Balans

20130201-142955.jpgFastigheten är såld och mina föräldrar skall hämta mina saker. Därför tar jag fram konkursbouppteckningen och tittar i bilagorna över lös egendom. Det dröjer inte många sekunder innan andningen blir ytlig. Det är som om bröstkorgen snörs ihop. Axlarna skjuts fram och hela jag kryper ihop. Klumpen nere i maten växer och fyller snart hela mitt bröst – det är som att få kramp i lungorna.

Likadant varenda gång när tankarna nuddar verksamheten i Hammenhög. Kanske är det inte så konstigt att viss egendom saknas på listan med separationsrätt. I mitt huvud fanns bara en enda tanke – andas – ta djupa andetag.

Det har gått nio månader sedan jag tog beslutet att försätta bolagen i konkurs. För tjugo år sedan ställde jag om till ett liv som förälder. Nu har jag försökt vänja mig av med det materiella.

Det finns saker som jag fortfarande behöver, cykel, dator och skor som är bra att gå i.

På biblioteket läser jag om cirkulär ekonomi. Där och då känner jag tacksamhet över att jag tvingades ändra livsstil.

Det krävs mod att göra sig av med det materiella. Nu tränar jag på att se skillnad på behov och begär.

Hur orkade jag? – Ambassadör (50)

Känner du också att uppgiften är dig övermäktig ibland? Redigera inlägg     

Det har funnits perioder i livet när jag jobbat mycket. Men tittar jag på alla områden jag jobbar med nu så undrar jag om arbetsbördan någonsin varit så stor. Samtidigt gör variationen är jag ofta kan vila i en uppgift;

1) Ombyggnad av fastigheten (har dragit ner på planerna – inser att jag är tidsoptimist och ska dra ut det på längre tid)

2) Ledarskap (detta är jättekul – men nytt för mig… anstränger mig verkligen för att utvecklas som människa… advokatsamfundets ledarskapsprogram har väckt många tankar)

3) Teknikutveckling (fy vad det tar tid att få allt att fungera. Nu verkar i alla fall faxen fungera. Jag har tränat jättemycket på att delegera – och jag har en fantastisk personal. Enligt e-post skulle telefonväxeln installerats igår. Men hörde inte något – tja, försöker inte hetsa upp mig. Det går inte någon nöd på oss som det är nu.)

4) Utvecklingen av den nya tjänsten på hemsidan (har hittat en bra projektledare – får se om han lyckas bättre än vad jag gjort hittills.)

5) Företagsutveckling (försöker vara visionär – träffar spännande människor som jag vill anställa, nya programvaror som på sikt kommer att effektivisera men fortfarande tar mer tid än de ger…)

6) Organisation (ska försöka delegera personalansvaret så att någon håller i allt med anställningsavtal, personalavtal mm när vi börjar anställa – och det är snart…)

7) Ekonomi (deklarationer och bokslut, kreditpropåer… och försöka tänka smart för att inte riskera flera hundratusentals kronor i skatter när jag flyttar fastigheten från den enskilda firman till aktiebolaget. Ingen förändrad verksamhet… men det kan bli väldigt dyrt ändå har jag förstått)

8) Och så det stora – JURIDIKEN… ärendena som strömmar in i en aldrig sinande ström… där jag allt oftare tvingas tacka nej för att tiden inte räcker… Brottmål som jag vill bli ännu bättre på för att det är så himla kul! Kompetensutveckling är högprioriterat – både för att det är bra men framförallt för att jag alltid älskat att lära nytt. Här får jag massor av energi. Sista helgen i maj åker jag på Brottmålskurs. Utbildningarna är min belöning som jag ger mig själv!

Vad ger du dig själv för belöning?

Erfarenhet

Se till att skapa andrum. Du kan inte styra över din hälsa. Det måste finnas tid att vila om du blir sjuk.

Som företagare är du svår att ersätta.

Rekrytering – ambassadör (49)

De 7 goda vanorna Redigera inlägg

I går fortsatte jag med boken de 7 goda vanorna. Det tar sådan tid eftersom jag hela tiden reflekterar och funderar utifrån min egen verksamhet.

Vinna/vinna. Hur hittar man incitament att alla känner sig som vinnare? Hur premierar man prestation och samtidigt team-anda?

