Alghero, Sardinien

För att förebygga depressioner tankar jag solljus. Efter en solfattig sommar bokade vi en sista-minuten-resa till Alghero (efter att tågresa till Bodensjön visade sig så komplicerat).

Vi hyrde våra cyklar på www.cicloexpress.com

Vi hyrde våra cyklar på www.cicloexpress.com

Säger bara WOW – hit återvänder jag gärna! Alghero har vita sandstränder mitt i stan, strandpromenad för gående och cyklister, en gammal stad med gränder och stadsmur – och framförallt cykelvänliga omgivningar.

Utanför Alghero cyklar många MTB i naturområdena. Från uteserveringarna kan du njuta av solnedgången över Capo Caccia.

Utanför Alghero cyklar många MTB i naturområdena. Från uteserveringarna kan du njuta av solnedgången över Capo Caccia.

Men att hyra cykel ska vara så dyrt! För 1.500 SEK kan du hyra bil i en vecka. Vi betalade 90 EUR/cykel för våra trekkingcyklar (www.cicloexpress.com). Men det var det värt!

28 september 2017

Att hitta bra cykeluthyrare är inte lätt. Vid småbåtshamnen hittade vi Cicloexpress som hyr ut massor av olika cyklar, men även elbilar. Ägaren var kunnig och servar cyklarna mellan uthyrningarna.

Första cykeltur gick via Fertilia – en sovande stad som med sin närhet till flygplatsen vore perfekt för ett cykelhotell. Vi följde kusten och njöt av utsikten mot Capo Caccia och resans bästa pizza från El Faros poolbar.

Mirador hade fantastisk utsikt men usel mat.

Mirador hade fantastisk utsikt men usel mat.

På kvällen valde vi restaurang efter utsikten utan att kolla tripadvisor. Det var ett misstag, och via Tripadvisor hittade vi ett ställe med bättre recensioner. Varför inte testa efterrätten innan vi tar en hel meny? Vi frågade personalen på Nautilus om det gick bra att bara beställa efterrätt. Och det gjorde det givetvis – men med 5 EUR i kuvertavgift – för en efterrätt – valde vi att inte återvända för att pröva deras övriga rätter.

29 september 2017

Fredag: Kustvägen Alghero-Bosa: 46 km Slingrande, nästan bilfria, aslfaltsvägar längs havet. Först massor av uppförsbackar - men rullningen ner till Bosa var obeskrivlig.

Fredag: Kustvägen Alghero-Bosa: 46 km
Slingrande, nästan bilfria, aslfaltsvägar längs havet. Först massor av uppförsbackar – men rullningen ner till Bosa var obeskrivlig.

Med minimal packning gav vi oss ner till Bosa. Längs vägen finns flera fina sandstränder med små matställen. Vi köpte bröd, ost och skinka i en butik och åt nere vid floden som går genom Bosa.

Färgglada hus och slingrande gränder.

Färgglada hus och slingrande gränder.

I Bosa fann vi en sagostad. Utanför den gamla staden fann vi en grönskande gavel och kollade hotellet via TripAdvisor.

http://www.palazzosapischedda.it

http://www.palazzosapischedda.it

Personalen var extremt vänlig och hotellet kändes lyxigt efter vårt sunkiga lägenhetshotell i Alghero.

Bosa- sagostaden vid floden

Bosa- sagostaden vid floden Temo

Bosa borde platsa på UNESCOs världsarvslista.

Bästa brödbutiken hittade vi i Bosa

Bästa brödbutiken hittade vi i Bosa

IMG_0219

Under medeltida valv säljs färsk pasta och konstnärliga bakverk

Kommersen var intensiv. Många Bosa-bor tycktes ha förbeställt pasta. Mellan kunderna passade “bagaren” på att bjuda oss på kakor.

IMG_0216

Brödkonst

Många hus var i behov av underhåll - ändå var Bosa hänförande.

Många hus var i behov av underhåll – ändå var Bosa hänförande. Här en slingrande vinranka.

IMG_0209

Slingrande gränder upp till borgruinen.

IMG_0210

Skulle kunna skriva hur mycket som helst om Bosa – men tänker att bilder säger mer än ord.

IMG_0211

Det är något speciellt med vatten. Gamla staden ligger en bit in i landet – men Temo rinner utanför.

IMG_0214

Till vänster – gamla garverier. Till höger gamla stan.

30 september 2017

En sak har vi lärt oss – att fråga den som inte cyklar om sevärdheter är meningslöst – hur hjälpsam hen än vill vara. I hotellreceptionen fick vi information om tåg på Sardinien och valde vägen till Macomer.

Bosa - Macomer: 30 km Inledningsvis slingrande väg, men efterhand tråkiga raksträckor med intensiv biltrafik.

Bosa – Macomer: 30 km

Inledningsvis slingrande väg, men efterhand tråkiga raksträckor med intensiv biltrafik.

Inledningsvis slingrande väg, men efterhand tråkiga raksträckor med intensiv biltrafik.

Macomer - en stad där biltrafiken dominerar.

Macomer – en stad där biltrafiken dominerar.

