Cykling och tanketid

Äntligen satt vi på cyklarna igen! Juli har bestått av hosta, halsont och trötthet. Alla dessa cykeldagar som ersatts av återhämtning.

Jag inser hur viktig cyklingen är för mitt skrivande. Omgiven av naturen växer bilder fram som jag delar med min älskade. Han bollar tillbaka oändligt med frågor som jag inte tänkt på. Som den här med svälten. “Men om de kunde fiska hade de väl alltid mat.” Det har han ju rätt i. Men ändå finns det många skildringar av hur ont de hade om mat när skörden slog fel.

Skrivandet har också fått mig att bättre ta tillvara naturens skafferi. IMG_1631

Den senaste veckan har kvällsmaten bestått av körsbär.

5 liter vildkörsbär blev sylt - med kärnor.

5 liter vildkörsbär blev sylt – med kärnor.

Måndagen den 12 juni

I går cyklade jag längs Rotälven till resterna av Långöns Liebruk. Härlig asfalt och nästan ingen biltrafik. Annorlunda är det nere i kyrkbyn. Trafiken längs bygatan är tät – men det värsta är de gamla “raggarbilarna” som kör runt på helgerna. I fredags låg det tjocka gummimoln långt efter att bilarna burnat i rondellen.

Nattetid dundrar de fram genom byn. Finns det ingen gräns för hur mycket det får låta?

Jag har så svårt att förstå ungdomarnas val, det är ju de som ska leva med miljökonsekvenserna? Försöker skärma av och lägga fokus på mitt skrivprojekt. Gång på gång läser jag utlåtandet från Lektören; “Vad som också är väldigt bra är att du, som vanligt, låter miljön bli en suggestiv faktor i texten som ackompanjerar och förstärker händelseförloppet. Även detta skapar en stor dynamik i texten.”

Och jag tänker att även om jag inte skriver så många ord så är inspirationen också en viktig del.

Fredagen den 9 juni

Himlen är grå utanför fönstret. Orden kom med svårighet. Det var så mycket jag ville beskriva i de inledande kapitlen. Till slut bestämde jag mig för att skicka texten ofärdig till Lektören. Jag vill gestalta brevet som Länsman skrev den 22 maj 1668, berätta om skitsnacket som växte efter rannsakningen 1664 och plantera vad som hände vid tumultet i mars 1667. Kanske är det alldeles för mycket fakta för en inledande text.

Nu ska jag ge mig ut på promenad innan jag vilar middag.

I går höll Tini mig sällskap på promenaden. Vi följde gamla buförsstigar från Stop och förfärades över skogsmaskinernas framfart.

Vem ger människan rätt att skövla skogen? Varje träd bidrar till att rena koldioxidutsläpp. Borde inte rätten att andas frisk luft vara överordnad ekonomiska intressen? När vi satt jordens jämvikt ur spel borde vi snarast begränsa skogsavverkning internationellt.

Jag vill gestalta byarna mellan Åsen och Östermyckeläng; dvs Rot, Loka och Brunnsberg. Stop och Brindberg är hemfäbodar under Brunnsberg. Än idag kan du höra koskällor i skogen.

Skärpning Skånetrafiken!

Resan till Ystad förlöpte bra.

Hudkliniken fick jag tips om att testa Reiki-massage för att återfå energi. Massören finns numera i samma hus som Hudkliniken och Nina kollade – jo, det fanns en tid. Jag hade inte en aning om vad Reikihealing innebar – och fattar väl egentligen fortfarande inte. Men det funkade. Sedan dess är en stor del av min trötthet borta. Direkt efter var jag “hög”  – ja, samma känsla som jag beskrev för Sydnytts reporter då för länge sen. “Det känns som om jag druckit en halv flaska champagne, men det har jag inte.”

Läkaren sa att hon inte trodde på det där med healing – men hon konstaterade att jag mådde bättre – den här gången forsade inte tårarna. Ny tid är inbokad på försäkringskassan – nu ska jag bara hitta orken att fixa fram arbetsträning. Jag vet vad jag vill… men sparar min energi. Det är helt underbart att inte gå omkring som en zombie.

Under sjukskrivningen har jag fått tid att tänka, lägga om mina vanor till ett mer klimatsmart liv. Därför kånkade jag omkring på en vattenflaska hela dagen i Ystad. Ändå bidrog jag till massor av skräp då jag köpte en sallad till lunch och en korv med mos att äta på tåget hem.

Trots healing fick jag ett smärre sammanbrott av tågresan.

Tåget av gick i tid – men tvingades vänta in två mötande tåg – vilket innebar att vi kom fram rejält försenade. Min stresströskel är fortfarande så låg att fastän jag inte hade några tider att passa dunkade stressen vid tinningarna och jag kan inte tänka på annat än det försenade tåget.

