Helgens cykling

Helgens cykling blev över tio mil, mer än hälften med elcykel.

Batavus Genova utanför Mormors bod i Stenestad

Naturskyddsföreningen Söderåsen ordnade cykling med utgångspunkt från Cykelaffären, men jag var den enda som dök upp. Istället tog Kurt och jag vars en elcykel (Batavus Genova och Zonar) ner till Möllebäcken där vi gick en promenad och diskuterade kommande program. (Kurt är verkligen kunnig när det gäller natur och kultur, vi får se om det kan bli en film av klippen så småningom.)

Stötdämpning i gaffel och sadel gör färden behaglig.

Trots dålig uppslutning kommer Naturskyddsföreningen fortsätta arrangera cykelturer med utgångspunkt från Cykelaffären. Den 19 maj blir det en tur upp till Stenestads Park där vi förhoppningsvis får se blommande Magnolia och Rhododendron. Den 18 augusti går cyklingen till Dymöllans ålrökeri. I september blir det svamp och cykling på Söderåsen.

Panelen är enkel att manövrera genom att trycka på plus och minus. Batavus Genova har fem olika läge på displayen vilket ger stor möjlighet att styra hur mycket du behöver anstränga dig.

Jag passade på att ta en tur upp till Stenestad med elcykel. Det är ju inget jobb alls!

Fördelen med ett heltäckande kedjeskydd är att kedjan är helt inkapslad och utsätts inte för smuts, väder och vind. Därför behöver den inte smörjas så ofta. Nackdelen är att det är svårare att ta av hjulet t ex om du behöva laga en punktering.

På vägen låg flera ihjälkörd grodor (trodde jag). Bilförarna undrade nog vad jag höll på med när jag stod mitt i körbanan och viftade med händerna och pekade på vägbanan. Det gick sååå långsamt eftersom de envisades med att bära varandra på ryggen. Till slut tog jag upp dem och bar dem över till dammen.

Det prasslade i löven bredvid vägen. Det var som om hela vägrenen var full av grodor. På Instagram har jag delat filmen hur två grodor klamrar sig fast vid den tredje.

När Cykelaffären stängt tog vi en Batavus Genova och en Zonar för att kunna jämföra och testa deras kapacitet. Jag säger bara WOW – om jag skulle ha elcykel skulle det vara Zonar. Tidigare har jag sagt att elcykel inte går att jämföra med en vanlig cykel eftersom jag saknar cykelkänslan.

Med en mittmotor får du större effekt när du trampar hårdare, dvs mer cykelkänsla. Köper du elcykel för att du har svaga knä är det ofta bättre med en framhjulsmotor.

Vi testade uppför Björnekulla (som har rejält uppförslut) och när man trampade till med högsta effekt på displayen och låg växel var det som om den hoppade till. (Måste upplevas – omöjligt att förklara.) Vilken cykling!

Panelen är enkel att manövrera med pilar upp och ner.

Det blev kvällsmat på Santanas som vanligt.

På panelen ser du både hastighet, hur långt du kört och vilken hjälp du har av motorn. Batavus Zonar har fyra olika lägen för motorhjälp.

Söndagen bjöd på grå himmel men perfekt cykelväder.

Grå himmel och vi bestämde oss för att cykla på hemmaplan.

Vid Mölledammarna hade runt hundra personer samlats för att gå Friluftsfrämjandets tipspromenad. Vi stannade vid grillarna på halva rundan och köpte en grillad korv och en vårrulle för tjugo kronor styck. Det är första gången jag smakat vårrullar som kan jämföras med Santanas.

Vid Mölledammarna arrangerar Friluftsfrämjandet tipsrunda varje söndag från mars till juni samt augusti till november.

Vi spanade efter grodor i dammarna men hittade inte en enda.

Grova trädrötter ger bra balansträning.

Istället blev det balansövningar i uppförs och nedförsbackar över grova trädrötter och mellan stenar.

Vid Mölledammarna hittade vi inga grader, däremot kryllade det av dem vid Finntorpsdammarna.

På vägen mellan dammarna i Fintorp hittade vi inte en enda levande groda – däremot massor av mosade. I dammkanten var det grodor över allt och man fick se sig för var man satte fötterna. När vi kom hem googlade jag grodor och det visade sig vara paddor vi sett.

