proppmätt redan innan dessertbuffén.

Ingenstans får man desserter som de här. Priset är oslagbart (195 kr/person).

Återigen berömde vi den ansvariga kokerskan.

“Jo, vi använder bra råvaror och så tycker jag att det är så roligt att laga mat.”

Det märks! Redan längtar jag till nästa besök.

Även på Salomon krog finns det möjlighet att bo. Här från en av deras Logder som kan passa om man cyklar ett helt gäng.

Det började bli dags att boka ett boende för natten. Vi lärde oss att inte lita på booking.com. Istället letade vi på airbnb och hamnade på Segeltorpsvägen för 500 kr/natt för egen lägenhet med pentry.

Nerförsbacke hela vägen ner till Segeltorpsvägen.

Dagens cykling

5,3 mil – och vi mötte bara fyra cyklister.

Cykelleden Hallands inland fram till Karseforsen. (Bra underlag och nästan ingen trafik.)

Småvägar från Ysby via Ränneslöv ner till Hasslöv. (Bra underlag och begränsat med trafik.)

Väg 115 – delvis cykelbana invid vägen. Vi cyklade upp bland husen när cykelbanan plötsligt upphörde.

Efter att ha kört under motorvägen kämpade vi oss upp för Hallandsåsen till avtagsvägen mot Lya. Supertråkig väg med motorvägens trafik vinande i öronen. (Nästa gång ska vi leta småvägar i villakvarteren.)

Vi följde Baramossa-Lyarundan förbi Johannessons kläder.

Hovshallar – Laholm – 4,1 mil

Utsikt från fiskbutiken vid Hovshallar

Det blåste kalla vindar från nordöst och första stoppet gjorde vi redan efter några hundra meter i fiskbutiken där vi provianterade rökt sill och lax.

Litet och genuint med massor av lokala kunder.

Från Hovshallar räknat tog vi den andra vägen till vänster, höger i en fyrvägskorsning och sedan första till vänster. Bra underlag och väldigt lite trafik. Vi gav vägen full pott för det fina underlaget och de vackra omgivningarna.

Bäckagårdens Café frestade med enorm kakbuff’é

Älskar att vandra runt i växthusen på Bäckagården eller att beundra blomsterarrangemangen i Orangeriet.

Sedan kom vi ut på väg 115. Det var ett misstag – massor av bilar. Är det något som förstör cykelupplevelsen så är det biltrafik. Vi tog första vägen till vänster och hamnade i en trevlig outletbutik för tofflor. Aldrig har jag sett så många färger och modeller. Plats på cykeln fanns det inte för tofflor – men jag var tvungen att pröva.

Aldrig sett så många olika toffelmodeller som här.

Troentorpsclogs på Bjäre är Sveriges största outletbutik för tofflor med priser långt under nätpriserna. Försäljning sker till hela världen med flera unika modeller för varje land. Just nu fanns det en toffel i butiken som annars bara säljs på den japanska marknaden berättade den trevliga säljaren. Vi stannade en bra stund inne i värmen och diskuterade allt från hur svårt det är att hitta folk som vill jobba till toffelmodeller.)

Praliner och glass såldes bredvid.

I samma byggnad låg även Bjäreglass där vi var tvungna att köpa praliner som färdkost.

Vi följde vägen och hamnade i Kattvik efter en riktigt härlig nedförsbacke. Att följa vägen längs havet till Båstad är alltid en upplevelse.

Matpaus i Båstad

I Båstad cyklade vi ut på bryggan till Kallbadhuset och åt vår proviant i lä medan vi diskuterade den fortsatta resan.

Receptionisten på Hovshallar hade rekommenderat Stadshotellet i Laholm, så vi ringde dit. Först svarade de att det var fullbokat, men när vi berättade att det enligt booking.com fanns lediga rum lovade hon att kontrollera ytterligare en gång och återkomma.

Jo, det visade sig finnas lediga rum. (Hur många bokningar missar hotellet pga dåliga bokningsrutiner?)

Dagens cykling

4,1 mil – 14 cyklister

Småvägar från Hovshallar, upp till väg 115 och tillbaka småvägar ner till Kattvik. Underbar cykling!

Cykelvägen (delvis grus) från Kattvik längs havet till Båstad. Härlig cykling även om det var tungcyklat på grusvägen.

Kattegattleden från Båstad upp till Mellbystrand – nästan bilfri cykling i sommarstugeområden.

Cykelspåret Hallandsinland från Mellbystrand till Laholm (ca 8 km). Dagens tråkigaste cykling då cykelbanan går intill en kraftigt trafikerad väg.