Inom advokatbranschen är det viktigt med bonusar om man drar in många uppdrag. Samtidigt främjar det inte team-känslan.

I fredags åt jag lunch med en ung jurist som var intresserad av att jobba här. Hon hade bl a tävlat i friidrott på riksnivå vilket för mig tyder på starka drivkrafter. Innan lunchen var slut hade jag lovat henne anställning här i februari. Är jag helt tokig?

Men våra visioner sammanföll så väl – hon var intresserad av att öppna egen byrå i Kristianstad om 3 år. Det lät för bra för att vara sant! Tillsammans kan vi ta fram konceptet för servicebolaget… Ja, det var sådan wowkänsla att jag inte ville riskera att tillfället gick mig ur händerna.

Är det fler än jag som fattar så snabba beslut att man efteråt undrar om man är riktigt klok?

Erfarenhet

Vid rekryteringen gick jag huvudsakligen på min magkänsla.

Det är rätt väg enligt Ingrid Tollgerdt-Anderssons forskning. Men jag missade det första skedet.

Vad behöver företaget? Vilken kompetens?

Ett gott råd är att noga tänka igenom arbetsuppgifterna innan du rekryterar. Att anställa är oerhört kostsamt. Personalkostnaderna är höga och handledning medför odebiterbar tid för den som handleder.

Delegering – ambassadör (40)

Tjänstebeskrivning Redigera inlägg

På vägen hem från senaste ledarskapsutbildningen i Stockholm skrev jag ner tjänstebeskrivningar. Det är så svårt att delegera! Blir det inte gjort är det så lätt att fixa det själv. Dessutom tar det alltid längre tid att förklara än att det göra det själv.

Men jag har förstått att jag måste lära mig delegera det som någon annan kan göra…

Från början hade jag tänkt att någon annan skulle renskriva mina anteckningar… men när det gått tre veckor utan att det blivit gjort fixade jag det själv… tog faktiskt inte så lång tid… Hm… läser hur dumt det låter och inser att jag är urdålig på att delegera!

Här behöver jag verkligen sätta fokus!

Någon som har några kloka råd att ge?

Kommentarer

  • avatar     Nina Wahlin
    mmmmmm Bra frågeställnng. Återkommer med en blogg om detta. Nu väntar dagen. Har en workshop som heter Insiktfullt företagnde där detta bla ingår. Se sina egna hinder och möjligheter. Du har tagit första steget. Du ser och känner vad du behöver förändra. Du kan prova att börja med att byta ut MÅSTE med VILL och sedan förstärka till VILL med hur det tjänar dig.” Måste” låser och leder till ytterligare presations ångest ~du skriver att du är URDÅLIG…näe…men du har fram till nu gjort val som inte tjänar dig längre och nu vill du ändra på det :) kram
    2010-05-03 kl 07:59          Gilla       Sluta gilla
  • Hej Annika, Förstår att du våndas, men som jag ser det ska du ta hand om omvärldsanalysen, säljet och den strategiska planeringen och överlåta den dagliga driften åt dina anställda. Det handlar i grund och botten om att komma överens med dig själv att inte kräva perfektion varken av dig själv eller dina medarbetare. Den där obehagskänslan du har inför delegering har troligen att göra med att du inte litar på att det blir perfekt. Men, hör här: det behöver inte vara perfekt, men det måste vara TILLRÄCKLIGT BRA. Du måste också komma överens med dig själv om att det är helt okej att andra löser uppgifter på ett annat sätt än du – det är ju slutresultatet som räknas (inom rimliga gränser förstås, det får inte ta hur lång tid som helst och till vilket pris som helst). Förmodligen har du mycket kompetenta medarbetare, annars hade du väl inte anställt dem. Tänk på det varje gång det tar emot att delegera!
    2010-05-03 kl 09:40          Gilla       Sluta gilla
  • avatar     Eva Fröberg
    Våga släppa taget -kontrollen- saker kan göras på flera sätt:huvudsaken att resultatet blir tillfredsställande. Lycka till Annika!
    2010-05-03 kl 09:46          Gilla       Sluta gilla
  • Jag tror att de flesta företagare – läs också småföretagare – är vana att få saker och ting ur händerna snabbt. Skulle inte förvåna mig om man finner de flesta “doers” i de grupperna. Att delegera kräver träning, att släppa på kontrollen och också att sätta av tid. Skitjobbigt tycker jag som är en typisk doer…
    2010-05-03 kl 14:56          Gilla       Sluta gilla
  • Tack för alla kommentarer och kloka ord! Det som är härligt med den här bloggen är att det blir en analys av sig själv. Ofta skriver jag ganska snabbt… och jag vet att jag försöker förändra från måste till vill…men tydligen slinker det igenom ändå… Ok – jag vill verkligen lära mig delegera!!! Men det är nog lite som det här med städhjälp… man har inbyggt i sig själv att det är lite fult att be någon annan att göra saker som jag faktiskt kan göra själv! Och det där övergripande – säljet och omvärldsanalysen är ju saker jag verkligen älskar!!! Fniss… det är faktiskt så att mina anställda löser många saker väldigt mycket bättre än jag gör!!! Jag har verkligen fantastiska anställda! Men ibland är jag otydlig i delegeringen… misstänker att det är här felet ligger. Ni lär nog få höra fortsättningen!
    2010-05-03 kl 16:10          Gilla       Sluta gilla         Ta bort
  • avatar     Monica Reer
    att delegera handlar ju om att våga låta andra ta kontrollen.. på saker som man vet man är bra på och att då lägga ansvaret i någon annans hand blir inte helt enkelt. ibland nödvändigt,och en del i utvecklingen för en själv och för firman. om sen det var ett råd låter jag vara osagt :)
    2010-05-05 kl 10:56          Gilla       Sluta gilla
  • Jodå, jag behöver alla kloka kommentarer jag kan få… det är inte lätt det här…