Av någon outgrundlig anledning hann jag ändå med tåget mot Helsingborg. I efterhand var det synd – för detta tåget hamnade bakom ett långsamgående tåg som gjorde det så försenat att jag inte hann med mitt nästa tåg utan fick vänta på nästa avgång.

Jag blir så in i HELVETE förbannad av förseningar. Respektlöst är bara förnamnet.

Vi behöver verkligen klimatsmarta transporter – se bara på motorvägarna! Men första steget för att folk ska välja tåget är att man kan lita på att tåget är punktligt. Ska det vara så himla svårt?

Eller är det bara min stresskänslighet som gör mig instabil. Som det är nu överväger jag att låna bil nästa gång jag ska till Ystad. Jag vet – ett klimatvidrigt agerande!

Från salladsbaren och korvkiosken

Från salladsbaren och korvkiosken

Idioter

När ska människan förstå?

Vi har passerat gränsen för vad jorden klarar i utsläpp. Fatta att Arktis isar smälter!!! 

“Nöjeskörning”

Men motorcyklar, mopeder och veteranbilar luftas på söndagarna. Bensinångorna hänger tunga. Vad är “miljökostnaden” per kilometer för vrålåket?

Borde inte det sk. “Miljöpartiet” ta upp frågan om Veteranbilarnas skattebefrielse.

“Under milen aldrig bilen”

Cykel är ett fantastiskt transportmedel som ger både välbehövlig rörelse och frisk luft (under förutsättning att man inte måste cykla i biltrafik). Visste du att bränsleförbrukningen är betydligt högre för korta sträckor. Ändå är trafiken intensiv utanför skolorna på morgonen.

Pool

Jag har inte förstått det här med egen Pool. Vi ser dem i allt fler trädgårdar, men vi ser dem inte användas. På Folkpools hemsida läser jag “Vattenbrist behöver inte påverka poolbygget”. Snacka om idioter som föreslår att vatten ska transporteras på lastbil till en pool.

Vattenbrist

Den 22 maj 2017 skrev Metro att vattenbristen hotar förvärras.

Det är dags att vi inser att “Många bäckar små…”

Min livskvalitet försämras om träd och skogar dör på grund av torka. Det motiverar mig att ta cykeln även om det blåser och regnar.

Dricksvatten en nödvändighet – långt mycket viktigare än egen pool i trädgården. Den som skrev på Folkpools hemsida fattar ju ingenting om klimatet. Där vi är nu har varje lastbilstransport betydelse.

Vi har redan börjat se effekterna av miljöförstöringen. Det kommer påverka oss alla – oavsett var vi befinner oss och vår ekonomiska situation.

Är det inte tillräckliga argument för att alltid välja klimatsmarta alternativ?

 

Cykelstrategi

Över himlen stryker tunna moln, som färgen inte täckte när de målades. Raps, liljekonvalj och syrén når oss i fläktar. På sadeln känner jag mig som elva år, fri och lycklig. Tänk om fler insåg cyklingens många fördelar. Cykling borde kunna skrivas ut på recept till deprimerade. Senast läste jag att forskning visar att huden bli tio år yngre med regelbunden motion som t ex cykling.

Det är glädjande att politikerna börjar få upp ögonen för cyklingens fördelar. Men när jag läser om cykelstrategin på regeringens hemsida känns det som om mer pengar läggs på konsulter och tjänstemannalöner än på saker som vi cyklister har nytta av.

  • Regeringen ger Trafikanalys i uppdrag att med berörda aktörer ta fram en enhetlig metod för mätningar av cykeltrafik på lokal respektive regional nivå samt lämna förslag på hur man kan främja en enhetlig tillämpning.
  • Regeringen beslutar att Trafikverket får i uppdrag att under 2017 fördela 9 miljoner kronor till ideella organisationer för informations- och utbildningsinsatser som främjar ökad och säker cykling.

Tänk om vi istället skulle ta tillvara de resurser som finns och göra något konkret för cyklisterna NU.