Vi var i god tid till tåget och frågade oss fram till en Supermercati där vi köpte bröd, ost, vatten och tonfiks att äta på tåget.

Tåg på Sardinien.

Tåg på Sardinien.

Det stod några lokförare på perrongen som hjälpte oss lösa biljetter. Det gick att välja engelska som språk i automaten – men för cykelbiljett fick man lösa i en annan automat. Nåväl, tågresan gick smidigt när väl cyklarna var upphängda på tågväggen. (Dvs packningen fick tas ur cykelkorgen.)

Runt Sassari odlades kronärtskockor - men butikerna var dåliga på att märka upp lokalodlad mat. Trots att granatäpplena mognade på träden - hittade vi granatäpple från Peru i en butik.

Runt Sassari odlades kronärtskockor – men butikerna var dåliga på att märka upp lokalodlad mat. Trots att granatäpplena mognade på träden – hittade vi granatäpple från Peru i en butik.

När vi kom till Sassari var det siesta. Vi vilade på bänken vid kyrkan och bestämde oss för att cykla tillbaka till Alghero efter att ha läst om hamnstaden Porto Torres i guideboken.

Sassari-Alghero: 34 km Resans tråkigaste cykling. Raka vägar. Aggressiv biltrafik.

Sassari-Alghero: 34 km
Resans tråkigaste cykling. Raka vägar. Aggressiv biltrafik.

1 oktober 2017

Efter tråkig cykling längs trafikerade vägar behövde vi vila. Jag ville ha lyx och hittade ett hotellrum med frukost runt tusenlappen på El Faro via booking.com. Jag övertalade min älskade att vi skulle cykla via Nuranghe-folkets ruiner Palmavera.

Besök på en historisk plats gör resan komplett. Den här gången fick det bli Nuraghe mellan Alghero och Capo Caccia.

Besök på en historisk plats gör resan komplett. Den här gången fick det bli Nuraghe mellan Alghero och Capo Caccia.

Ca 1.500 f Kr byggdes det första kalkstenstornet. Fram till ca 800 f Kr utfördes förbättringar och tillbyggnader.

Ca 1.500 f Kr byggdes det första kalkstenstornet. Fram till ca 800 f Kr utfördes förbättringar och tillbyggnader.

I timmar kan jag gå omkring och fantisera om hur det en gång såg ut.

I timmar kan jag gå omkring och fantisera om hur det en gång såg ut.  Och ja – du ser rätt. Det är molnigt på bilden. Faktiskt den enda dagen på resan när himlen inte var klarblå.

Tyvärr var de mindre rummen bokade när vi kom fram till El Faro. (Av det lärde vi att boka rummen i förväg.) Eftersom det ingick en timmes SPA (och vi verkligen behövde vila) bokade vi ett rum med egen solterrass. Resans absolut lyxigaste boende och vi njöt i fulla drag. Jag varvade bastu med långa simturer i havet. (Eftersom jag redan skrivit omdöme om lunchen gick det inte att skriva om boendet – men det skulle blivit full pott.)

Bästa hotellvistelsen! SPA och närheten till havet. Vi lärde oss att kroppen behöver vila var 4:e dag och sov bort massor av tid på detta avkopplande hotell.

Bästa hotellvistelsen! SPA och närheten till havet. Vi lärde oss att kroppen behöver vila var 4:e dag och sov bort massor av tid på detta avkopplande hotell.

Middagen åt vi i hotellets restaurang – gott – men inget som imponerade.

2 oktober 2017

Närhet till havet och lyxig miljö - ändå lockade cyklingen. Därför blev det inget morgondopp.

Närhet till havet och lyxig miljö – ändå lockade cyklingen. Därför blev det inget morgondopp. Dagens första mål var Capo Caccia – klippan nästan mitt i bilden. 14 km enligt google.maps.

Vägen till Capo Caccia går längs havet. Under lågsäsong är det inte mycket biltrafik.

Vägen till Capo Caccia går längs havet. Under lågsäsong är det inte mycket biltrafik.

Vi hyrde trekkingcyklar med 21 växlar och utan fotbroms. En sjuväxlad cykel är inte att rekommendera om du ska ge dig utanför Alghero.

Vi hyrde trekkingcyklar med 21 växlar och utan fotbroms. En sjuväxlad cykel är inte att rekommendera om du ska ge dig utanför Alghero.

Väl uppe på Capo Caccia var trappan till Neptunusgrottan avstängd och turister vände och körde därifrån. Det visade sig emellertid att grottans nedgång började bakom en servicebyggnad.

Uppförsbackarna och sedan 646 trappsteg ner till Neptunusgrottan fick det att darra rejält i benen.

Uppförsbackarna och sedan 656 trappsteg ner till Neptunusgrottan fick det att darra rejält i benen. För den som inte orkar finns båtalternativet.

Sardiniens mest spektakulära grotta enligt Berlitz. Jag lyckades inte fånga dess skönhet på bild - men gå in på instagram och sök "grottadinettuno" så förstår du.

Sardiniens mest spektakulära grotta enligt Berlitz. Jag lyckades inte fånga dess skönhet på bild – men gå in på instagram och sök “grottadinettuno” så förstår du.