Erfarenhet

Här hade jag de största bristerna. Jag lyckades aldrig göra riktigt bra tjänstebeskrivningar och få till någon riktigt bra uppföljning.

Ett stort problem var också personalomsättningen. Den berodde delvis på bristfällig rekrytering.

Sett i backspegeln skulle jag haft större fokus på rekryteringen.

Kreditansökan – ambassadör (39)

Kreditansökan Redigera inlägg

Under några år arbetade jag som företagsrådgivare. Då satt jag och granskade bokslut och försökte göra bedömningar av om kundernas budgetar var rimliga. Det allra svåraste var nystartade företag. Trodde jag på deras vision? Hade de gjort rätt bedömning av marknaden? Och sedan landade vi i säkerheterna – hur skulle banken få tillräcklig säkerhet för sina krediter? Företagshypoteket skulle ju inte vara mycket värt vid en konkurs.

Nu sitter jag på andra sidan. I månader har jag våndats. Skall jag våga bygga om fastigheten för massor av pengar? Om fastigheten hade legat i t ex Malmö eller Ystad hade det inte varit något problem. Då är jag ganska övertygad om att jag fått ut pengarna vid en försäljning. Förvisso har Hammenhög blivit väldigt populärt de senaste åren – men det är ändå tveksamt om jag får ut vad jag lägger ner i fastigheten vid en försäljning.

Samtidigt får jag ihop budgeten med rimliga hyresintäkter. Och för den totala verksamheten är ombyggnationen en förutsättning för expansion.

Ibland har tanken slagit mig att flytta verksamheten till en annan lokal. Men från förra året vet jag att en företagsflytt egentligen kostar massor av pengar i produktionsbortfall. Så det är inte något alternativ.

Nåväl, i morgon skickar/lämnar jag mapparna. Blir inte företagsrådgivaren imponerad av det här – tja… då vet jag inte vad som ska imponera…

Jag har satt in alla handlingar som banken kan behöva för sin bedömning i Advokatbyråns tjusiga mappar. Kopierat upp både bokslut, Bokslutskommentarer och affärsplaner.

Nu väntar jag med spänning på besked ifall jag får lånelöfte eller inte.

Erfarenhet

Handelsbanken sa nej, men Sparbanken Syd sa ja. I efterhand funderar jag på vilket besked som var bäst.

Beslutstrött – ambassadör (32)

Söndag – tid för tankar Redigera inlägg

Trädgårdsarbete i solen är bästa sättet att tänka! Medan jag petar upp maskrosor – Taraxacum Vulgaris – med maskrosjärn funderar jag över telefonlösningar.

Det är tänkt att alla jurister skall ha en iPhone för att ha tillgång till kalender när de är utanför kontoret. Inbillar mig dessutom att vi så småningom kommer att kunna tidrapportera via iPhonen.