Hovshallar

Himlen var går och stenarna glödde i rött och rosa när vi gav oss ut på morgonpromenad.

Jag var hänförd över alla stenformationer.

Att en enda plats kan innehålla så olika stenar.

Den ena vyn vackrare än den andra …

… och det här är långt ifrån alla bilder jag tog.

Som en stor konstinstallation hade människor byggt travar tillsammans

Sten på sten över en gigantisk yta

Den ena stenen större än den andra.

Det ständigt närvarande havet

Jag har alltid gillat utmaningar

Att klättra upp på klippor är ett måste.

På klipphyllor hade folk placerat små stenar.

Lättare att klättra upp än att ta sig ner…

Isformationer

Träd som lyckas klänga sig kvar bergssprickor

Sjöfåglar och ännu mer sten

Snön låg kvar på sina ställen

Så tittade äntligen solen fram

När vi kom tillbaka brann elden. Frukostbuffén var dukad med massor av färsk frukt och färska grönsaker – det mesta kravmärkt.

Solen tittade fram och vi hann njuta ytterligare en runda i badtunna och bastu.

Hit återkommer vi garanterat!

Billesholm – Hovs hallar 7,9 mil

Klarblå himmel och nästan vindstilla. Enligt SMHI skulle det snöa 24 cm i Sassnitz på söndag och i Sverige var det bara snöfritt i nordvästra Skåne.

Ett slukhål!
Under Bjuv och Åstorp är marken full gamla gruvgångar. Det händer att marken rasar ner och det bildas ett slukhål.

Vi packade regnkläder, badkläder och tandborste i vars en grov plastkasse och gav oss iväg på småvägar utan bestämt mål.

Konstrunda 2018 i Nordväst

Enligt reklamen är konstrundan i Nordväst Sveriges största. För mig är alla kopior av ÖSKG:s framgångsrika evenemang.

Vid Vegeholm valde vi mellan Kullahalvön och Bjärehalvön. Samtidigt såg vi en skylt om konstrunda och hamnade i Tånga bygdegård hos Brentegani’s.

(Här kan du läsa mitt omdöme på Tripadvisor.)

De underbara vyerna hämtade från Italien och Spanien i kombination med den italienska atmosfären förflyttade oss till sydligare breddgrader.

Över en kokt lax bestämde vi oss för att cykla mot Bjärehalvön.

Vällagad mat i Italieninspirerad miljö.

Kattegattleden har utsetts till Europas bästa cykelled – och den är helt fantastisk även om den har sina brister. Sträckan Utvälinge – Ängelholm är en sådan. Leden går intill en starkt trafikerad väg. För oss förstör billjuden cykelupplevelsen. Skyltningen skulle behöva bli tydligare. Vi tappade bort leden och hamnade i Kronoskogen.

När det är kallt behövs många stopp. Här ett stilleben från handelsträdgården i Ängelholm.

Strax innan Klitterhus såg vi en ny skylt om konst och svängde in. Vilket ställe! Konstnärinnan visade runt oss i huset och berättade om hennes farfars far som byggt huset. På Galleri Hyttstigen kan man även bo. Det finns fyra rum där man kan bo med  havet som närmaste granne. Här vill jag sitta nere i sanddynerna och se solnedgången.

Utsikt från ett av rummen på Galleri Hyttstigen.

Cykelkartan förvaras i en plastpåse under korgnätet – perfekt för att hålla mig uppdaterad om var vi är någonstans.

Vi fortsatte på Kattegattleden där underlaget på vissa sträckor tyvärr är dåligt pga ombyggnation. Det är sällan vi väljer att leda cyklarna – men de grova stenarna förstörde cykelupplevelsen.

Enligt en bofast var det extremt lågt vatten just nu.

Mellan Ängelholm och Vejbystrand går Kattegattleden ända ut till havet och jag tröttnar aldrig på utsikten.

I Vejbystrand lämnade vi leden och cyklade mot Storahult. Klockan var fyra och vi insåg att vi borde ordna någonstans att sova. På nätet såg vi att Hovs Hallar hade lediga rum och ringde dit. Eftersom vi ändå skulle äta bokade vi paket med trerätters middag.

Skaffa Cykelkartan för Nordvästra Skåne om du skall cykla på Bjäre. Området är fullt av småvägar; Förslöv, Ängelbäck, Grevie, Västra Karup. Vi tog sikte på kyrkan i Hov, studerade kartan och valde en liten väg alldeles väster om kyrkan. Den blev dagens bästa väg – inte en enda bil och nerförs-rull i 1,6 km. Dessutom en helt fantastisk utsikt över kullar med många bronsålderslämningar.