Miljöbanditer! Vi åt vilade benen i skuggan och åt melon när vi kom upp ur grottan. Tyvärr förpestades luften av turistbussar som höll och väntade med motorn igång.

Miljöbanditer!
Vi åt vilade benen i skuggan och åt melon när vi kom upp ur grottan. Tyvärr förpestades luften av turistbussar som höll och väntade med motorn igång.

Bilar tar plats. Vägen upp till grottan ockuperades av bilar. Tänk så många cyklar som skulle ha fått plats på samma yta.

Bilar tar plats. Vägen upp till grottan ockuperades av bilar. Tänk så många cyklar som skulle ha fått plats på samma yta.

Efter misstaget att inte boka rum på El Faro bokade jag ett nytt boende innan vi lämnade hotellets wi-fi. På Agriturismo Cuile de Molino erbjöds övernattning med frukost för 51 EUR (så genomsnittspriset för turen blev bra).

Vi passerade många skyltar om agriturismo längs vägen, däremot inte så många butiker eller matställen. Men värdarna improviserade en välsmakande kvällsmat.

Vi passerade många skyltar om agriturismo längs vägen, däremot inte så många butiker eller matställen. Men värdarna improviserade en välsmakande kvällsmat.

Vi frågade om vi fick smaka vindruvorna - och de skar ner en hel klase. Vilken efterrätt!

Vi frågade om vi fick smaka vindruvorna – och de skar ner en hel klase. Vilken efterrätt!

IMG_0290

Enorma rosor och pelargoner – bara älskade att ströva runt på gården.

IMG_0291 2

Höns, katter, hundar, kor, får och grisar. Här finns det mesta. Svärdottern talade bra engelska och berättade att de förädlade gårdens produkter för att bjuda gästerna på egenproducerad mat som ost, marmelader, kakor och frukt.

Jag hade planerat en cykeltur på 38 kom från Capo Caccia till boendet – men troligen blev det betydligt längre. Det var inte mycket trafik, men vägarna var spikraka. Vi föredrar slingrande vägar även om de innebär uppförsbacke. Därför bestämde vi oss från att avstå från att besöka Stintino (som bara ligger 23 km från Cuile de Molino).

3 oktober 2017

Det finns säkert de som skulle säga att frukosten på Cuile de Molino var dålig; bröd direkt från bageriet, hembakta kakor, smör, hemgjorda marmelader och frukt från gården. Kaffe/te.

Det finns säkert de som skulle säga att frukosten på Cuile de Molino var dålig; bröd direkt från bageriet, hembakta kakor, smör, hemgjorda marmelader, ost och frukt från gården. Kaffe/te.

Vi kunde inte fått en bättre frukost. Vindruvor, granatäpple, valnötter, hasselnötter och mandel odlade på gården. Som alltid dricker vi bara vatten till frukost.

Vi kunde inte fått en bättre frukost. Vindruvor, granatäpple, valnötter, hasselnötter och mandel odlade på gården. Som alltid dricker vi bara vatten till frukost.

IMG_0300 2

Lärdom: köp en ordentlig karta. Det är inte alltid internet fungerar när man som bäst behöver det. Jag gjorde en enkel kartskiss över vägen tillbaka. 35 km till Alghero.

"Farmor" berättade att de hette Molino, och att familjen bott på platsen i många generationer. De äldre husen fanns kvar. Vi tog med oss en klase vindruvor och gick för att titta.

“Farmor” berättade att de hette Molino, och att familjen bott på platsen i många generationer. De äldre husen fanns kvar. Vi tog med oss en klase vindruvor och gick för att titta.

Nedanför de äldre husen låg fruktlunden. På träden hängde spruckna granatäpple och små fikon som inte plockats. Vilken lyxa att få plocka direkt från träden.

Nedanför de äldre husen låg fruktlunden. På träden hängde spruckna granatäpple och små fikon som inte plockats. Vilken lyxa att få plocka direkt från träden.

Nästa gång vi reser till Italien kommer vi söka boenden på www.agriturismi.it. Att äta av det området producerar istället för importerade varor är ett mer klimatsmart sätt att resa. Dessutom blir det mer på riktigt.

"Farmor" berättade (med teckenspråk) att hon själv planerat dessa imponerande rosor. Ett besök hos familjen Molino kan varmt rekommenderas!

“Farmor” berättade (med teckenspråk) att hon själv planerat dessa imponerande rosor. Ett besök hos familjen Molino kan varmt rekommenderas!

Söderut fann vi asfalterade vägar med ytterst lite trafik. Härlig värme. Vackra omgivningar - men tyvärr alldeles för raka vägar. Längs vägen låg enstaka hus - men vi passerade inte några byar. Däremot hittade vi en grönsaksförsäljare längs vägen. Piel del Sapo för 1 EUR/kg. Och jag som tyckte affärens 1,19 EUR/kg var urbilligt (antagligen levererade från samma ställe).

