I februari 2014 såg jag ingen annan utväg än självmord. Guldringen på mitt vänstra finger hade inskriptionen ”Älskar dig oändligt/Sven”. Barnen var sjutton och nitton år. Hur kunde jag bara tänka en sådan tanke?
I lördags läste jag om tystnaden kring Diana Dontsovas mammas självmord och insåg att min röst behövs. Därför började jag skriva den här texten. Det är nog den svåraste text jag skrivit. Om texten blir klar vet jag inte.
Lördagens skrivtid ägnade jag åt att läsa gamla blogginlägg. Där fanns svaren. Några blogginlägg la jag in i menyn under ”Halvvägs till Hundra”. Kanske finns där embryon till boken jag planerar som min femtioårspresent till mig själv – om jag får leva så länge. Skulle jag vara död har jag sett till att den kommer bli utgiven ändå.
Det är svårt att stanna i känslan, jag flyr ifrån ämnet. Kanske borde jag bara lämna det förgångna – leva i nuet.
I fyra år har jag försökt, psykologen påminner mig om textraden
”Det som göms i snö kommer upp i tö … ”
Jag intalar mig att det inte handlar om mig – att jag kan ge röst till dem som inte längre kan tala. Kanske ville inte de heller dö. Kanske blev det bara så när …
Ja – när då? Vad är det som kan göra att livet blir för tungt att leva?
Kanske orkar jag aldrig fullfölja det här blogginlägget. Ändå ska jag dela med mig av det jag hittills skrivit. Nedan följer bara en massa lösa tankar om orsakerna till att jag inte vill leva.
När jag läser igenom ser jag att det finns embryo till så mycket mer. Men jag behöver tid för att skala av, tid att bearbeta, tid att acceptera det som varit och förlåta mig själv.
Ha överseende med att det här blev väldigt rörigt …
Arbetsnarkoman
Till arbete och nya projekt flydde jag istället för att möta de jobbiga känslorna och konflikterna efter skilsmässan. Kanske var utmattningsdepressionen från 2002 inte utläkt.
Känsla av värdelöshet
Var kommer känslan av värdelöshet ifrån? Den har funnits med mig länge. 1992 sa Lagmannen att jag behövde arbeta med min självkänsla. Var det bristande självkänsla som ledde till mitt bekräftelsebehov?
Min personlighet
Harriet Hedin insåg 2012 att jag var ovanlig och frågade om jag kunde tänka mig att göra några personlighetstester. Sedan dess har jag insett att jag även är HSP och särbegåvad.
Konkreta problem
Arbetsrättsliga konflikter
Administrativt krångel och krav som ställs på företagare
Ekonomiska åtaganden som blev för tunga när jag blev sjuk våren 2012
Privata konflikter där jag upplevde att barnen vändes mot mig
Utmattningsdepression som jag inte ”hade tid med” och som till slut fick min hjärna att kapsejsa totalt.
Några riktigt jobbiga ärenden med knepiga motpartsombud
Men det allra största var att jag kände att jag misslyckats som förälder – att jag inte funnits där för mina barn. Jag kände mig värdelös som förälder.
Tidigare texter om mina självmordstankar
På psykiatriska kliniken
Måndagen den 17 februari 2014 – skuld
Onsdagen den 19 februari 2014 – som vissnande tulpaner
ECT-behandling
Avveckling
10 mars 2014 – tillbakablick
12 mars 2014 – tack
12 mars 2014 – konkurs
13 mars – tack
13 mars – frihet
14 mars – framtiden?
18 mars 2014 – borgenärerna
Bakgrund till självmordstankarna
Kraven på företagaren – 8 september 2011
Kostnader för sjukskrivning – 9 juli 2012
Den administrativa bördan – juli 2012
Orealistiska visioner – 7 maj 2012
En ohållbar situation – 26 oktober 2011
Orimligt högt tempo – 25 november 2011
Långsamt självmord 13 juni 2013
Om sjukskrivningen
Tillbakablickar
4 juni 2018 – Ting Tar Tid – att lämna det materiella