Cykelstrategi

Över himlen stryker tunna moln, som färgen inte täckte när de målades. Raps, liljekonvalj och syrén når oss i fläktar. På sadeln känner jag mig som elva år, fri och lycklig. Tänk om fler insåg cyklingens många fördelar. Cykling borde kunna skrivas ut på recept till deprimerade. Senast läste jag att forskning visar att huden bli tio år yngre med regelbunden motion som t ex cykling.

Det är glädjande att politikerna börjar få upp ögonen för cyklingens fördelar. Men när jag läser om cykelstrategin på regeringens hemsida känns det som om mer pengar läggs på konsulter och tjänstemannalöner än på saker som vi cyklister har nytta av.

  • Regeringen ger Trafikanalys i uppdrag att med berörda aktörer ta fram en enhetlig metod för mätningar av cykeltrafik på lokal respektive regional nivå samt lämna förslag på hur man kan främja en enhetlig tillämpning.
  • Regeringen beslutar att Trafikverket får i uppdrag att under 2017 fördela 9 miljoner kronor till ideella organisationer för informations- och utbildningsinsatser som främjar ökad och säker cykling.

Tänk om vi istället skulle ta tillvara de resurser som finns och göra något konkret för cyklisterna NU.

Här är några enkla förslag:

  1. Uppmana byalag och föreningar att sammanställa förslag på vägar som är bra att cykla på. (Genom att följa cykelkartor upptäcker vi massor av asfalterade eller grusade småvägar som är betydligt trevligare att cykla än cykelbanor nära bilvägar.)
  2. Skylta dessa vägar så att även “utombyare” hittar dem. I Danmark är man duktig på skyltar för cyklister. Regelbundet finns det avståndsangivelser till större orter vilket gör det enkelt att ta sig fram även utan karta. Förslagsvis kan alla cykelvägar skyltas med utgångspunkt från tågstationerna.
  3. Ge vägsamfälligheter bidrag för att underhålla vägar på ett sätt som främjar cykeltrafik. Det finns många bra enskilda vägar. Vissa har skyltar att motortrafik är förbjuden med undantag för boende i området. Kanske kan det vara ett alternativ i väntan på att nya trafikregler beslutas. (T ex borde det finnas en regel som motsvarade gårdsgata där cyklisterna kommer i första hand och biltrafiken måste ha samma försiktighet som på en gårdsgata.)
  4. Inrätta en cykel-infrastruktur-samordnare i varje län. När man kommer till Malmö central borde det finnas cykelväg-skyltar som anger riktning och avstånd till orter som Kristianstad, Simrishamn, Helsingborg med avståndsangivelse.

Nu håller jag tummarna för att någon politiker läser. (För säkerhets skull mailar jag länken till några utvalda politiker också. )

 

 

Bilar, bilar, bilar

Många cykelvägar följer hårt trafikerade bilvägar. Vi väljer hellre slingrande vägar  där det är långt mellan bilarna. Då kan vi både prata med varandra, höra fågelsången och känna liljekonvalj och syrén.

I lördags hjälpte det inte att välja småvägar. Stora veteranbilar kämpade sig upp över Söderåsen och lämnade kvar moln av avgaser som hängde kvar länge. För mig är det ofattbart att innehavarna inte åläggs miljöavgift. Eller att det fortfarande finns arrangemang som de här:

Bjuvsburnouten

Musik & Motorveckan i Älvdalen

Veteransbilsträffar

Crusing i Ystad

Beatrice Rindevall skriver i ETCs ledare att största delen av mikroplasten i naturen orsakas av bilarna.

“Mängden mikroplastpartiklar från trafiken uppskattas till 13 500 ton per år. Långt därefter kommer granulat från konstgräsplaner med under 3 900 ton.

Hur mycket nedskräpningen står för finns det inga siffror på, men den är också en stor källa. Utsläppen från hygienartiklar, något som oftast får stor uppmärksamhet i media, står för i sammanhanget blygsamma 66 ton.”

En stor del av bilresorna är under en mil. “Bränsleförbrukningen för tre kilometrar kan öka med 129 procent.” enligt Helsingborgs dagblad.

Trots att jag älskar sommarvärmen oroar det mig att temperaturen på jorden stiger. Enligt Johan Rockström har vi redan passerat stadiet när jorden orkar kämpa mot våra miljöförstöring.