Söderut fann vi asfalterade vägar med ytterst lite trafik. Härlig värme. Vackra omgivningar – men tyvärr alldeles för raka vägar. Längs vägen låg enstaka hus – men vi passerade inte några byar. Däremot hittade vi en grönsaksförsäljare längs vägen. Piel del Sapo för 1 EUR/kg. Och jag som tyckte affärens 1,19 EUR/kg var urbilligt (antagligen levererade från samma ställe).

I Fertilia kompletterade vi lunchen på Supermercado. Nere i hamnen fann vi ett bord i skuggan.

I Fertilia kompletterade vi lunchen på Supermercado. Nere i hamnen fann vi ett bord i skuggan.

MTB och landsvägscykling har blivit stort - men vårt sätt att cykla hör man aldrig något om.

MTB och landsvägscykling har blivit stort – men vårt sätt att cykla hör man aldrig något om.

 

I Fertilia kompletterade vi lunchen på ett Supermercado och hittade ett bord i skuggan nere i hamnen.

Sista kvällen valde vi en restaurang för dess mysiga valv och recensionen på TripAdvisor. Jag har redan glömt vad stället hette. Jag tog en pizza med svamp – men det var burksvamp. Maten var inte direkt dålig – men vi konstaterade att den resans godaste mat var det vi köpt i butikerna och ätit ute på våra cykelturer.

 

Solnedgång från murarna i Alghero

Solnedgång från murarna i Alghero

Alghero är verkligen mysigt, med smala gränder, gamla hus och små torg. Ett extra plus för cykelvägarna i centrum! Just nu var hela Alghero dekorerat med cyklar för att hylla Giro d'Italia av någon anledning.

Alghero är verkligen mysigt, med smala gränder, gamla hus och små torg. Ett extra plus för cykelvägarna i centrum! Just nu var hela Alghero dekorerat med cyklar för att hylla Giro d’Italia av någon anledning.

4 oktober 2017

Fritidsresor skulle ha 500 SEK för transfer. Om du köper bussbiljett på busstorget kostar bussen till flygplatsen 1 EUR/person. Den går varje hel timme från flygplatsen till Alghero där den vänder och går tillbaka till flygplatsen.

Planet skulle gå 21.15 och vi räknade med att behöva ta bussen 18.30 för att hinna i tid.

Efter de raka vägarna i norr ville vi ha slingrande utmaningar. Vi beräknade att det skulle vara ca 2,4 mil till Villanova- men rejält mycket uppförs-lut. Vad kan passa bättre när man sedan ska sitta resten av dagen?

När vi checkade ut fick vi veta att det var marknad i Alghero. Och vilken marknad!

Massor av mandlar och frukt från Sardinien. I Alghero verkar de bofasta handla det mesta på marknaden.

Massor av mandlar och frukt från Sardinien. I Alghero verkar de bofasta handla det mesta på marknaden.

De rökta ostarna som skulle "hänga" hittar du i de flesta affärer. På Sardinien föredrog vi dock den kokta skinkan framför den rökta.

De rökta ostarna som skulle “hänga” hittar du i de flesta affärer.

Meter efter meter med ostar. Sarderna tycks verkligen älska ost i alla dess former. Och det förstår jag, har nog aldrig ätit så mycket ost som den här veckan.

Meter efter meter med ostar. Sarderna älskar ost i alla dess former. Och det förstår jag, har nog aldrig ätit så mycket ost som den här veckan.

Vi fick ta en tur tillbaka till bagage-rummet för att packa ner nötter och färska fikon från Sardinien innan vi började klättringen upp till Villanova.

Resans bästa cykling - trots uppförsbackarna. Med vars en PET-flaska på pakethållaren klarade vi oss även om dricka-pauserna blev många i värmen.

Resans bästa cykling – trots uppförsbackarna. Med vars en PET-flaska på pakethållaren klarade vi oss även om dricka-pauserna blev många i värmen.

Uppskattade verkligen skuggan under korkekar.

Uppskattade skuggan under korkekar.

När det går uppför hinner man verkligen beundra omgivningarna som är olika i varje dal.

När det går uppför hinner man verkligen beundra omgivningarna som är olika i varje dal.

Två timmar och 15 minuter tog det upp till Villanova! Jag var rejält trött innan vi var uppe. Min älskade hade fått strul med växlarna och trampade på av bara ilskan. Han som alltid brukar komma på efterkälken i uppförsbackar.

Två timmar och 15 minuter tog det upp till Villanova! Jag var rejält trött innan vi var uppe. Min älskade hade fått strul med växlarna och trampade på av bara ilskan. Han – som alltid brukar komma på efterkälken i uppförsbackar – kom först upp!

I Villanova fick vi sällskap av en hungrig katt när vi skulle äta vår medhavda baguett och tonfisk. Därför valde vi att äta melonen på vägen ner. Vi lärde oss att det är klokast att ha nödproviant med i bagaget. Siestan gör att det kan vara svårt att hitta mat och dryck i småbyarna.

I Villanova fick vi sällskap av en hungrig katt när vi skulle äta vår medhavda baguett och tonfisk. Därför valde vi att äta melonen på vägen ner. Vi lärde oss att det är klokast att ha nödproviant med i bagaget. Siestan gör att det kan vara svårt att hitta mat och dryck i småbyarna.