Det gällde att se var man satte fötterna så man inte trampade på någon groda.

Tydligen bär de stora honorna de betydligt mindre hannarna till vattnet där de leker. Honans rom hänger ihop i två långa snören som hannen befruktar med sin sperma. Det förklarar de nystan av paddor vi kunde se i dammkanten.

Paddsex

 

Helgens cykling

Lördag: 2,8 mil på Batavus Genova över Stenestad.

2,9 mil på Batavus Zonar till Åstorp.

Söndag: 4,8 mil. Först cyklade vi asfalt till Mölledammarna och följde slingrande promenadstigar med uppstickande rötter till grusvägar. Vi korsade väg 110 och följde cykelbanan på banvallen som går parallellt med väg 110 till Ekeby. Svårcyklat underlag. Tänk om det fanns en instruktion om hur cykelbanor ska skötas?

Det är gott om pizzerior i Billesholm, Ekeby och Kågeröd. Däremot är det ont om “vanlig mat”, men Ekeby möbelaffär erbjuder både husmanskost (raggmunkar med stekt fläsk) och fiskgryta.

Sedan fortsatte vi på asfalterade vägar till Kågeröd och upp mot Fintorps dammar där vi gick en rund och tittade på grodor innan vi utforskade nya skogsstigar med svårcyklat underalg upp till Stenestad. Därefter var det skönt att susa ner från Stenestad i hög fart.

Länkar

Söderåsens Naturskyddsförening

Friluftsfrämjandets tipspromenad vid Mölledammarna

Smedjebacken

Om Söderåsen

Fintorp

Mölledammarna

Boserup

Inlägget har gjorts i samarbete med Jönssons cykelaffär, Billesholm

Här hittar du mer om elcyklar. 

Kungsvägen till Markaryd 8,2 mil

Även om SMHI inte alltid har rätt så försöker vi följa väderprognoserna när vi lägger upp cykelturerna. 18 grader i Örkelljunga och 8 i Ystad enligt SMHI. Då är valet lätt.

Efter flera frusna helger ville vi ha maximal vårvärme och valde att ta bilen till Örkelljunga.

Vi tog bilen de 3,5 milen till Örkelljunga för att få möjlighet att pröva nya vägar. Vid Pinnån stannade vi och läste om det gamla järnbruket.

Även om SMHI lovade 18 grader hade vi svårt att föreställa oss hur varmt det var. Först åkte mössorna av, sedan jackorna. Vantarna jag valt var alldeles för varma.

Redan innan vi lämnat Örkelljunga öppnade jag dragkedjorna på byxbenen och knäppte av ärmarna på cykeljackan. Lika varmt som på Teneriffa i januari.

Det var min älskade som tagit fram målet (Gränsbygdens köpcentrum utanför Markaryd), men det var jag som valde bland småvägarna. Och vilka fantastiska vägar vi hittade!

Här gick riksgränsen mellan Sverige och Danmark fram till 1658.

När Kungsvägen kom till vet man inte. De första människorna följde djurens stigar. Djuren följde vattendragen. Så småningom blev det en väg som slingrade naturligt mellan stenar och höjder. Fram till slutet av 1700-talet var Kungsvägen huvudförbindelse mellan Stockholm och Hamburg (enligt Vägverkets program från sidan 5 och följande där jag hämtat samtliga citat).

“Det är en månghövdad och brokig skara människor som dragit fram på den gamla vägen under tidernas lopp. Utom väldiga transportkolonner och de talrika svenska och danska krigshärarna på upp- och nerväg skymtar ett myller av alla slags resande: bönder på väg till eller ifrån köpstäderna i Skåne och Halland, kronans kurirer och postryttare, utländska affärsmän och sändebud, järn-, timmer- och kalkkörare, jägare med skinnpackar på ryggen, hojtande oxfösare med långa kavalkader av kreatur, skolpiltar och studenter med stora matknyten i kärrorna, gesäller och vaganter, hederligt folk och suspekta individer. Här såg man ej sällan kungar och prinsessor i tunga karosser med sexspann”.

Ur ”Askenäs säteri i Sunnerbo” av P.G. Vejde

Vägen längs Vita sjö, Svarta sjö, Fedingesjön och Köphultasjö var helt fantastisk.

Det är svårt att föreställa sig hur arméer marscherat här genom dessa trakter.