Vägen till Hovs hallar

Hovshallar ligger ut till havet. Från badtunnan och bastun har man havsutsikt. Hit kommer vi återvända!

Klockan var halvsju innan vi anlände till Hovshallar.

Här kan du läsa vad vi tyckte om naturenrestaurangen och hotellet.

Utsikt från hotellrummet

Dagens cykling

7,9 mil med bra underlag och utan motvind. (Billesholm – Åstorp – nära Hasslarp – Utvälinge – Kattegattleden – kyrkan i Hov – Hovshallar). Vi valde vägar med begränsad trafik och gjorde många små stopp.

Längs vägen mötte vi 23 cyklister.

 

 

Påskresa

Snön gjorde att vi avbokade pensionaten i Simlångsdalen. Vi tyckte att tre nätter på Tylösand blev för dyrt (5.570 kr skulle det kosta för boende inklusive frukost men utan SPA-entré och måltider).

När kommer våren våren till Tyskland?

Enligt Stena Line är det gratis att ta med cykel. Två personer med cykel till Sassnitz skulle kosta 198 kr med ekonomibiljett, dvs 396 kr t.o.r.

Tre nätter via airbnb skulle kosta 2.081 kr (men det går säkert att hitta billigare). Via booking.com hittade jag ett boende (inkl. frukost) för 765 kr/natt dvs 2.295 kr. Där hittade vi även boende på  Hansedom. (En natt 1.114 kr inkl frukost för två personer.)

På Långfredag bär det i väg. På Instagram kan du följa oss på resan. (Bloggen uppdateras tidigast i mitten av nästa vecka.)

Tulpaner

Veckans tulpaner bundna med blåbärsris vi plockade i söndags på cykelturen.

Länkar till cykling på Rügen

Cykelväg längs Östersjökusten

Cykla i Tyskland

Ett cykelliv

Vagabond

Cycling Sweden

Binz

Cykelfrämjandet

Cykla i Danmark

Gavnö slott

Vi cyklade på södra Själland när tulpanerna började blomma. Någon gång ska vi besöka Keukenhof i Holland – men först passar vi på att titta på tulpanerna på närmare håll.

I Danmark har vi vår favoritcykling. På färjan är det gratis att ta med cyklarna. Sedan är det bara att sätta igång.

I Danmark är cykelvägarna väl skyltade. Det är enkelt att följa den längs kusten – antingen söderut till Köpenhamn eller norrut mot Gilleleje.

När jag letade bilder hittade jag bara den här från Gavnö slott. Det får bli bättring i sommar. Håll ut!

Här kan du läsa mer om Danmarks största tulpanfestival. 

Trolldomskrisen började i Älvdalen år 1668

Hela Älvdalen är fullt med fäbodar med olika karaktär. Några har blivit som små semesterbyar med rödmålade stugor och parabolantenner, andra lever fortfarande, som Torrilds, Gessi eller Hedbodarna. Och så har vi Stop. Där är husen fortfarande grå av väder och vind, någon elektricitet finns det inte. Allra finast ligger Tinis stuga med anor från 1600-talet.

Östermyckeläng

Östermyckeläng

För två år sedan var jag på en middag Tini ordnade i Stop. Det var som att kliva rakt in i 1600-talet. Förr flyttade man upp till fäboden i mitten av maj, då skulle luckorna öppnas och djuren betade gräset inne på vallen. Några bodde kvar på fäboden hela sommaren medan andra drog vidare till långfäboden med korna. I september flyttade man hem till byn igen. Då skulle luckorna sättas för fönstren.

Morgonpromenad i Östermyckeläng

Morgonpromenad i Östermyckeläng

I söndags följde jag med Tini o Lennart för att stänga luckorna i Tinis fäbod. Även grindarna hängdes av för att älgarna skulle kunna passera genom fäboden. Tini hämtade den stora nyckeln och öppnade in i ladan. Jag kom att tänka på bröllopsfesten som jag försöker gestalta och allt jag läst om älvdalningarnas fester.
”Tänk att ha fest här!”
”Varför inte?”, sa Tini.
Men av tre personer blir det ju inte någon fest, nej en 20 stycken borde vi vara. Vi bestämde att när jag kommer upp i juni ska Tini och Lennart ta ledigt två dagar så att vi verkligen hinner åka runt till alla platser jag skriver om. För några år sedan gjorde vi en utflykt till Slängbodarna. Dit hade varken Tini eller Lennart varit.