Långt där nere kunde vi se Capo Caccia. Inför nedförsbackarna var jag laddad med endorfiner som efter något av de alla löpar-lopp jag deltog i innan jag träffade min cykelälskande själsfrände.

Långt där nere kunde vi se Capo Caccia. Inför nedförsbackarna var jag laddad med endorfiner som efter något av de alla löpar-lopp jag deltog i innan jag träffade min cykelälskande själsfrände.

Cyklingen på Sardinien gav mersmak!

Cyklingen på Sardinien gav mersmak!

Den perfekta cyklingen - slingrande asfaltvägar med vacker utsikt och nästan bilfria.

Den perfekta cyklingen – slingrande asfaltvägar med vacker utsikt och nästan bilfria.

Det bästa med uppförsbackar är att det alltid kommer en nedförsbacke efteråt. Här började 9 km nedförsbacke, där jag bara behövde trampa en kort bit när det planade ut. Det röda huset är en kvarleva från bilarnas barndom då huset var bemannat för att kunna hjälpa till vid bilproblem. Då fanns det även möjlighet att övernatta och få en bit mat.

Det bästa med uppförsbackar är att det alltid kommer en nedförsbacke efteråt. Här började 9 km nedförsbacke, där jag bara behövde trampa en kort bit när det planade ut. På 45 minuter var vi nere i Alghero igen.
Det röda huset är en kvarleva från bilarnas barndom då huset var bemannat för att kunna hjälpa till vid bilproblem. Då fanns det även möjlighet att övernatta och få en bit mat.

I cykelsadeln får man tid att tänka. Efterhand som vi cyklade insåg vi nyttan med TripAdvisor och jag delade allt fler bilder på instagram. På FB skrevs kommentaren “Du säger ju att man ska undvika att flyga” – och någon gång i framtiden ska jag skriva mer om den frågan och hur jag tänker kring att “kompensera” för flygresan. Men inte nu.

På instagram fick jag frågan om hur vi hade planerat resan och insåg hur lite information jag hittar om cykelsemester.

Biltrafik kräver stort utrymme. Tänk så mycket bättre semestern skulle bli om fler bytte bil mot cykel. Kanske kan jag inspirera fler att cykla på semestern.

Cykelsemester är klimatsmart

Cykelsemester kan – men måste inte vara – lågbudget. Varför inte cykla mellan lyxhotell?

Jämför en flygresa till Sardinien med boenden på agriturismo med en flygresa till Karibien för att kryssa mellan öarna. Vilken resa ger störst klimatavtryck?

Cykelsemester är frihet

Med cykel hittar du alltid parkering. Du tar dig fram i smala gränder. Och du tar dig med lätthet fem mil om dagen (om du är lite tränad).

Cykelsemester är upplevelser

Om du ska sitta i en plåtlåda och uppleva omgivningen genom fönstret kan du lika gärna sitta hemma framför skärmen och titta. Med cykel får du motion samtidigt som du ser, hör och känner även tillvarons minsta nyanser.

Ofta är det inte särskilt långt mellan upplevelserna på semesterorten.

Se till att ha med dig en sarong och badkläder om du hittar en trevlig badvik eller ett hotell du gillar.

Jag har sååå många fler superlativ om cykelsemester. Men redan nu är inlägget alldeles för långt enligt min dotter. Så jag nöjer mig här och hänvisar till vad jag skrev när jag var på Sardinien.

instagram “andebark”

tripadvisor

 

Cykling och tanketid

Äntligen satt vi på cyklarna igen! Juli har bestått av hosta, halsont och trötthet. Alla dessa cykeldagar som ersatts av återhämtning.

Jag inser hur viktig cyklingen är för mitt skrivande. Omgiven av naturen växer bilder fram som jag delar med min älskade. Han bollar tillbaka oändligt med frågor som jag inte tänkt på. Som den här med svälten. “Men om de kunde fiska hade de väl alltid mat.” Det har han ju rätt i. Men ändå finns det många skildringar av hur ont de hade om mat när skörden slog fel.

Skrivandet har också fått mig att bättre ta tillvara naturens skafferi.

Den senaste veckan har kvällsmaten bestått av körsbär.

5 liter vildkörsbär blev sylt - med kärnor.

5 liter vildkörsbär blev sylt – med kärnor.

Broccolisallad (10 port på buffé)

4 port matvete

500 gr broccoli

1 rödlök

150 gr soltorkade tomater

1,5 dl torkade aprikoser

150 gr cashewnötter

1/2 citron (saft – ca 1/2 dl)

1 dl majonnäs

1/2 dl olivolja

salt och svartpeppar

  1. Koka vete enligt instruktion på paketet. Skölj och skär broccolin i små bitar. Lägg i en bunke.
  2. Skiva rödlök tunt, Hacka de soltorkade tomaterna, aprikoserna och cashewnötterna. (Hit kan du förbereda dagen innan.)
  3. Blanda citronsaft, majonnäs, olja – blanda ner i salladen. Salta och peppra.