“Den 14 februari 1644 bryter den svenske härföraren Gustaf Horn i spetsen för 8000 man fotfolk och 3000 ryttare in över gränsen mot Skåne. Folket i Fagerhult och Örkelljunga söker hejda framfarten genom att spärra vägen med bråtar och förhuggningar, men svenskarna forcerar hindren och intar Helsingborg tre dagar senare.”

Kungsvägens historia är spännande“Den 23 oktober 1676 drar Karl XI fram längs samma uråldriga väg. Kungen anför c:a 12000 soldater på marsch mot återerövringen av de sydliga landskapen som blivit svenska efter freden i Roskilde 1658. Den samtida prästen i Kågeröd, Sthen Jacobsen, skildrar hur de utsvultna svenskarna roffar åt sig alla kreatur från Fagerhultsbönderna, som sätter sig till motvärn och börjar skjuta på soldaterna. ‘Så började snapphaneriet först i Fagerhults socken’.”

Två gigantiska träd omslingrade som ett förälskat par – en bok och en ek

“Ända in på medeltiden red eller vandrade de resande på vägar som inte var röjda i någon större omfattning. Först på 1500-talet började vägarna förbättras. Det var viktigt för statsmakten att vägarna var så utbyggda att härarna kunde medföra tross och artilleri. Byggande och underhåll av vägar och broar ålåg häradet, som fördelade skyldigheten på häradets bönder efter gårdarnas storlek. För broar gavs tillstånd att avverka ek, som annars tillhörde kronan. I mitten av 1600-talet reglerades gästgiveriväsendet. Fri skjuts avskaffades, men kronoskjutsen som innebar att bönderna måste svara för trupptransporter mm och den fria kungsskjutsen som gällde hela hovet fanns kvar. Utmed de större vägarna skulle finnas gästgivargårdar ungefär varannan mil. Gästgivaren skulle i första hand använda egna hästar men också de närboende bönderna var skyldiga att mot fastställd ersättning ställa hästar till förfogande för de resandes färd till nästa gästgivargård.”

Vilken sommarvärme. Årets varmaste dag!

1620 inrättades ett postkontor i Markaryd – det var Sveriges andra (det första fanns i Stockholm). Markaryd var den sista svenska utposten innan Danmark.

“Här ägde det enda kurirbytet rum på den ordinarie postrutten Hamburg-Stockholm. Postkurirerna red åtta mil per dag, vilket innebär en veckas befordringsgång från Stockholm till Markaryd, enligt ordinarie tidtabell.”

Ännu en vacker vy vid sjön väster om Markaryd.

“Gästgiveriet i Markaryd är belagt sedan 1590. Det bedrevs på olika gårdar i byn. I dag finns ingen byggnad kvar som kan anknytas till det gamla gästgiveriet, men det tycks ha varit ett av de bästa värdshusen på vägen från Helsinborg till Stockholm. Bland de 30-talet reseskildringar från 1500-talet och t o m 1800-talet lovordas Markaryds gästgivargård allra mest av den danske historikern Christian Molbech i samband med hans resa på Lagasti- gen 1812.

Han skriver:”Jag fann här ett gott och ordentligt värdshus, artigt folk, snygga och renliga rum med kakel- ugn, god uppassning och goda sängar. Dessutom smakade middagen förträffligt och allt detta för mycket gott- pris.”

Tyvärr har Gästgiverierna ersatts av pizzerior och gatukök, men i Gränsbygdens köpcentrum köpte vi tomater och prinskorv. Dessutom hade vi ju vår nödproviant.

Det enda som saknades var söndagsöppna restauranger.

“Så länge riksvägen endast nyttjades av hästdragna fordon ansågs den lagstadgade bredden av 10 alnar (c:a 6 meter) vara tillräcklig.” 

En perfekt bredd för cykling 🙂

 

Kungsvägen hamnade överst på vår topp-lista över bra cykelvägar.

Dagens cykling

Vi började i Örkelljunga och följde Fjärilsleden till Åsljunga. Efter kyrkan svängde vi vänster mot Vemmentorp. Bra underlag och nästan inga bilar.

Från Vemmentorp följde vi skyltar mot Skånes Fagerhult, genom Höjaholm förbi Vita sjö och Svarta sjö.