Stigen längs Älven (lättast att hitta från Campingen där den löper åt båda håll.)

Stigen längs Älven (lättast att hitta från Campingen där den löper åt båda håll.)

”Kanske är det mer än jag som är intresserad?”
”Ja, det hade väl bara varit kul”, sa Tini.
”Då skulle vi släppa av er så ni fick gå till Stop via källan och ta med ert eget vatten”, Lennart skrattar.

Och vi pratar om allt man skulle kunna göra här uppe. Nästa år är det 350 år sedan rannsakningarna i Älvdalens sockenstuga. Trolldomskrisen spred sig härifrån till bl a Lillhärdal och Norrland. Innan det år 1676 upptäcktes att de vittnande barnen ljög hade ca 300 personer avrättats.

Kyrkan i Älvdalen om ombyggd, men låg på samma plats år 1668. Det var på den här platsen Pastor Elvius predikade om Satan med sådan glöd att byborna var beredd att avrätta grannar och släktingar.

Kyrkan i Älvdalen är  ombyggd, men låg på samma plats år 1668. Det var på den här platsen Pastor Elvius predikade om Satan med sådan glöd att byborna var beredd att avrätta grannar och släktingar när trolldomskrisen pågick som värst,

Nu är det upp till Tini att hitta ett lämpligt datum i början av juni, planera en meny och räkna ut ett pris för paketet.

Idag brinner pelletsen i Märbäck. Röken stiger från den plats bålen en gång brann och syns ända till kyrkbyn.

Idag brinner pelletsen i Märbäck. Röken stiger från den plats bålen brann under trolldomskrisen. På långt håll syns röken som en påminnelse om alla de oskyldiga som led och avrättades.

Är du intresserad? Gör en intresseanmälan på trebjornar@telia.com eller 0251-10482 (antalet platser är begränsat till 16).

Tulpaner i Danmark

Att cykla i regn är inte kul, särskilt inte om man ska vara borta i flera dagar. Därför tog vi bilen på färjan (betydligt dyrare än cyklar – men så ska det verkligen vara).

Gavnö slott

Lägenheten vi “hyrt” via airbnb låg centralt och hade sköna sängar, men det kändes märkligt att bo hemma hos någon som man aldrig träffat.

Innan vi cyklade ner till Gavnö utforskade vi Naestved, som är Själlands tredje största stad. Stadskärnan hade kvar lite av en medeltida charm i form av vägnät, små torg och tegelkyrkor.

Genom att följa “kanalen” hittade vi cykelväg 7 som slingrade sig genom bostadsområden ner till Gavnö.

Margarita blev vår favorittulpan.

Margarita blev vår favorittulpan.

I Gavnö slottspark blommade hyacinter, narcisser och tulpaner.

Safina, dubbel narciss

Safina, dubbel narciss

Gavnö slott har en koppling till Gladsax på Österlen genom Ide Pedersdatter Falk. I sitt testamente från 1398 utsåg hon drottning Margareta och biskopen i Roskilde till testamentsexekutorer med uppdrag att grunda ett nunnekloster i Gladsax. De gjorde Gladsax till ett slottslän och stiftade istället ett dominikanernunnekloster på Gavnö.

På tripadvisor hittade vi en Restaruant Ronni med lika god thailändsk mat som Santanas kök i Åstorp. Och det säger inte lite!

Måndagen den 1 maj ställde vi bilen i Rönnede och cyklade väg 56 norrut till Jomfruens Egede. Förutom starka vindar och en transportsträcka längs bilväg var underlaget och miljön perfekt.

Därifrån valde vi småvägar via Faxe och Panoramarutten (425) ner till Faxe Ladeplads. Vackra vyer bl a förbi Rosendal.

Från Faxe Ladeplads till Sjolte Strandhus följde vi cykelleden Berlin-Copenhagen söderut. (Kolla den här inspirerande cykelresan.) Norrut valde vi väg 56 (med mycket motvind).

Motorvägen från Köge till Köpenhamn var proppfull med bilar i fyra filer. I 75% av bilarna satt endast en förare. Hur stor del av trafiken skulle kunnat läggas över till tåg? Vi hade absolut kunnat ta tåget (även om det regnade, men vi var för bekväma den här gången).

Visste du att varje thailandsresa smälter sju kvadratmeter is?

Miljövidriga alternativ kostar för lite. Transporter och råvaror borde betala för miljökonsekvenserna. Kollektivtrafik och arbetskostnad borde bli billigare. Då skulle det löna sig att köpa kvalitet och sedan reparera istället för att kasta.

Hinner vi ställa om innan det är försent?