Varför hör jag inte ungdomarna i miljödebatten? Om det är någon som tvingas leva med miljöförstöringen så är det de unga? Fattar de inte sambandet mellan flygresor och smältande isar, slängda sugrör och att man beräknat att år 2050 kommer det finnas mer plast än fisk i havet.

Skulle jag också kunna leva i min egen bubbla utan att bry mig?

Kattegattleden

Längs Kattegattleden lyser hav och rapsfält i Sveriges färger. Sju mil i solsken. Doft av hägg och koltrastsång. Hos Flickorna Lundgren på skäret delade vi en soppa som förrätt.

IMG_1081

Efter att ha klättrat (med cykeln) både uppför Kullaberg och Ransvik var vi väl värda en fisksoppa på Hotell Kullaberg. Vid borden bredvid oss lämnades berg av räkor kvar (Vräkmackorna är enorma). Mat som kastas då den inte ens får användas som djurfoder. Tänk om alla portioner kunde beställas som halva istället för detta vansinniga slöseri med mat.

IMG_1084

Över Höganäs gick turen tillbaka till den väntande bilen i Utvälinge. Ja, vi var bekväma idag också. Eller egentligen handlade det mer om att ta tillvara tiden. Hela cyklingen på Kullahalvön är en upplevelse, avskilda cykelvägar, smala asfaltsvägar som nästan saknar trafik, banvallar. Men vi har inte hittat några ”upplevelsevägar” till Kullahalvön. Att cykla på trafikerade vägar är skittråkigt. I stället för norsk brudspirea, raps och hav känner du bara avgaserna. Näktergal och trast överröstas av brummande – inte ens samtal kan föras.

För oss är miljön den viktigaste frågan – ändå väljer vi att ta bilen. Men hur agerar då den som inte anser att miljöfrågan är viktig? Vilka signaler sänder SVT när miljöfrågan inte tas upp i Agendas politiska debatt?

Så här skriver supermiljöbloggen: ”Genom att Agenda tar upp de politiska frågorna de tror att svenska folket tycker är viktigast förstärker de samtidigt vad vi tycker är viktigt. Det är ingen slump att det som skrivs mest om i media också är det vi tycker är viktigast, och det blir som en enda stor opinionsbildande filterbubbla.”

Långsam vår

IMG_1007

Koltrastarna följer mig när jag kryper omkring med maskrosjärnet. I krusbärsbuskarna surrar humlorna. Att jag sällan använder skyffeljärn har gett resultat. De rosa tulpanerna sticker upp ur hav av förgätmigej.
IMG_1027

Fortfarande går det åt massor av fågelmat. Just nu är det grönfinkar, steglits och bofinkar som är de flitigaste besökarna. Ja, och fasanen med sina tre hönor.

IMG_1022

Den långsamma våren har gett mig möjlighet att njuta vårlökarnas blomning länge. Men jag inser att vi behöver mer värme för att körsbärsträden ska bli pollinerad.Lån

Klimatkrisen

“Bara på de sista 20 åren har vi fått 1 månad kortare vinter,på 1850-60 talet nån gång när missväxtåren/nödår kom så var det snö över gärdesgårdarna till midsommar.” svarade Lennart i Älvdalen när jag frågade om vårens ankomst i Älvdalen.

:(

Trump väljs till president: “– Det blir kallare. Det blir varmare. Det kallas för väder, sade han i en typisk tv-intervju.

2012 skrev Trump på Twitter att klimatkrisen är ett koncept som Kina har hittat på, för att tämja USA:s tillväxt. Twittermeddelandet finns fortfarande kvar. Sedan Trump vann presidentvalet har han rekryterat ett dussintal veteraner från oljeindustrin till ministerposter och nyckelroller i Vita huset. Många av dem förnekar att klimatkrisen är ett verkligt problem.”

I Sverige är fokus på flyktingkris istället för miljöfrågan.

Arktis isar smälter. 

“After 200,000 years of modern humans on a 4.5 billion-year-old Earth, we have arrived at new point in history: the Anthropocene. The change has come upon us with disorienting speed. It is the kind of shift that typically takes two or three or four generations to sink in.”

Vad händer när isarna smälter?