Här är några enkla förslag:

  1. Uppmana byalag och föreningar att sammanställa förslag på vägar som är bra att cykla på. (Genom att följa cykelkartor upptäcker vi massor av asfalterade eller grusade småvägar som är betydligt trevligare att cykla än cykelbanor nära bilvägar.)
  2. Skylta dessa vägar så att även “utombyare” hittar dem. I Danmark är man duktig på skyltar för cyklister. Regelbundet finns det avståndsangivelser till större orter vilket gör det enkelt att ta sig fram även utan karta. Förslagsvis kan alla cykelvägar skyltas med utgångspunkt från tågstationerna.
  3. Ge vägsamfälligheter bidrag för att underhålla vägar på ett sätt som främjar cykeltrafik. Det finns många bra enskilda vägar. Vissa har skyltar att motortrafik är förbjuden med undantag för boende i området. Kanske kan det vara ett alternativ i väntan på att nya trafikregler beslutas. (T ex borde det finnas en regel som motsvarade gårdsgata där cyklisterna kommer i första hand och biltrafiken måste ha samma försiktighet som på en gårdsgata.)
  4. Inrätta en cykel-infrastruktur-samordnare i varje län. När man kommer till Malmö central borde det finnas cykelväg-skyltar som anger riktning och avstånd till orter som Kristianstad, Simrishamn, Helsingborg med avståndsangivelse.

Nu håller jag tummarna för att någon politiker läser. (För säkerhets skull mailar jag länken till några utvalda politiker också. )

 

 

Bilar, bilar, bilar

Många cykelvägar följer hårt trafikerade bilvägar. Vi väljer hellre slingrande vägar  där det är långt mellan bilarna. Då kan vi både prata med varandra, höra fågelsången och känna liljekonvalj och syrén.

I lördags hjälpte det inte att välja småvägar. Stora veteranbilar kämpade sig upp över Söderåsen och lämnade kvar moln av avgaser som hängde kvar länge. För mig är det ofattbart att innehavarna inte åläggs miljöavgift. Eller att det fortfarande finns arrangemang som de här:

Bjuvsburnouten

Musik & Motorveckan i Älvdalen

Veteransbilsträffar

Crusing i Ystad

Beatrice Rindevall skriver i ETCs ledare att största delen av mikroplasten i naturen orsakas av bilarna.

“Mängden mikroplastpartiklar från trafiken uppskattas till 13 500 ton per år. Långt därefter kommer granulat från konstgräsplaner med under 3 900 ton.

Hur mycket nedskräpningen står för finns det inga siffror på, men den är också en stor källa. Utsläppen från hygienartiklar, något som oftast får stor uppmärksamhet i media, står för i sammanhanget blygsamma 66 ton.”

En stor del av bilresorna är under en mil. “Bränsleförbrukningen för tre kilometrar kan öka med 129 procent.” enligt Helsingborgs dagblad.

Trots att jag älskar sommarvärmen oroar det mig att temperaturen på jorden stiger. Enligt Johan Rockström har vi redan passerat stadiet när jorden orkar kämpa mot våra miljöförstöring.

Varför hör jag inte ungdomarna i miljödebatten? Om det är någon som tvingas leva med miljöförstöringen så är det de unga? Fattar de inte sambandet mellan flygresor och smältande isar, slängda sugrör och att man beräknat att år 2050 kommer det finnas mer plast än fisk i havet.

Skulle jag också kunna leva i min egen bubbla utan att bry mig?

Kattegattleden

Längs Kattegattleden lyser hav och rapsfält i Sveriges färger. Sju mil i solsken. Doft av hägg och koltrastsång. Hos Flickorna Lundgren på skäret delade vi en soppa som förrätt.

IMG_1081

Efter att ha klättrat (med cykeln) både uppför Kullaberg och Ransvik var vi väl värda en fisksoppa på Hotell Kullaberg. Vid borden bredvid oss lämnades berg av räkor kvar (Vräkmackorna är enorma). Mat som kastas då den inte ens får användas som djurfoder. Tänk om alla portioner kunde beställas som halva istället för detta vansinniga slöseri med mat.

IMG_1084

Över Höganäs gick turen tillbaka till den väntande bilen i Utvälinge. Ja, vi var bekväma idag också. Eller egentligen handlade det mer om att ta tillvara tiden. Hela cyklingen på Kullahalvön är en upplevelse, avskilda cykelvägar, smala asfaltsvägar som nästan saknar trafik, banvallar. Men vi har inte hittat några ”upplevelsevägar” till Kullahalvön. Att cykla på trafikerade vägar är skittråkigt. I stället för norsk brudspirea, raps och hav känner du bara avgaserna. Näktergal och trast överröstas av brummande – inte ens samtal kan föras.

För oss är miljön den viktigaste frågan – ändå väljer vi att ta bilen. Men hur agerar då den som inte anser att miljöfrågan är viktig? Vilka signaler sänder SVT när miljöfrågan inte tas upp i Agendas politiska debatt?

Så här skriver supermiljöbloggen: ”Genom att Agenda tar upp de politiska frågorna de tror att svenska folket tycker är viktigast förstärker de samtidigt vad vi tycker är viktigt. Det är ingen slump att det som skrivs mest om i media också är det vi tycker är viktigast, och det blir som en enda stor opinionsbildande filterbubbla.”