Långsam vår

IMG_1007

Koltrastarna följer mig när jag kryper omkring med maskrosjärnet. I krusbärsbuskarna surrar humlorna. Att jag sällan använder skyffeljärn har gett resultat. De rosa tulpanerna sticker upp ur hav av förgätmigej.
IMG_1027

Fortfarande går det åt massor av fågelmat. Just nu är det grönfinkar, steglits och bofinkar som är de flitigaste besökarna. Ja, och fasanen med sina tre hönor.

IMG_1022

Den långsamma våren har gett mig möjlighet att njuta vårlökarnas blomning länge. Men jag inser att vi behöver mer värme för att körsbärsträden ska bli pollinerad.Lån

Liljekonvaljens tid

I trädgården gömmer liljekonvaljens blyga knoppar sig bland bladen. Till skolavslutningen kan man plocka de första liljekonvaljerna i Älvdalen.

1668 styrdes livet av Bondepraktikan. Nedanstående förteckning grundar sig på en älvdalsk runstav från 1644 som jag kompletterat med uppgifter från andra källor.

1 januari Nyårsdagen

6 januari Trettondagen

7 jan Knut

13 jan

19 jan Henrik

25 jan Pauli omvändelse

2 febr Kyndelsmässa

3 feb Blasius

15 feb Sigrid

24 feb Mattias

12 mars Gregorius

söndagen den 20 mars 1668 inföll Påskdagen enligt släktingar.se

25 mars Marie bebådelse

14 april Tiburtius

(Påsk – fullmåne)

23 april Georg

25 april Markus

1 maj Valborg

3 maj Korsmässa

10 maj 1668 inföll Pingstdagen enligt släktingar.se

Pingst= 50 dagar efter påsk. Hänryckningens tid, religiöst präglad glädje (kyrkorna pryddes med lövruskor och ljus). I äldre tradition är pingsten en offerhögtid med erotiska inslag där flickorna gick runt i stugorna med kransar i håret.

15 maj Halvard

18 maj Erik – Ersmäss (korna fördes till hemfäboden)

22 maj “Jag kan Eders Vällachtigheet undertiänstl icke förmält låta nämna att hur med jäntan som värdige Fadern och Kyrkoherden skrev därom bekänner mycket ynckeligen så att håren resas på huvudet…” Undertecknat av Lendsman Lars Olofsson den 22 maj anno 1668

25 maj Urbanus  (ansågs som första sommardagen då vårbruket skulle vara avklarat – dock ej i Älvdalen)

29 maj 1668  “då jag med Herr Domaren vill överlägga vad tid Herr Domaren kunna lägligast finna, denna rannsakning att företaga, vilket jag menar kunna ske Midsommartiden, då hela menigheten är hemma, men efter Persmässodagen reser Allmogen till sina ängar mannegrant, och då är besvärligt att hålla ovan benämnda personer där uppå förvaring. Begär allderföre ödmjukligen Ers Nådes goda och Nådige betänkande härom, hur jag med dessa personer mig skall förhålla.”

Enligt “Livet går vidare” sid 310 gifte sig Gullichs-Annas bror i början av juni 1668 “Det var en vecka före det första protokollförda förhöret, under vilket Gertrud Svensdotter skulle komma att utpeka Gullichs Anna och hennes småsyskon som Blåkullafarare.”

7 juni 1668 – Tredje söndagen efter trefaldighet

“Anno 1668 den 11 Juni, då jag Befallningsmannen Johan Arfvetason höll ordinarie fjärdingsting med Elfdals Socken…” (Enligt BGL sid 18 hölls Fjärdingstinget den 14-16 juni 1668.)

14 juni 1668 – Fjärde söndagen efter trefaldighet

17 juni Botulf

24 juni Midsommar (“Historia om de nordiska folken” från 1555 berättas det att ”på den helige Johannes döparens afton … plägar allt folk utan åtskillnad till kön och ålder samlas i skaror på städernas torg eller ute på fria fältet, för att där glättigt tråda dansen vid skenet av talrika eldar, som överallt tändas.”)

29 juni Petrus Paulus – Persmäss befinner sig allmogen på ängarna (se ovan 29 maj)  (Om regn på midsommardagen sågs som gift, så sägs regn på Petrusdagen (”permäss”) som en välsignelse. En västgötapräst beskriver i slutet av 1700-talet att regn på permässan ”är hugneligt, när regn faller, ty det hålles för att vara det bästa över hela sommaren, och som gödsel för all säd på alla åkrar”.)

2 juli Marie besökelse

14 juli

22 juli Maria Magdalena

25 juli Jakob

29 juli Olof

10 aug Lars

15 aug Marie himmelsfärd

24 aug Bartolomeus

(29 augusti korna till hemfäboden)

1 sept Egidus

Adhis o Jesu!, Anno 1668 den 3 september hölls Extraordinarie ting i Elfdalens sockenstuga.”

6 september 16 post Trinitatis (16 söndagen efter trefaldighet enligt släktingar.se)

”Den 6 september, som var en Söndag, om aftonen gick Pastor, He Anders, Befallningsman, några av nämndemännen till Blån – eller Look-Anna, för att försöka få henne på på sanningens väg igen. För att med större lämpa och fog umgås med henne avtalades att Pastor och He Anders först skulle gå in, då man trodde att de genom Guds hjälp skulle få ur henne en god bekännelse. Sedan skulle vi inkomma såsom starka vittnen och höra hennes tal. 