Ulrika Björkstén, chef för Vetenskapsradion: “på 1990-talet började det talas allt mer om brytpunkter, bortom vilka naturliga processer sätts igång som möjligen skulle göra uppvärmningen ostoppbar. Den första var ett isfritt Arktis. Arktis är nämligen tack vare isens höga reflektivitet ett område som skickar ut mer värme i världsrymden än vad som kommer in – det är alltså en jordklotets air condition-apparat, som hjälper till att hålla hela planeten på lagom temperatur.

När isen försvinner och öppet vatten brer ut sig minskar denna förmåga att reflektera ut värme radikalt. Temperaturen stiger, men inte bara på Arktis, utan i hela världen. Den brytpunkten kan vi alltså redan vara på väg att passera.

Men än värre är nästa brytpunkt. I havsbotten och på tundran i de arktiska områdena finns jättelika lager av frusen metan. Metan är en uppåt trettio gånger så kraftfull växthusgas som koldioxid. Om det infrusna metanet i stor skala tinar och når atmosfären kan effekten bli en galopperande och ostoppbar växthuseffekt.

Jag hoppas ni är livrädda nu. För det är jag. Och i det här läget tror jag bara en radikal pessimism kan ge oss den kraft vi behöver för att agera snabbt och målinriktat.”

:)

I Indien ska det bara finnas el-bilar 2030.

I Sverige börjar man inse vikten av en fungerande cykelinfrastruktur. Regeringen har tagit fram en nationell cykelstrategi. “Strategin ger uttryck för regeringens ambitioner inom cykling och strategin är en plattform för det fortsatta gemensamma arbetet. Det handlar om att förstärka positiva trender inom cykling samt om att få fler att ändra sina vanor till att börja cykla. Strategin har fokus på bland annat fler cykelvänliga kommuner, ökade kunskaper om olika grupper av cyklister, högre prioritet för cykeltrafik i samhällsplaneringen, fler demonstrationsprojekt, en mer funktionell och användarvänlig infrastruktur, anpassad drift och underhåll samt ökad fysisk aktivitet.”

Människor börjar inse att vi inte kan fortsätta konsumera som vi gör idag. 

I Sverige är det lag på att källsortera.

Och det börjar dyka upp klimatsmarta alternativ även i Sverige:

Eskilstuna

Helsingborg

Malmö

Det finns maskiner som rensar skräp i vattendrag. 

Det är stora förändringar på gång i världen. 

Men räcker det när vi fortsätter ta bilen av bekvämlighet, när vi åker till Thailand trots att resan smälter sju kvadratmeter is?

Skapa dig en egen bild, avsätt mindre än en timme och lyssna på Johan Rockström. 

Cykelparkering vid Triangeln. Hur stor yta skulle det krävas för att rymma lika många bilar?

Cykelparkering vid Triangeln. Hur stor yta skulle det krävas för att rymma lika många bilar?

Liljekonvaljens tid

I trädgården gömmer liljekonvaljens blyga knoppar sig bland bladen. Till skolavslutningen kan man plocka de första liljekonvaljerna i Älvdalen.

1668 styrdes livet av Bondepraktikan. Nedanstående förteckning grundar sig på en älvdalsk runstav från 1644 som jag kompletterat med uppgifter från andra källor.

1 januari Nyårsdagen

6 januari Trettondagen

7 jan Knut

13 jan

19 jan Henrik

25 jan Pauli omvändelse

2 febr Kyndelsmässa

3 feb Blasius

15 feb Sigrid

24 feb Mattias

12 mars Gregorius

söndagen den 20 mars 1668 inföll Påskdagen enligt släktingar.se

25 mars Marie bebådelse

14 april Tiburtius

(Påsk – fullmåne)

23 april Georg

25 april Markus

1 maj Valborg

3 maj Korsmässa

10 maj 1668 inföll Pingstdagen enligt släktingar.se

Pingst= 50 dagar efter påsk. Hänryckningens tid, religiöst präglad glädje (kyrkorna pryddes med lövruskor och ljus). I äldre tradition är pingsten en offerhögtid med erotiska inslag där flickorna gick runt i stugorna med kransar i håret.