I Skånes-Fagerhult följde vi Fedingesjön mot Healt, förbi Köphultasjö, Hannabadsjön upp till Markaryd. Den gamla Kungsvägen är verkligen värd att cykla. Bra underlag, fina vyer, härligt slingrande.

Vi cyklade bredvid järnvägen upp till kyrkan utanför Markaryd. Där följde vi vägen till Örnafälla. Även den en väldigt vacker väg som går längs med Lagan. I Råstorp gjorde vi en paus och besökte Gränsbygdens köpcentrum och intog nödproviant innan vi vände söderut (skyltat Hishult). Vägen var bred, rak och väldigt tråkig. I Tormansbygd tog vi vägen till vänster och följde härligt slingrande skogsvägar genom Månstorp, Örnalt och Trottatorp. I Trulsabygget svängde vi vänster och kom tillbaka till Fedingesjön där vi återigen följde Kungsvägen (samma väg som vi åkt norrut tidigare).

I Vemmentorp höll vi till höger, väster om Vemmentorpasjön genom Svinstorp, Bjärabygget och rullade ner till Örkelljunga.

8,2 mil

Vi mötte 26 cyklister och såg nio citronfjärilar.

vlogg

Dottern föreslog att vi skulle börja videoblogga. Sagt och gjort – här är första filmen.

Klippan – Herrevadskloster – Perstorp – Klippan

Ybbarpsån vid Herrevadskloster

Grå himmel. Sju-åtta grader – men wow vilket härligt cykelväder!

Herrevadskloster

Vi följde slingrande småvägar från Klippan via St Björket, Broröd och Hestra ner till Herrevadskloster. Bofinkar, nötskrikor, rapphönor kom i vår väg. Cykling utan bilar gör att du hör fågelkvitter.

Mellan Herrevadskloster och Smålanden

Utan karta hade vi haft svårt att hitta vägarna.

Mellan Herrevadskloster och Smålanden

Ängelholm är ett föredöme när det gäller cykelskyltar. Eller ännu bättre – Danmark. Där finns numrerade cykelvägar med avståndsangivelser på skyltarna.

Alla dessa husrester som väcker nyfikenhet

Ö Sorrödssjön mot Ruveröd

Mellan Perstorp och Tyring finns cykelbana längs väg 21. Men att cykla nära biltrafiken förstör en stor del av cykelupplevelsen.

Småvägar i Perstorps skogarVi bestämde oss för att köra upp till Örkelljunga via småvägar (Tussjöholm och Hönsholma). Med bättre underlag hade de blivit fantastiska cykelvägar.

Bra balansövning och rejäl kaloriförbränning. Men till slut gav vi upp och vände tillbaka till Perstorp.

Dagens lärdom

Välj asfalt när vägarna är våta på våren. Det blir så tungt när underlaget suger till sig däcken.

Slingrande – nästan bilfria – vägar är det bästa som finns. Men idag var grusvägarna tungcyklade.

Enligt cykelkartan skulle det finnas en skyltad cykelled som passerade kyrkan i Perstorp. Vi frågade oss fram till kyrkan, men några skyltar hittade vi inte. Vi hittade till Ebbarp utan en enda skylt och vidare till Tostarp.

Helt underbara vägar (men en riktigt bra nedförsbacke) – men inte en enda cykelskylt.

Bäljane å vid Vedby (rinner ut i Rönne å)

Skåne har fantastiska förutsättningar för cykelturism. Kattegattleden och Sydostleden är bra  men i övrigt finns det så mycket förbättringsmöjligheter.

  1. Ta fram skötselplan för grusvägar med material som gör cyklingen rolig.
  2. Sätt upp cykelskyltar med avståndsangivelser
  3. Bygg ett cykelvägsnät som INTE går precis intill hårt trafikerade vägar.

Rackis grekiska taverna i Klippan. Gott vitlöksbröd och trevlig miljö.

Rackis restaurang fanns inte på Tripadvisor – får väl se om jag lyckas lägga upp den där.

Högsta poäng för Moussakan (däremot passar öppettiderna inte vår vanliga cykling).

Dagens cykling

6,7 mil – Klippan – Herrevadskloster längs cykelvägen på kartan. Fortsatte till Smålanden (också markerad cykelväg), korsade vägen och körde mot Ruveröd och sedan upp till Perstorp. Bra underlag och trevlig cykling.