Långsam vår

IMG_1007

Koltrastarna följer mig när jag kryper omkring med maskrosjärnet. I krusbärsbuskarna surrar humlorna. Att jag sällan använder skyffeljärn har gett resultat. De rosa tulpanerna sticker upp ur hav av förgätmigej.
IMG_1027

Fortfarande går det åt massor av fågelmat. Just nu är det grönfinkar, steglits och bofinkar som är de flitigaste besökarna. Ja, och fasanen med sina tre hönor.

IMG_1022

Den långsamma våren har gett mig möjlighet att njuta vårlökarnas blomning länge. Men jag inser att vi behöver mer värme för att körsbärsträden ska bli pollinerad.Lån

Klimatkrisen

“Bara på de sista 20 åren har vi fått 1 månad kortare vinter,på 1850-60 talet nån gång när missväxtåren/nödår kom så var det snö över gärdesgårdarna till midsommar.” svarade Lennart i Älvdalen när jag frågade om vårens ankomst i Älvdalen.

:(

Trump väljs till president: “– Det blir kallare. Det blir varmare. Det kallas för väder, sade han i en typisk tv-intervju.

2012 skrev Trump på Twitter att klimatkrisen är ett koncept som Kina har hittat på, för att tämja USA:s tillväxt. Twittermeddelandet finns fortfarande kvar. Sedan Trump vann presidentvalet har han rekryterat ett dussintal veteraner från oljeindustrin till ministerposter och nyckelroller i Vita huset. Många av dem förnekar att klimatkrisen är ett verkligt problem.”

I Sverige är fokus på flyktingkris istället för miljöfrågan.

Arktis isar smälter. 

“After 200,000 years of modern humans on a 4.5 billion-year-old Earth, we have arrived at new point in history: the Anthropocene. The change has come upon us with disorienting speed. It is the kind of shift that typically takes two or three or four generations to sink in.”

Vad händer när isarna smälter?

Ulrika Björkstén, chef för Vetenskapsradion: “på 1990-talet började det talas allt mer om brytpunkter, bortom vilka naturliga processer sätts igång som möjligen skulle göra uppvärmningen ostoppbar. Den första var ett isfritt Arktis. Arktis är nämligen tack vare isens höga reflektivitet ett område som skickar ut mer värme i världsrymden än vad som kommer in – det är alltså en jordklotets air condition-apparat, som hjälper till att hålla hela planeten på lagom temperatur.

När isen försvinner och öppet vatten brer ut sig minskar denna förmåga att reflektera ut värme radikalt. Temperaturen stiger, men inte bara på Arktis, utan i hela världen. Den brytpunkten kan vi alltså redan vara på väg att passera.

Men än värre är nästa brytpunkt. I havsbotten och på tundran i de arktiska områdena finns jättelika lager av frusen metan. Metan är en uppåt trettio gånger så kraftfull växthusgas som koldioxid. Om det infrusna metanet i stor skala tinar och når atmosfären kan effekten bli en galopperande och ostoppbar växthuseffekt.

Jag hoppas ni är livrädda nu. För det är jag. Och i det här läget tror jag bara en radikal pessimism kan ge oss den kraft vi behöver för att agera snabbt och målinriktat.”

:)

I Indien ska det bara finnas el-bilar 2030.

I Sverige börjar man inse vikten av en fungerande cykelinfrastruktur. Regeringen har tagit fram en nationell cykelstrategi. “Strategin ger uttryck för regeringens ambitioner inom cykling och strategin är en plattform för det fortsatta gemensamma arbetet. Det handlar om att förstärka positiva trender inom cykling samt om att få fler att ändra sina vanor till att börja cykla. Strategin har fokus på bland annat fler cykelvänliga kommuner, ökade kunskaper om olika grupper av cyklister, högre prioritet för cykeltrafik i samhällsplaneringen, fler demonstrationsprojekt, en mer funktionell och användarvänlig infrastruktur, anpassad drift och underhåll samt ökad fysisk aktivitet.”

Människor börjar inse att vi inte kan fortsätta konsumera som vi gör idag. 

I Sverige är det lag på att källsortera.

Och det börjar dyka upp klimatsmarta alternativ även i Sverige:

Eskilstuna

Helsingborg

Malmö

Det finns maskiner som rensar skräp i vattendrag. 

Det är stora förändringar på gång i världen. 

Men räcker det när vi fortsätter ta bilen av bekvämlighet, när vi åker till Thailand trots att resan smälter sju kvadratmeter is?

Skapa dig en egen bild, avsätt mindre än en timme och lyssna på Johan Rockström. 

Cykelparkering vid Triangeln. Hur stor yta skulle det krävas för att rymma lika många bilar?

Cykelparkering vid Triangeln. Hur stor yta skulle det krävas för att rymma lika många bilar?