15 maj Halvard

18 maj Erik – Ersmäss (korna fördes till hemfäboden)

22 maj “Jag kan Eders Vällachtigheet undertiänstl icke förmält låta nämna att hur med jäntan som värdige Fadern och Kyrkoherden skrev därom bekänner mycket ynckeligen så att håren resas på huvudet…” Undertecknat av Lendsman Lars Olofsson den 22 maj anno 1668

25 maj Urbanus  (ansågs som första sommardagen då vårbruket skulle vara avklarat – dock ej i Älvdalen)

29 maj 1668  “då jag med Herr Domaren vill överlägga vad tid Herr Domaren kunna lägligast finna, denna rannsakning att företaga, vilket jag menar kunna ske Midsommartiden, då hela menigheten är hemma, men efter Persmässodagen reser Allmogen till sina ängar mannegrant, och då är besvärligt att hålla ovan benämnda personer där uppå förvaring. Begär allderföre ödmjukligen Ers Nådes goda och Nådige betänkande härom, hur jag med dessa personer mig skall förhålla.”

Enligt “Livet går vidare” sid 310 gifte sig Gullichs-Annas bror i början av juni 1668 “Det var en vecka före det första protokollförda förhöret, under vilket Gertrud Svensdotter skulle komma att utpeka Gullichs Anna och hennes småsyskon som Blåkullafarare.”

7 juni 1668 – Tredje söndagen efter trefaldighet

“Anno 1668 den 11 Juni, då jag Befallningsmannen Johan Arfvetason höll ordinarie fjärdingsting med Elfdals Socken…” (Enligt BGL sid 18 hölls Fjärdingstinget den 14-16 juni 1668.)

14 juni 1668 – Fjärde söndagen efter trefaldighet

17 juni Botulf

24 juni Midsommar (“Historia om de nordiska folken” från 1555 berättas det att ”på den helige Johannes döparens afton … plägar allt folk utan åtskillnad till kön och ålder samlas i skaror på städernas torg eller ute på fria fältet, för att där glättigt tråda dansen vid skenet av talrika eldar, som överallt tändas.”)

29 juni Petrus Paulus – Persmäss befinner sig allmogen på ängarna (se ovan 29 maj)  (Om regn på midsommardagen sågs som gift, så sägs regn på Petrusdagen (”permäss”) som en välsignelse. En västgötapräst beskriver i slutet av 1700-talet att regn på permässan ”är hugneligt, när regn faller, ty det hålles för att vara det bästa över hela sommaren, och som gödsel för all säd på alla åkrar”.)

2 juli Marie besökelse

14 juli

22 juli Maria Magdalena

25 juli Jakob

29 juli Olof

10 aug Lars

15 aug Marie himmelsfärd

24 aug Bartolomeus

(29 augusti korna till hemfäboden)

1 sept Egidus

Adhis o Jesu!, Anno 1668 den 3 september hölls Extraordinarie ting i Elfdalens sockenstuga.”

6 september 16 post Trinitatis (16 söndagen efter trefaldighet enligt släktingar.se)

”Den 6 september, som var en Söndag, om aftonen gick Pastor, He Anders, Befallningsman, några av nämndemännen till Blån – eller Look-Anna, för att försöka få henne på på sanningens väg igen. För att med större lämpa och fog umgås med henne avtalades att Pastor och He Anders först skulle gå in, då man trodde att de genom Guds hjälp skulle få ur henne en god bekännelse. Sedan skulle vi inkomma såsom starka vittnen och höra hennes tal. 

När nu Pastor och He Anders hade vid gott pass en timme talat med henne, och intet kunnat uträtta hos henne, gick de ut och mötte oss på gården. Vi ville gå in och vi följdes åt in.”

8 sept Marie födelse

14 sept korsmässa (dom meddelas)

21 sept Matteus

29 sept Mikael (Mikaelidagen är en kyrklig högtid till ärkeängelns Mikaelis ära.) Dagen räknades som vinterhalvårets första dag och var en av de viktigare högtiderna på året. Det var då man åter fick tända ljus om kvällarna. Nu skulle skörden vara bärgad och boskapen tas hem från fäbodarna. De pryddes med blommor, färggranna tofsar och vallpigorna blåste vallåtar i hornen.För att inte väcka de övernaturliga väsendena, till exempel maran, måste djuren föras in i ladan under tystnad. Om maran märkte att djuren kom in i lagården, fanns det risk att hon red djuren så att de blev sjuka och dog. Människor föreställde sig att maran var ett väsen som kunde rida både djur och människor om natten och göra dem sjuka. Härav kommer uttrycket ”mardröm”. Även skogsrået ansågs hotfullt mot djuren.