För en tid sedan fick jag offert på en iPhone. Säljaren föreslog hyresavtal eftersom självrisken då endast var 500 kr om den gick i sönder jämfört med 4 000 om jag ägde iPhonen (jo, det är rätt – glasset krossas väldigt lätt). Hyran skulle uppgå till 1 103 kr per kvartal. Aviavgiften till 35 kr. Allt räknat på 36 mån. Totalt 13 656 kr. Om jag förstod det rätt inkluderade priset inte någon abonnemangskostnad.

Detta funderade jag på böjd över stenplattorna. Bestämde mig för att kolla alternativet till hyresavtal på Telias hemsida.

Erbjudande: Jobbmobil Plus (dvs i stort sett fria samtal, sms och datortrafik) 549 kr/mån i 24 mån – dvs 13 176 kr (antar att jag har denna kostnad även om jag tecknar ett hyresavtal).

Tillkommer för telefonen: 120 kr i 24 mån – dvs 2 880 kr samt en engångsavgift om 120 kr – dvs totalt 3 000 kr. Just nu var det ett erbjudande om 3 fria månader – dvs 2 007 kr – totalt 14 169 kr för 24 månader. Dvs jag skulle endast betala 513 kr för mobilen jmf med ovanstående förslag hyresavtal.

Måste säga att mitt förtroende för säljaren fick sig en törn!

(Jag har skickat e-post – för det kan ju hända att jag missat något förbehåll bland all texten på Telias hemsida!)

Erfarenhet

När jag läser blogginläggen förstår jag inte att jag orkade! Och nej – jag skulle aldrig göra om det!

Krångel – ambassadörer (28)

Nystart Redigera inlägg

2010-04-19 kl 09:13 av Annika AndebarkGilla2 kommentarerTaggad annika andebark, förändring, mål, promenad42 visningar

Våren är en underbar tid! De senaste veckorna har jag haft disciplin att komma ut 30 minuter varje morgon. Det är en energiinjektion!

Under mina morgonpromenader strukturerar jag dagen. Nu jobbar jag med nya målsättningar om vad som skall vara klart innan sommaren.

Innan april är slut är målsättningen att både telefonväxeln och kopiatorn skall fungera… men har inte prioriterat att flytta telefonabonnemangen än.

Sparbanken Syds övergång till nytt it-system har lett till mycket krångel. Känns inte som att det finns utrymme till sådant när det är så väldigt mycket förändringar i tillvaron. Tanken på att byta bank har börjat gro.

Våren är en tid för förändring!

Erfarenhet

Jag minns det som igår. Mitt i alla mina förändringar med skrivare och telefonväxel så går Sparbanken Syd över till en uråldrig internetbanksversion. Övergången innebär också att bankkortsbetalningar börjar strula.

Vi kan inte förutse vad som händer i omgivningen.

Det här strulet gjorde mig vansinnig. Kanske tappade jag fotfästet redan här. Ombyggnaden gjorde att jag aldrig återfick det igen.

Förälder – ambassadör (27)

Två artiklar skrivna… Redigera inlägg     

och ändå är jag inte nöjd. Det är som att det blir svårare att skriva bara för att man vet att fler människor har möjlighet att läsa. Och inte hjälper det att jag intalar mig själv att många kommenterat mina artiklar i Lev Livet i positiva ordalag. Likt förbannat sitter jag här – läser orden om och om igen och är inte nöjd.

Förbannar mig själv. Varför tar jag ständigt större utmaningar. Det som får mig att våndas är en artikel Advokatsamfundets tidning som går ut som bilaga till Svenska Dagbladet under våren. Häftigt – och skitläskigt!

Glömde bort kycklingen i ugnen – så för ovanlighetens skull tog sonen om av potatisen. Hm… när jag är inne i något projekt vore det kanske klokare att gå ut och äta.

Nåväl, vi får väl skärpa till mig med kvällsmaten istället. Ska bara läsa igenom utkasten en gång till – sedan ska de få ligga till sig under veckan.

Erfarenhet

När jag läser det här blir jag så ledsen. Jag vill bara krama om min son och säga förlåt!

Men det är inte så enkelt att krama en 17 åring som anser att man försuttit alla chanser att vara en bra förälder.