I Perstorp följde vi cykelvägen längs väg 21. Biltrafiken tröttade oss och vi hittade småvägar upp i skogen, men körde vilse. Cyklade tillbaka till Perstorp och valde “Skyltad cykelled” enligt kartan – utan att hitta en enda skylt. Trevlig cykling över Tostarp och Ankarlöv.

Det blir ljusare

Vårbäckar på Söderåsen

Snön är borta, koltrasten sjunger och vårbäckarna porlar. Fram med cyklarna. Vi sticker till Santanas och äter.

Vi valde att Skåneleden genom skogen. Om du inte har landsvägscykel kan du cykla de flesta sträckorna av Skåneleden. Dessutom får man bra balansträning. Idag var dock underlaget tungcyklat. Vi satte cyklarna och följde bäcken upp i backen. Tänk när vitsipporna kommer.

Maten är en stor del av reseupplevelsen. Leta upplevelser på hemmaplan.

Hemester med middag hos Santana i Åstorp. Fantastisk thailändsk mat och inspirerande bilder på väggarna. Klimatsmart och ekonomiskt.

Dagens cykling

2,1 mil. Trots grådask och duggregn var det helt underbart. Koltrasten sjöng och maten hos Santana är alltid helt underbar.

Skåneleden genom skogen påminner om Schweiz och Santana kommer från Thailand. Klimatsmart och ekonomiskt!

Billesholm-Kågeröd-Röstånga t o r

Första stoppet efter två kilometer – Erik driver upp tulpaner. Bästa kvalitén för fyra kronor styck.

Det är lätt att bli hemmablind.

Idag lämnade vi bilen hemma och cyklade i närområdet. Det var motvind, men med många stopp blev cyklingen uppfriskande.

Cyklingen blir roligare om man slipper biltrafiken.

Stopp nummer två på Coop i Kågeröd. Vårens projekt blir en ny kosthållning. 

Tycho Brahe förknippas med Ven, men det var på Knutstorps borg han föddes.

Tycho Brahe föddes på Knutstorps borg år 1546.

I Röstånga finns ett anrikt Gästgiveri. Stora lokaler i Edvard Persson-anda. Söndagsmiddagen bestod av kokt lax med potatis och hummersås, bönor, rotselleri för 185 kr/person inkl efterrätt och kaffe/te. Gott – men hamnar inte på vår top-lista.

Vi passade även på att pröva den varma chokladen på Café Fenix. Konditoriet är inrett i fd banklokal där detaljer sparats. Nästa gång blir det inte varm choklad (vattnig och det var inte riktig vispgrädde).

Te på pepparmynta och moringa med massor av honung.

Med vinden i ryggen gick cyklingen lätt, 38 km/timme en stor del av sträckan hem.

Dagens cykling

6,1 mil och barmark. Väg 109 från Billesholm till Böketofta. Där svängde vi in och körde skogsvägar till Kågeröd. Underlaget var tidvis svårcyklat – men vi slapp bilarna.

Från Kågeröd fortsatte vi på väg 109 till Konga. Där valde vi asfalterade slingrande vägar via Gillastig och Blinkarp fram till Röstånga (3,1 mil). Tillbakavägen cyklade vi grusvägar från Konga till Åkarpsmölla. Från Kågeröd tog vi 109 tillbaka.

Utvälinge – Jonstorp – Höganäs

Saluhallen i Höganäs serverade brunch för 259 kr/person. Riklig buffé med fyra sorters sill, flera olika sallader, kallskuret. Den varma maten bestod av omelette och bacon, korvar och kyckling. Ett dignande dessertbord.

Enligt SMHI skulle det motsvara 11 minusgrader i vinden. Då behövs det många stopp på cykelturen. Vi googlade och insåg att flera restauranger öppnar för säsongen först i mars.

Vi ställde bilen i Utvälinge och följde Kattegattleden västerut. Underlaget är fantastiskt och leden lättcyklad. ICA i Jonstorp (efter 9 km) blev stopp nr 1. Därefter fortsatte vi med vinden i ryggen och solen i ansiktet – verkligen härligt.

Saluhallen i Höganäs är väl värt ett besök. Vilken härlig miljö! Flera keramiker och många mysiga butiker.