Dagen ansågs också vara bra för att ta väderspådomar och den kommande vintern kunde förutsägas: Om vinden blåser från ett visst väderstreck, kommer vinden också under vintern blåsa i samma riktning. Vädrets karaktär denna dag förutspådde även fodertillgången: Blåser den bort, blir det foderbrist. Om man vill förutsäga fodertillgången kan man lägga en halmviska utomhus.

Dagen är också känd som höstens stora marknadsdag.

4 okt Frans

6 okt Eskil

7 okt Birgitta

13 okt Kalixtus

21 okt Ursula

28 okt Simon, Judas

1 nov Alla helgons dag

2 nov Alla själars dag

11 nov Martin

12 nov

23 nov Klemens

25 nov Katarina

30 nov Andreas

4 dec Barbara

6 dec Nokolaus

8 dec marie avelse

9 dec Anna

13 dec Lucia

21 dec Tomas

25-31 Julhelgen

1753 övergick Sverige från den gamla (julianska) kalendern till den nya (gregorianska). Det skedde genom att de 11 sista dagarna i februari togs bort. Onsdagen den 17 februari 1753 följdes av torsdagen den 1 mars.

Om vi antar att Fjärdingstinget ägde rum som BGL skriver (den 14-16 juni) så skulle bröllopet ägt rum den 7 juni enligt den gamla kalendern, dvs den 27 maj enligt den nya kalendern. Enligt Tini blommar inte liljekonvaljerna så tidigt. Och då ska man betänka att 1600-talet kallades lilla istiden. Lennart Mattsson i Älvdalen skriver så här “Bara på de sista 20 åren har vi fått 1 månad kortare vinter,på 1850-60 talet nån gång när missväxtåren/nödår kom så var det snö över gärdesgårdarna till midsommar.”

I min berättelse vill jag ha liljekonvaljer den 7 juni – för de är sommar för mig. Det känns enklast att bara strunta i kalenderbytet. I mitt huvud blommar liljekonvaljerna i början av juni – varför inte låta dem göra det även i berättelsen?

Research på bloggen

Förra veckan hände något märkligt. Jag var på väg från Ystad till Malmö. Klockan var omkring åtta. Solen sken från klarblå himmel. Trafiken på motorvägen var lugn, men tät. Plötsligt ser jag fyra vildsvin pressa sig under räcket på motsatt körbarna. Jag bromsar in. Vildsvinen fortsätter under mitträckena, det dunkar i plåten och passerar min körbana precis framför bilen. Återigen dunkar det i plåten när de trycker sig ner under vägräcket och ut på åkern.

Darrande trycker jag ner gaspedalen och ökar farten.

Öppna böljande fält så långt ögat når – på båda sidor. De enda vildsvin jag tidigare sett var på Christinehof och Skånes djurpark.

Varken skog, skymning eller gryning. Fyra vägräcken passerade de. Hela händelsen känns märklig.

Hela Malmö är en enda röra pga vägarbete och jag väljer att parkera vid Triangeln. På väg till mitt möte passerar jag Sök & Finn. Hela händelsen med vildsvinen var så märklig och jag bestämmer mig för att gå in och köpa “Djurens språk” på tillbakavägen.

Redan innan jag betalt slår jag upp ordet “Vildsvin”;

“Lär känna dig själv och din fulla kraft för att kunna leva din dröm här och nu i kärlek. Min gåva till dig är allt! 

Gåvan kommer ur uttrycket – allt eller inget. Med andra ord – gå inte på illusionen om att du inte skulle klara av allt/få allt/ lyckas med allt osv. Det gäller bara att medvetet använda dig av din egen kraft. Lätt eller hur!”

Orden väckte tankar i mig. De senaste veckorna har jag varit irriterad utan att kunna förklara varför. Kanske över insikten att depressionen orsakat bestående skador på hjärnan (som ökad stresskänslighet, dåligt närminne).

Helenas mail och kommentarer får mig att se ljust på framtiden. För kanske har depressionen även lett till något gott. Gång på gång läser jag hennes kommentarer:

“Självklart är orden direkt riktade till dig och de gäller din text, som jag tycker är unik. Jag menar precis allt jag skriver. Jag har ju fått fördelen att följa med dig i ditt skrivande sedan vi träffades tack vare förstakapitel-analysen på Skriv2016 – och därför känner jag mig väl insatt i hur du skriver och den stora förmågan att skapa bra text som du har….. Lita på din förmåga! Du är en otroligt duktig författare och jag är helt säker på att det här kommer bli inte bara en bok utan en riktigt bra sådan! (Några hundraprocentiga garantier för att boken ska bli utgiven kan man ju som lektör aldrig ge, eftersom det ofta beror på vad förlagen letar efter just då, men jag skulle bli mycket mycket förvånad om din bok inte blev utgiven!)”