Rekrytering – ambassadör (26)

Samarbetspartner Redigera inlägg     

När jag började som företagare hade jag mycket liten erfarenhet av ledarskap. För att träna engagerade jag mig ideellt. Först var startade jag Qlaramässan 2005 och 2006 där jag fick 40 st kvinnliga företagare att sträva mot samma mål och att samarbeta. Därefter var det Ja till Österlen – Nej till skifferbrytning där vi fick 10 000 personer att skriva på namnlistor mot skifferbrytning på Österlen, arrangera bymöten och ett stort informationsmöte den 11 juli 2007. Till informationsmötet kom 600 personer.

Alla arrangemangen har gjorts helt ideellt – utan en enda krona i budget.

När det gäller anställda har jag också prövat en del. I början anställde jag personal som var som jag – högt tempo och drivande. Nu har jag insett att det inte fungerar med mer än en som är som jag. Istället behöver jag lugna, stabila, analytiska personer. Människor med ett lägre tempo. Förr kände jag frustration när jag arbetade tillsammans med människor med lägre tempo. Nu inser jag att de behövs för att jag inte ska speeda upp mig för mycket.

Istället försöker jag hitta externa samarbetspartners med mitt tempo. Människor som kommer in i företaget tillfälligt och tillför energi. Människor som jag bara älskar att jobba tillsammans med. Som ökar min kreativitet.

När det gäller marknadsföring har jag arbetat med Frida sedan jag startade företaget. www.fridasgrafiska.se. En ung entreprenör som jag beundrar. Profilgrejor beställer jag via www.anderzon.se. Företaget drivs av en kille som gick i min klass på gymnasiet.

På it-sidan växlade jag för några år sedan upp från en kompis som hjälpte mig ideellt till Olof Jolom, www.jolom.se. Också en ung entreprenör. Jag gillar att stötta yngre kreativa krafter!

Ända sedan jag köpte fastigheten har www.keller-glenn.se ställt upp och fixat med hög kvalitet och servicegrad. Nu när jag ska bygga om anlitar jag www.edstrands.se. Båda företagsledarna är födda 1969 – som jag.

Alla ritningar inför ombyggnader av huset har gjorts av Anna Steumer, www.husberg-arkab.se. Anna är yngre än jag och hon har arkitektkontor i Hammenhög. Kan jag handla lokalt gör jag det!

När det gäller hemsidan har jag inte haft samma tur. Jag är en krävande uppdragsgivare som ställer krav på hög kvalitet och att man håller överenskommelser. Nu på fjärde försöket tror jag att jag hittat rätt. Det kändes i vart fall väldigt rätt i onsdags när jag träffade företrädare för www.presis.se. Redan när jag var inne på deras hemsida tilltalades jag av att de delade mina värderingar vad gäller miljö och att värna personalen.

Funderar på vad det är som får mig att välja en samarbetspartner. Vad skiljer mina bevekelsegrunder från mina klienters sätt att välja advokat?

Själv väljer jag utifrån

1. Känslan – det skall kännas kul att samarbeta, jag måste känna tillit och gilla personen

2. Kvalitet – jag ska få den kvalitet jag betalar för.

3. Värderingar (men kanske kommer de in redan under 1. Det är ganska subtilt egentligen)

4. Priset. Hittills har jag bara valt tryckeri utifrån lägsta priset. Jag brukar förvisso begära in offert – men i slutändan är det människorna som avgör vem som får uppdraget.

Hur tänker du?

Hög arbetsbelastning – ambassadör (25)

Sen kväll… igen Redigera inlägg

Företagarens dilemma!

Att anställa personal och expandera tar tid och engagemang. När man väl inser att det behövs har man redan mycket att göra och egentligen inte tid att expandera.

Vad göra? Tacka nej till ärenden för att man inte hinner nyanställa och växla upp eller jobba dubbelt så mycket för att både hinna lära upp ny personal, fatta beslut om investeringar – och göra alla ärenden….

Jag valde det sista – att satsa! Men det är mycket som skall hinnas med på en gång – och massor av nya ärenden.

Omgivningen grymtar.

Det är nog bara den som varit företagare själv som förstår.

Erfarenhet

Åh, vad jag tycker om den tjejen som kämpade så för sin vision.

Idag skulle jag inte ha gjort likadant. Nej, jag skulle gett mina barn mycket, mycket mer tid.