När nu Pastor och He Anders hade vid gott pass en timme talat med henne, och intet kunnat uträtta hos henne, gick de ut och mötte oss på gården. Vi ville gå in och vi följdes åt in.”

8 sept Marie födelse

14 sept korsmässa (dom meddelas)

21 sept Matteus

29 sept Mikael (Mikaelidagen är en kyrklig högtid till ärkeängelns Mikaelis ära.) Dagen räknades som vinterhalvårets första dag och var en av de viktigare högtiderna på året. Det var då man åter fick tända ljus om kvällarna. Nu skulle skörden vara bärgad och boskapen tas hem från fäbodarna. De pryddes med blommor, färggranna tofsar och vallpigorna blåste vallåtar i hornen.För att inte väcka de övernaturliga väsendena, till exempel maran, måste djuren föras in i ladan under tystnad. Om maran märkte att djuren kom in i lagården, fanns det risk att hon red djuren så att de blev sjuka och dog. Människor föreställde sig att maran var ett väsen som kunde rida både djur och människor om natten och göra dem sjuka. Härav kommer uttrycket ”mardröm”. Även skogsrået ansågs hotfullt mot djuren.

Dagen ansågs också vara bra för att ta väderspådomar och den kommande vintern kunde förutsägas: Om vinden blåser från ett visst väderstreck, kommer vinden också under vintern blåsa i samma riktning. Vädrets karaktär denna dag förutspådde även fodertillgången: Blåser den bort, blir det foderbrist. Om man vill förutsäga fodertillgången kan man lägga en halmviska utomhus.

Dagen är också känd som höstens stora marknadsdag.

4 okt Frans

6 okt Eskil

7 okt Birgitta

13 okt Kalixtus

21 okt Ursula

28 okt Simon, Judas

1 nov Alla helgons dag

2 nov Alla själars dag

11 nov Martin

12 nov

23 nov Klemens

25 nov Katarina

30 nov Andreas

4 dec Barbara

6 dec Nokolaus

8 dec marie avelse

9 dec Anna

13 dec Lucia

21 dec Tomas

25-31 Julhelgen

1753 övergick Sverige från den gamla (julianska) kalendern till den nya (gregorianska). Det skedde genom att de 11 sista dagarna i februari togs bort. Onsdagen den 17 februari 1753 följdes av torsdagen den 1 mars.

Om vi antar att Fjärdingstinget ägde rum som BGL skriver (den 14-16 juni) så skulle bröllopet ägt rum den 7 juni enligt den gamla kalendern, dvs den 27 maj enligt den nya kalendern. Enligt Tini blommar inte liljekonvaljerna så tidigt. Och då ska man betänka att 1600-talet kallades lilla istiden. Lennart Mattsson i Älvdalen skriver så här “Bara på de sista 20 åren har vi fått 1 månad kortare vinter,på 1850-60 talet nån gång när missväxtåren/nödår kom så var det snö över gärdesgårdarna till midsommar.”

I min berättelse vill jag ha liljekonvaljer den 7 juni – för de är sommar för mig. Det känns enklast att bara strunta i kalenderbytet. I mitt huvud blommar liljekonvaljerna i början av juni – varför inte låta dem göra det även i berättelsen?

Tulpaner i Malmö

IMG_0956

I onsdag och torsdags körde jag bil till bl a Ystad och Malmö. Oj, vad jag saknade lästiden på tåget och vilket strul det är att hitta parkering. På några år har Malmö förändrats. Nu är det cyklar över allt. Tänk vad snabbt människors beteende ändras när cykelvägarna blir säkrare.

Cykelparkering vid Triangeln. Hur stor yta skulle det krävas för att rymma lika många bilar?

Cykelparkering vid Triangeln. Hur stor yta skulle det krävas för att rymma lika många bilar?

IMG_0970

Tulpaner, hyacinter och penséer färgade Malmö lila. Temat var “Purple Rain”. Vilken upplevelse för trädgårdsälskaren! Nu lägger jag till Malmö på vår lista över platser som är vackra att besöka på våren.

IMG_0958

Blå rand, hyacint “Rembrandt” Lila rand, hyacint “Soleil de Nuit”

Andra platser är:

Tivoli i Köpenhamn

Laholm

Sofiero

Lunds botaniska trädgård

IMG_0963

I helgen bär det av till Gavnö. Efter alltför många inställda tåg och allmänt krångel med cykel på Skånetrafiken (som dessutom inte inkluderar cyklar i en duobiljett medan man får ha med sig tre barnvagnar gratis) tar vi bilen till Helsingborg.

IMG_0964

Till skillnad från Skånetrafiken uppskattar Scandlines cyklister. Det är gratis att ta med cykeln. Dessutom cyklar du av och på allra först.

 

IMG_0965

Från Helsingör tar vi tåget söderut. Boende är bokat via airbnb i Nästved. Vi får se hur det funkar.

