”Det borde vara titeln på en av dina böcker”, sa psykologen en gång.

När jag läser om Blondinbella är igenkänningen hög. I mer än fem år har jag försökt att tämja min hjärna, men det är inte lätt. Ständigt hittar den på nya idéer, kastar mig in i nya projekt – som när jag skulle plantera tulpanlökar – och det blev 5.000. Eller när jag var ute och cyklade med Bengt Fellbe och det bubblade av idéer som både ledde till att Cykelaffären förvärvade Norra Albert och Söderåsdagen.

Min hjärna är verkligen inte lätt att tämja. Ju mer jag försöker lugna den, desto listigare blir den. Minsta obevakade ögonblick och idéerna slinker ut, blåser upp sig och charmar mig med sin briljans. Och så är jag fast igen.

Jag är en fara för mig själv. För kombinerat med den här vilda hjärnan har jag ett driv som är större än de flestas. Dessutom massor av olika drivkrafter – så jag kan fladdra i alla riktningar.

I våras testade jag ett nytt grepp. Ett stort block tillägnades alla idéer. I gengäld lovade jag mig själv att inte starta ett enda nytt projekt. Istället bjöd jag in alla idéer, dokumenterade dem, diskuterade dem med andra. För några veckor sedan kunde jag gå igenom blocket och stryka sida efter sida. Idéer som jag lämnar över till någon annan att genomföra – om de vill.

Jag tillåter mig att finnas i denna kreativa bubbla fram till årsskiftet – då ska förhoppningsvis allt ha landat. Det är min förhoppning att jag ska kunna skapa ett skyddsnät runt mig av väktare som ser till att min vilda hjärna inte spretar i framtiden.

Nu när jag har ett förlag som tror på mina bokidéer borde min hjärna ha fullt upp med att skriva alla de där berättelserna, drömma om fantasivärldar, formulera meningar.

I det här inlägget vrider jag ur visioner och drömmar jag haft för Billesholm. Jag säger till min hjärna att du är färdig här nu. Framtiden handlar om författarskapet – inget annat. Dröm och fladdra – men håll dig till berättelserna och ge dem liv.

I antologin Skiftet skriver jag om min klimatångest

Vad är priset för ren luft?

Tillbakablick 2020

#skogensjunger

Mötet mellan Andreas Magnusson och Anna Vild

Den här vägen har jag gått många gånger medan jag sökt efter en ny plats i livet. I snåren fladdrar koltrastar.

Skogsträdgård

Ända sedan jag träffade Cykelhandlaren 2012 har vi fantiserat om den här dammen. I våras grävdes den, dock inte så stor som vi hoppats på. Nu drömmer jag om en skogsträdgård med ätbara växter runt dammen.

Tänk att vakna till den här utsikten. En vedledadbastu med utsikt över dammen, en brygga för ett dopp. En 72h cabin att sova i. Men nu släpper jag drömmarna till andra att förverkliga.

Cykelaffären

Jo, det är Sveriges största cykelaffär med mer än 1.200 olika nya monterade cyklar i butik. Dessutom brukar det finnas några hundra renoverade begagnade också. Med vana av att skriva testamente tänker jag ofta långt fram, tar i tanken livet av personer för att se vad som händer. Cykelhandlaren började bygga verksamheten när han var fjorton, men det är han som är butiken. Genom att utveckla hela området till ett besöksmål skulle det skapas underlag för någon att ta över verksamheten någon gång i framtiden. Risken är annars att den läggs ner den dagen Cykelhandlaren vill trappa ner. (Han jobbar fortfarande långt utöver en normal arbetsvecka… fastän vi helst bara vill cykla. Drömmen vore så klart att kunna trappa ner och ägna mer tid åt cykelupplevelser.)

Mässområde

Mitt emot Cykelaffären ligger en av Sveriges äldsta folkparker.

Tyvärr har tidigare styrelser ägnat tiden åt att arrangera veteransbilsträffar istället för att vårda de gamla byggnaderna. Idag är förfallet långt gånget och det krävs stora investeringar för att rädda kulturarvet.

I mitt visionsblock finns en plan för återkommande mässor.
februari: cykelmässa i samarbete med Principia
april: vårlökar i hela Folkets Park och en trädgårdsmässa – kanske även hållbarhet här
juni: bokmässa
augusti: en cykelfestival med MTB-inriktning
september: Söderåsdagen i samband med kulturarvsdagen och geologins dag

För vi behöver ta tillvara de resurser som redan finns istället för att hela tiden bygga nytt. Här finns ju allt redan.

Bakom Folkets Park ligger idrottsplatsen och däremellan ligger skolan med en simhall. Perfekta resurser för att arrangera cykelevent.

Dessutom finns flera små byggnader på området för försäljning av enklare mat – som här korvkiosk och glassförsäljning.

Det här lär vara en av de äldsta byggnaderna i Folkets Park. En gammal pub med pärlspont. Det är skandal att tidigare styrelser inte tagit ansvar för det kulturarv de varit satta att förvalta. Det sägs att byggnaden nu är fuktskadad.