Min utmaning är att hitta ett hållbart sätt att leva, att inte pressa mig, att anpassa mitt liv efter den hjärna jag har – och inte den kapacitet jag en gång hade.

Bloggen är min anteckningsbok. Här samlar jag min research. Då blir skrivandet meningsfullt utan att jag behöver pressa mig att bli klar, utan att jag behöver pressa mig att det ska bli bra. Skrivandet är min tillfriskningsprocess.

På Facebook har jag hittat andra historienördar i följande grupper:

Historiska romanförfattares gille

Stormaktstiden i bilder

Stormaktstiden

De grupperna har inspirerat mig att lägga upp en litteraturlista.

Miljösamvete

Att cykla i regn är inte kul, särskilt inte om man ska vara borta i flera dagar. Därför tog vi bilen på färjan (betydligt dyrare än cyklar – men så ska det verkligen vara).

Gavnö slott

Lägenheten vi “hyrt” via airbnb låg centralt och hade sköna sängar, men det kändes märkligt att bo hemma hos någon som man aldrig träffat.

Innan vi cyklade ner till Gavnö utforskade vi Naestved, som är Själlands tredje största stad. Stadskärnan hade kvar lite av en medeltida charm i form av vägnät, små torg och tegelkyrkor.

Genom att följa “kanalen” hittade vi cykelväg 7 som slingrade sig genom bostadsområden ner till Gavnö.

Margarita blev vår favorittulpan.

Margarita blev vår favorittulpan.

I Gavnö slottspark blommade hyacinter, narcisser och tulpaner.

Safina, dubbel narciss

Safina, dubbel narciss

Gavnö slott har en koppling till Gladsax på Österlen genom Ide Pedersdatter Falk. I sitt testamente från 1398 utsåg hon drottning Margareta och biskopen i Roskilde till testamentsexekutorer med uppdrag att grunda ett nunnekloster i Gladsax. De gjorde Gladsax till ett slottslän och stiftade istället ett dominikanernunnekloster på Gavnö.

På tripadvisor hittade vi en Restaruant Ronni med lika god thailändsk mat som Santanas kök i Åstorp. Och det säger inte lite!

Måndagen den 1 maj ställde vi bilen i Rönnede och cyklade väg 56 norrut till Jomfruens Egede. Förutom starka vindar och en transportsträcka längs bilväg var underlaget och miljön perfekt.

Därifrån valde vi småvägar via Faxe och Panoramarutten (425) ner till Faxe Ladeplads. Vackra vyer bl a förbi Rosendal.

Från Faxe Ladeplads till Sjolte Strandhus följde vi cykelleden Berlin-Copenhagen söderut. (Kolla den här inspirerande cykelresan.) Norrut valde vi väg 56 (med mycket motvind).

Motorvägen från Köge till Köpenhamn var proppfull med bilar i fyra filer. I 75% av bilarna satt endast en förare. Hur stor del av trafiken skulle kunnat läggas över till tåg? Vi hade absolut kunnat ta tåget (även om det regnade, men vi var för bekväma den här gången).

Visste du att varje thailandsresa smälter sju kvadratmeter is?

Miljövidriga alternativ kostar för lite. Transporter och råvaror borde betala för miljökonsekvenserna. Kollektivtrafik och arbetskostnad borde bli billigare. Då skulle det löna sig att köpa kvalitet och sedan reparera istället för att kasta.

Hinner vi ställa om innan det är försent?

Tulpaner i Malmö

IMG_0956

I onsdag och torsdags körde jag bil till bl a Ystad och Malmö. Oj, vad jag saknade lästiden på tåget och vilket strul det är att hitta parkering. På några år har Malmö förändrats. Nu är det cyklar över allt. Tänk vad snabbt människors beteende ändras när cykelvägarna blir säkrare.

Cykelparkering vid Triangeln. Hur stor yta skulle det krävas för att rymma lika många bilar?

Cykelparkering vid Triangeln. Hur stor yta skulle det krävas för att rymma lika många bilar?