IMG_0966

Bloggen är min dagbok. Nästa år planerar jag för en lila tulpanrabatt i trädgården.

Mata småfåglar

Fågelmatning

En hackspett, 12 koltrastar, 18 talgoxar och blåmesar, en tita, en nötväcka, otaliga pilfinkar och gråsparvar, en trädkrypare och några blyga bofinkar besöker oss dagligen. Att mata småfåglar och ge dem vatten är min viktigaste uppgift vintertid.

Tankarna har jag hos Skrivaren och Marit. Veronica Grönte rekommenderade boken Enneagrammet för att fördjupa karaktärerna. I den läste jag om “Femman” – “Jag undersöker”. Ju mer jag läste desto mer träffande var det:

“De söker ensamheten, trivs med sig själva som sällskap och känner sig sällan ensamma.”

“Men Femmans självvalda ensamhet kan leda till isolering om hon inte är vaksam på tendensen att i alla lägen dra sig undan.”

“Då femman blir känslomässigt pressad eller känner att hennes gränser överskrids isolerar hon sig ännu mer…. En mental verklighetsflykt blir följden, hon mister sin inre balans och översköljs av orealistiska idéer. Femman blir pladdrig och kan uppfattas som respektlös, både i förhållande till sig själv och till andra.”

“Femman strävar efter att skapa ett eget utrymme där hon får vara i fred för att i lugn och ro ägna sig åt kunskapssamlandet, pyssla om sina samlingar och känna sig trygg i sitt oberoende.”

“Femmans dödssynd är girighet…. “ger jag blir jag tom”. Då Femman börjar ifrågasätta dessa övertygelser börjar hon också klättra uppåt på utvecklingsstegen.” 

“Att våga dela med sig av sig själv – av sin tid och sin kunskap – tillhör Femmans utvecklingsväg, en väg som öppnar upp för andra att få del av Femmans visdom.”

Enneagrammet började jag läsa för att kunna utveckla karaktärerna i “Trolldomsprojektet”. Istället hittade jag nycklar jag saknat om mig själv!

På morgonpromenaden funderade jag på hur jag skulle kunna dela med mig och kom att tänka på bloggen. I många år har den känts viktig för mig utan att jag förstått varför. Kanske är det dags att skriva utifrån en annan målgrupp här.

De senaste åren har jag inhämtat kunskap om skrivande och trolldomsprocesserna. Kanske skulle jag dela med mig av insikterna här?

Mitt stora projekt har varit att leva mer klimatsmart. Även här skulle jag kunna dela med mig av tips och kanske inspirera andra. Frågor att diskutera med försäkringskassan.

 

Instagram

Uppkrupen i skönaste fåtöljen med datorn i knäet scrollar jag igenom mitt instagram-konto. Stark är jag inte – men jag börjar kunna förhålla mig till det som varit, börjar kunna se att varje steg varit nödvändigt, att inget är bortkastat. Genom terapin har jag förstått varför jag såg mig som värdelös.

Det är ett nytt liv, men i instagraminläggen anas drömmar jag inte förmådde se.

Ibland går jag av tåget vid Triangeln och promenerar till Malmö Central. Shoppinghysteri. Materialism.

Mitt nya liv är enkelt. Vinterns nya nöje är fågelmatning. Något julpynt har inte kommit upp. Varför alla dessa porslinstomtar och elektriska ljusstakar?

Morgonpromenaden går genom skogen. Nerblåsta grenar täckta av grön lava, kottar och torra fröställningar får följa med hem. Vid trappan bygger jag en installation av skogskonst kring fågelbadet på fot som farfar gjutit av cement för länge sedan.

Till BNP bidrar jag inte – däremot hjälper jag småfåglar.

Trädgårdsdrömmar

Till våren ska vi plantera valnötsträd – fyra olika. Specialbeställda från Ungern. Det blir nästan en egen liten lund i trädgården.

Marktäckare

Funderar över den delen av trädgården. Lite vild vill jag ha den. Inga klippta gräsmattor – mer en äng som slås några gånger per år.

Och så vill jag ha en päronpergola med rosor i. Som den på Sofiero.

Päronpergola

Dra till skogs

Det är lätt att fastna på internet när jag egentligen borde ägna mig åt Marit. Därför är det bra att WiFi-anslutningen i Brittas koja är dålig. Istället har jag gett mig några timmar om dagen i Vandrarhemsköket på Tre Björnar.

Därifrån läser jag artikeln om hur bra det är med urskog.

Den får mig att tänka på en film från Älvdalen.

Igår traskade jag omkring bland mossa och lingonris i Åsen, letade efter platsen för Gyrisgården enligt Lars-Erik Lindhamns kartskiss. En skällande hund stoppade mig, men dess ägare berättade att gården varit i släkten i mer än hundra år. Han visade lämningar efter en smedja och var det fanns en jordkällare. Gamla husgrunder kunde anas på våren.

Rester av Gyrisgårdens jordkällare finns under björken

Rester av Gyrisgårdens jordkällare finns under björken

Nu har jag sett platsen – men hur det såg ut år 1668 får jag fantisera ihop.