I Höganäs var restaurangerna vid hamnen stängda. Via tripadvisor hittade vi till Saluhallen. Restaurangen hade högt betyg enligt tripadvisor. När det gäller miljön håller jag verkligen med. Fina blomsterstilleben i de gamla industrilokalerna där brännugnarna blivit vackra detaljer. Maten var fräsch – men kvalade inte in på vår top-5-lista.

Med rätt kläder finns inget dåligt väder. Idag stod valet mellan två par långkalsonger och vildmarksbyxor eller ett par långkalsonger och försvarets vadmallsbyxor (inköpta på Överskottsbolaget för mer än 20 år sedan för 25 kr.) Kanske inte så snygga men vansinnigt sköna. Träningslinne, underställströja (modell tjockare), gula cykeljackan och fleecejacka. Dubbla hjälmmössor. Bandera att dra upp över näsan samt en tjock halsduk om hakan.

Sista pausen tog vi i Häljaröd där vi drack av vårt medhavda te. Rejäl D-vitamintankning och röda kinder.

Dagens cykling

4,6 mil. Vi följde Kattegattleden från Utvälinge till Svanshall. Eftersom det var kallt i vinden valde vi en mindre väg via Glimminge till Höganäs. Bra underlag och ytterst få bilar. Vi åt på Saluhallen i Höganäs innan vi tog samma väg tillbaka till Glimminge. I Glimminge följde vi skylten till Jonstorp och sedan Kattegattleden tillbaka till Utvälinge.

Restauranger top-4

Maten är en viktig del av cyklingen. Under åren har vi fått våra favoriter. När vi gjort nedanstående lista har vi bland annat vägt in matkvalitet, pris, service (hur snabbt man får maten – vi vill ju ut och cykla) och miljö.

Santanas kök i Åstorp

Fantastiskt god thailändsk mat med kort väntetid. Middag för två under 300 kr.

Salomon krog

Den här buffén imponerar på mig varje gång. Det är inte bara mat – varje rätt är lagad med omtanke och kreativitet. Här förvandlas rotfrukter till gourmeträtter. Efterrättsbuffén brukar innehålla en krämig chokladkaka som jag bara älskar – i övrigt varierar desserterna – men de överraskar alltid positivt. Senast vi var där kostade det 155 kr/person – 310 kr för två.

Stationen i Örkelljunga

Vi älskar deras plankor! Hemlagad potatismos. Svenskt kött har svensk flagga på menyn. Middag för två ca 430 kr.

Peggy Delagrifts fisk och delikatesser

Tack vare tripadvisor hittade vi den här fiskrestaurangen där vi stannar om vi har vägarna förbi. Har aldrig blivit besvikna på deras luncher. Riktigt vällagad fisk – även färdigrätterna är bra att ta med hem. Middag för två tis-lör runt 200 kr.

Klitterhus

Härlig miljö invid havet och söndagsbuffé med hög kvalitet. Buffén kostade 245 kr/person.

 

Improviserad cykelrunda Munka-Ljungby – Ängelholm

När det är kallt föredrar vi att cykla i skogen. Därför hade vi planerat cykla från Örkelljunga till Markaryd. Men ju närmare vi kom Örkelljunga desto tjockare låg snön. Underlaget är viktigt därför bestämde vi oss för att köra söderut igen. I Munka-Ljungby var snön slut och vi parkerade vid kyrkan.

Munka-Ljungby kyrka

Kyrkor är bra att orientera sig efter på kartan. Den här gången valde vi att parkera vid Munka-Ljungby kyrka.

Fastlagsbulle

Det är inte alltid det blir som man tänkt sig – men det kan bli väldigt bra ändå. Dagens cykeltur startade på Konditori Centrum med en fastlagsbulle och en smörbulle.

Trip-advisor är till stor hjälp när vi ska hitta sevärdheter eller restauranger. Därför försöker vi även dela med oss av våra erfarenheter. Här hittar du mitt omdöme om Konditori Centrum. 

Per i Viken

Till trädgårdsbutikerna anländer våren tidigt. Utanför Blomsterlandet i Ängelholm lockar doften av grillad korv. Det är inte första gången vi faller för frestelsen att dela en av Per i Vikens korvar.

Genom villakvarter cyklade vi genom Ängelholm och hamnade i Hembygdsparken.