IMG_0970

Tulpaner, hyacinter och penséer färgade Malmö lila. Temat var “Purple Rain”. Vilken upplevelse för trädgårdsälskaren! Nu lägger jag till Malmö på vår lista över platser som är vackra att besöka på våren.

IMG_0958

Blå rand, hyacint “Rembrandt” Lila rand, hyacint “Soleil de Nuit”

Andra platser är:

Tivoli i Köpenhamn

Laholm

Sofiero

Lunds botaniska trädgård

IMG_0963

I helgen bär det av till Gavnö. Efter alltför många inställda tåg och allmänt krångel med cykel på Skånetrafiken (som dessutom inte inkluderar cyklar i en duobiljett medan man får ha med sig tre barnvagnar gratis) tar vi bilen till Helsingborg.

IMG_0964

Till skillnad från Skånetrafiken uppskattar Scandlines cyklister. Det är gratis att ta med cykeln. Dessutom cyklar du av och på allra först.

 

IMG_0965

Från Helsingör tar vi tåget söderut. Boende är bokat via airbnb i Nästved. Vi får se hur det funkar.

IMG_0966

Bloggen är min dagbok. Nästa år planerar jag för en lila tulpanrabatt i trädgården.

En ny vår

Vitsippor

I skogen fryser vitsipporna som snöflingor i vinden. I trädgården har tiden stannat. Vårknoppar kraftsamlar för den explosion som ska komma. Vi behåller underställ och dubbla hjälmmössor på våra cykelturer.

IMG_0847

Det blir inte många ord skrivna, ändå utvecklas texterna när vi cyklar i längs slingrande skogsstigar. Där hänger dofterna likt spindelnät mellan träden. Medan vi cyklar genom gran-, tall- eller blandskog ser jag Marit gå över mossan och funderar över vilken scen som passar i den miljön.

Igår fick jag utlåtandet av min lektör, Helena Hansen. (Känns lite kaxigt att skriva min lektör. Jag anlitar Helena för att komma framåt i skrivandet fastän jag är långt ifrån klar. Eftersom jag fortfarande inte har ork att gå längre skrivkurser har jag skapat min egen skrivutbildning. Jag skriver utan deadlines, skickar in och får utförliga textkommentarer som jag verkligen utvecklas av.)

Hur många gånger jag läst utlåtandet vet jag inte, men det är många. Vid dagens genomläsning markerade jag förbättringspotential med rött och positiva kommentarer med fetstil.

Helena har verkligen förmåga att lyfta fram utvecklingspotential som får mig att må bra. Bästa boosten bara!!! Som det här:

“Vad jag saknar lite i ”Marit måndag” är den prosalyriska tonen som du är så bra på att skapa. Jag får intrycket att du glömt bort den lite grand här och att du i stället fokuserat på att skildra storyn/relationen mellan Marit och Hindrik och därför låtit det prosalyriska hamna i skymundan. Försök därför att trycka hårdare på det prosalyriska även när det gäller textpartier som handlar om beröring.” 

Gång på gång betonar hon  “i slutändan är det självklart du som bestämmer hur du vill göra med din text”.

Totalt är utlåtandet på 7 sidor (därtill kommer många kommentarer i de texter jag skickat in där meningar markerats med ord som “jättebra”, “Här briljerar du”.). Nästan tre sidor handlar om struktur (med länkar och lästips där jag kan lära mer). En sida handlar om språk och stilnivå: “På vissa ställen funderar jag till exempel lite över ordföljden och om den inte borde moderniseras något lite mer (se mina kommentarer i manuset). Här skiljer sig nämligen texten åt från de övriga texterna. Denna ofta gammeldags och omvända ordföljden gör att flytet i läsningen stoppas upp något. Vad har du själv för tankar kring detta?” Här sätter hon fingret exakt på den fråga som jag funderar mest på. När jag läser hennes kommentar lossnar knuten.

En halv sida handlar om gestaltning. “Försök tänka genomgående på vad som ska gestaltas och på vad som ska skildras via skrift – och tänk på att inte upprepa samma sak utan gör skillnad på det du berättar så att skriften blir ett komplement till gestaltningen och vice versa. Berätta till exempel inte samma sak två gånger. På sidan 16 kommer även den skrivna texten in lite abrupt – och här tror jag texten skulle vinna på om du infogade gestaltning före det skrivna. (Förmodligen har du redan själv tänkt på det eftersom skriften föregås av en markering.)”