Café

Den här väggen vätter åt söder. Här ser jag ett växthus med vinrankor och persikor. En plats där man kan sitta och fika även om det regnar.

Om sommaren påminner den här platsen om Italien. En gång hade jag en dröm om att skapa trädgårdar med olika teman. Man behöver inte resa till Italien för att se vackra trädgårdar. Vi kan skapa upplevelser på hemma plan

Cykelbanor för 2-7 år

Intill den italienska piazzan ligger det vi kallar ”Bärträdgården”. Även här har koltrastar sina revir. En tidigare blomsterhandlare planterade överblivna växter här. Vi har försökt rensa upp och fyller på med krusbärsbuskar. Här skulle jag vilja göra barnvänliga cykelstigar. Tänk om barnen kunde hyra en cykel och utforska närområdet på enkla cykelstigar med roliga hinder.

Okej, nässlorna behöver rensas bort. Tänk hur många som lever i utanförskap. Tänk om det fanns ett företag som hjälpte dem komma in på arbetsmarknaden och att trädgårdsarbete var en del av vägen dit.

Cykelbanor 5-12 år

Intill cykelaffären finns en grandunge. Här har jag fantiserat om en cykelstig anpassad för 7-12-åringar.

Odling

Det fanns en tid när Micke drev blomsteraffären och jag drömde om att engagera mig där. Jag fick köpa in blommor och reagerade över det stora svinnet, över transporterna, klimatbelastningen. Vi slutade köpa snittblommor och började istället plantera rosor. Min dröm var att binda blomsterbuketter av blommor från trädgården som skulle säljas i blomsteraffären.

Vi ser trädgården som ett gigantiskt skafferi. I pallkragarna omvandlas komposten till jord medan svartkål och grönkål får stå kvar och växa. Här finns inget svinn, vi tar vad vi behöver. Färskare än så blir det inte. Intill väggen växer jordärtskockor. Vi använder en ytterst liten del av skörden – men vi kan alltid gå ut och hämta. Helt ekologiskt och arbetsfritt.

Det här kallar vi avsatsen. Läget vid söderväggen är perfekt för tomatodling. Här har biodlaren också sina bikupor. Vi köper honungen direkt från ramarna. Låter den rinna av och häller i burkar utan att slunga.

Här, bag längan, är en djungel – ett paradis för fåglar, fjärilar och humlor. Björnbären längs väggen blommar villigt och älskas av humlor och bin. Att rensa marken med maskrosjärn är en vilsam terapi. Här sparas förgätmigej till vårens blå mattor.

Cykelhandlarens bror hade planterat in fruktträd här som växt sig högre än väggarna. Successivt har vi sågat ner för mer ljus. Förr skyfflades jorden under träden. Nu lägger vi grenar på stigarna och fyller på med täckbark. Nävor, aklejor, förgätmigej och tussilago sprider sig och jag rensar bort ovälkomna maskrosor som hönsen får.

Inspirerad av medelhavet

Här kan du läsa mer om min medelhavsinspirerade trädgård.

Under sommaren vill Cykelhandlaren helst vara i butiken. Istället försöker jag skapa upplevelser på hemmaplan. Här kan min vilda hjärna få utlopp för kreativiteten. Gången är täckt med blå keramikskärvor som jag samlat i Norra Albert. Vid sidorna står Kronärtskockor som vi delade i somras. Louise Oldier börjar klänga upp i plommonträdet och honungsrosen har rotat sig och klättrar villigt upp i hasselbuskarna.

Trädgården går i vila även om du inte klippt ner sparris eller rensat färdigt. Det kommer en ny vår. Inget hastar.

Att ha anställda innebär ett stort ansvar att få fram meningsfullt arbete. Inte helt lätt i en säsongsverksamhet som en cykelaffär. Därför har jag alltid listor över projekt som behöver göras. Så småningom ska här läggas en gång av svart material från dagbrottet.

Gula rosenträdgården

Här kan du läsa mer om den gula rosenträdgården.

Ett annat projekt är vattnet i trädgården – den här fontänen och kanske rinnande vatten mot en damm. Och så rosenträdgården med smidesportaler. De gula rosorna är planterade.

Rådjuren är ovälkomna besökare, därför planeras det ett staket här. Vi har planterat murgröna intill de gamla barrväxterna. Alternativet är att såga ner dem när staketet är uppsatt.

Perfekt projekt för min vilda hjärna. En kväll låg bara stenarna där och jag lavade dit dem, hämtade några timjanplantor och fyllde på. Jag längtar redan till våren för att se hur timjanen klarat vintern.

Viktig må-bra-tid för mig är det kravlösa varandet i trädgårdarna. Flytta blommor, rensa ogräs med maskrosjärn att ge till hönsen. Studera humlorna i kärleksörten. Här ska gräset så småningom ersättas med stenmaterial från dagbrottet. Kärleksörten heter Herbst Freude och jag har delat den så att den snart finns i hela trädgården. Älskad av humlor och bin.

Körsbärslunden

Här kan du läsa mer om körsbärslunden.