Hembygdsparkens Wärdshus hade verkligen en barnvänlig meny, men nästa gång väljer vi korven utanför blomsterlandet för att kunna testa våfflorna i våffelstugan istället.

Hembygdsparken har flera olika sorters hönor, kaniner, getter, får, lekparker och äventyrsslingor. Tänk så mycket äventyr det finns som inte kostar något.

Vi fortsatte upp till Skälderviken och ut på Kattegattleden. Tyvärr är den under ombyggnad och underlaget var uruselt.

Underlaget påverkar cyklingen väldigt mycket. Stigar med rötter är bra träning för balansen och riktigt roligt. Stora grova stenar är däremot bara tråkigt. Vi får hoppas att Kattegattleden är återställd till i början av april som det står på skyltarna.

Kattegattleden från Ängelholm och norrut är en av våra favoritsträckor. Tyvärr är den under ombyggnad.

Dagens cykling

4,6 mil. Från Munka-Ljungby går det en cykelväg parallellt med bilvägen mot Ängelholm. Vi valde att svänga av mot Dalmöllan. Bra underlag och nästan ingen trafik upp till Tåstarp. Där följde vi skyltarna till Ängelholm.

Ängelholm är en fantastisk cykelkommun – en av de bästa kommunerna när det gäller skyltar för cyklister. Vi följde cykelvägar upp till Skälderviken där vi insåg att Kattegattleden byggs om och inte är färdig förrän i april. Fortsatte ändå upp till Magnarp och tog småvägar via Barkåkra, Åkesholm och Gångarp tillbaka till Tåstarp och Munka-Ljungby.

Dagens lärdom

Snörisken är större i norr och på högre höjder. Vi hade planerat cykla från Örkelljunga till Markaryd, men det var snö och isigt underlag. Därför valde vi att köra vidare söderut och hamnade i Munka-Ljungby.

Cykling i nysnö

Cykling är en stor del av vårt liv. Vintertid krävs karaktär för att komma ut. Men när man väl har gett sig ut är det så skönt.

Vi har några “säkra kort”. Trevlig cykling (slingrande vägar, bra underlag, få bilar) och god mat. Då är det bara att göra det utan att tänka.

När vi väl sitter på sadeln blir vi alltid överraskade över hur härligt det är.

Små investeringar som gör stor skillnad. 1. Nätet att spänna över cykelkorgen. Vi förvarar cykelkartan i en kraftig plastpåse överst i korgen. Tack vare cykelnätet hålls kartan på plats. Dessutom blir “kartpåsen” som ett regnskydd. Kostar mindre än hundralappen. 2. “Muffar” är skönt för den som alltid fryser om händerna. Spänns på handtagen. De skyddar framförallt mot vinden, men även mot väta. Kostar några hundralappar. 3. Vintertid är det även gott att ha med en termos med något varmt att dricka.

Kläder:

Sportlinne, underställströja, gula cykeljackan, regnjacka.

Cykelbyxor, underställ, vildmarksbyxor.

Raggsockar, kängor.

Dubbla cykelmössor, tumvantar, buff.

Jag var alldeles för varm. På Stationen drog jag av det understa klädlagret och hängde på elementen för att det skulle torka. Troligen var regnjackan problemet. Finns det regnjackor där man kan knäppa av ryggen?

Det är spännande att ge sig ut på smala skogsvägar. Ibland kommer man fram, ibland får man vända. Framförallt slipper man bilarna.

När vi cyklade från Örkelljunga föll stora snöflingor. Vi har inte dubb-däck, men det fungerade ändå. Vilken tystnad det blir av snö!

Dagens cykling 6,2 mil

Från klippan på småvägar upp till Stidsvig, Eket och Örkelljunga.

Lunch på Stationen i Örkelljunga.

Sedan vägen över Flinka och Söndraby tillbaka till Klippan.

Positivt

Nästan bilfritt! Så skönt jämför med Teneriffa. När man hittar nästan bilfria vägar blir cyklingen en njutning. Bilarna på Teneriffa bidrog till min trötthet.

Wow, det fanns ju inte några uppförsbackar jämfört med Teneriffa!

Yes – vi kom ut – trots att det såg kallt och ruggigt ut inifrån.

God mat, varm choklad och bakelse på café.

Saknade

Åh, vad vi saknade Teneriffas värme!!!!