Nästan två sidor handlar om karaktärsskildring. “Anledningen till att jag skriver detta med ”slitna uttryck” är för att de sticker ut från den övriga texten – och för att jag vet vilken skicklig författare du är. Det bör du visa även i dessa partier – och det är jag helt säker på att du kan göra. Se texten som ett första utkast som du kan arbeta vidare med.” 

Orden markerar jag med fet stil, förstorar dem till 14. Ingen kan förstå hur mycket de betyder för mig. I flera år har jag känt mig totalt värdelös. Ilskan över att min ork är försvunnen, att jag inte är tillräckligt bra på någonting. Att alla mina kurser och utbildningar känns överflödiga för den arbetsträning jag själv utvecklat (laga middag och plocka undan).  Frustrationen när min hjärna lägger av vid minsta stresspåslag. Men Helena skriver att hon vet att jag är en skicklig författare. Det är inte tomma ord – för hon har verkligen erfarenhet av texter. Och jag struntar fullkomligt i vilken pepp hon ger till alla andra. De här orden (och väldigt många andra) är bara till mig och jag kommer inte en sekund tillåta mig tvivla på dem.

Och det kommer mera. De två sista områdena är den här gången väldigt kortfattade.

“Miljöskildring

Som vanligt är du väldigt skicklig på att skildra miljön som det handlar om. Du låter karaktärerna använda miljön så att det blir mer än just en beskrivning – och detta är jättebra! Samtidigt förstärker miljön stämningen, till exempel det sensuella i situationen i ”Marit söndag” och här lyckas du väldigt bra. (Varför inte, som sagt, göra på samma sätt och låta naturen förstärka stämningen i ”Marit måndag”?) Miljöskildringar har du sammanfattningsvis väldigt bra grepp om och här briljerar du som författare. 

Berättarperspektiv

Det märks även att du arbetat med berättarperspektivet – det känns nämligen nära och bra. Ingenstans svajar det i texten. Jättebra! Här har du verkligen koll. “

Det viktigaste i hela utlåtandet är sammanfattningen. Här visar Helena vilken skicklig lektör hon är.

“Sammanfattning

Tack igen för att jag fått läsa mer av din intressanta och välskrivna roman! Det är väldigt spännande att se hur din text utvecklar sig – och det märks att du har både arbetat mycket med och funderat över storyn och de olika komponenterna som ingår i skapandet av en bok. Det här kommer att bli riktigt bra! Vad du först och främst bör fundera på nu är strukturen. Var kommer vändpunkter och vilka (eventuellt) fler konflikter kan du få med och förstärka i storyn? Fundera även på vad du ska skildra i skriven text (ur till exempel notariens och/eller Häradsskrivarens perspektiv) och på vad du ska gestalta och tänk på att inte skildra saker dubbelt utan låta de båda typerna av text komplettera varandra. Ibland behövs texten även moderniseras lite på sina ställen för att flytet i läsningen ska gå lättare. Som jag ser det så är den text (av de jag nu läst) som du behöver arbeta mest med ”Marit måndag”, där du på vissa ställen använder uttryck som skulle kunna upplevas som något slitna och nära klichéer. Försök att hålla fast vid den komplexitet som du lyckas skapa så fint i början av texten – det vet jag att du kan. Ofta briljerar du nämligen som författare. “

Och nej, Helena har ingen aning om att jag skriver det här. Hon vet att jag är nöjd med henne. Det har jag varit enda sedan jag fick en gratis Kapitel1 analys i samband med Skriv2016.

Och nej, jag delar inte det här för att skryta. Jag delar för att jag vet att väldigt många som skriver tvivlar på sig själv och verkligen skulle behöva en peppande Helena.

Om det blir någon bok vet jag inte, men det här är min terapi tillbaka till livet. Istället för att skriva det som fick min tillvaro att rämna väljer jag känslor jag upplevt och förlägger dem till en annan tid och plats. På så sätt blir skrivandet en bearbetning en väg mot tillfrisknande. Utan skrivandet hade jag fortsatt känna mig värdelös – oavsett hur många psykologer jag hade gått till, oavsett hur mycket läkemedel jag käkat.

Och – ja, jag vet – jag behöver fortsätta jobba med mitt bekräftelsebehov, men tittar man på FB och instagram är vi många som har det behovet.