Cykling och sol

Äntligen sandalväder!

Äntligen kom värmen. I inboxen låg synopsisutlåtandet från Lektör Helena, jag skrev ut det och läste det naken i solen. På träningrundan blev det sandaler fastän klockan var över sju när vi gav oss iväg.

“Jag vill inte vara med på bild.”

Vilken kväll! Vi körde om en cyklist och blev omkörda av två landsvägscyklister – i övrigt såg vi bara bilar och motorcyklar. Ju mer jag tänker på det ju mer rätt känns det att vlogga.

Solen gick ned och det glittrade i elledningarna (men det syns inte på bilden).

Cissela hade redigerat den första delen av filmerna. Jag gillar inte att se mig själv, men känner att det vi förmedlar är viktigt, att det är något vi gör tillsammans.

Det var Cisselas idé att jag skulle börja videoblogga och hon har åtagit sig att göra alla redigeringar. Anders stöttar också. Igår vidarebefordrade han massor av tips från Eleonor.

Sven har också blivit superengagerad och kommer med idéer hur vi kan göra filmerna bättre. Tidigare har jag av hänsyn till familjen undvikit att nämna någon vid namn. Nu är det något vi gör tillsammans.

Vi är bortskämda med Söderåsen för vår träningsrunda.

Det är inte lätt att vara jag. Gång på gång får jag höra att jag måste lära mig leva med min personlighet. Den enda som inte fattar är försäkringskassans handläggare (men de senaste avslöjandena förklarar hennes agerande.)

Barnen, Sven och min syster sopade upp spillrorna och stöttade när handläggaren fick mig att rasa ner på den absoluta botten.

Nu bygger jag nytt i långsam takt. Jag litar inte på mig själv, jag litar inte på någon arbetsgivare. Barnen är mina chefer. Med psykologen tränar jag ett nytt förhållningssätt.

Länkar

Försäkringskassans lönepolicy

Expressen

Svt

Försäkringskassans hantering bidrar till självmord

Present till en 23-åring (testar att vlogga – del 4)

Utsikt i slutet av korridoren

Vad köper man i 23 års present? Ännu en pinal som ska ta plats i skåpen? Jag tog fram smyckeskrinet och packade in guldhjärtat jag fått av min farmor o farfar i doppresent. Kanske går mitt miljöengagemang till överdrift, men jag tar tillvara omslagspapper och återanvänder. Dottern konstaterade att jag nog råkat använda ett julpapper.

Havets närvaro

Det viktiga är inte tingen vi ger utan tiden vi delar. Två hela dagar tillbringade vi tillsammans, njöt av vällagad mat och vackra vyer (mer kommer du kunna se i vloggen).

Det bästa var ändå Torekovs Warmbadhus. Vilken byggnad!

Ett hus med anor där linoljefärg är ett krav.

Vi fick veta att huset byggts av virke som flutit iland från förlista skepp. Här har det erbjudits SPA-behandlingar sedan 1876 (fast då hette det warmbad).

På ovanvåningen sjönk vi ner i vilstolarna medan badvattnet förbereddes.

Warma bad i anrika behandlingsrum

I Dotterns behandling ingick skrubbning.

SPA-behandling på naturligt vis.

Djupare och djupare sjönk jag in i avslappning medan lavendel och citrondoften fyllde rummet. Hit återvänder vi gärna, både för de anrika lokalerna, atmosfären och behandlingarna.

“Tången är rik på på mineraler, spårämnen, vitaminer och alginater, en polysackarid som finns hos brunalger, som tillsammans med det varma badvattnet öppnar hudens porer och mjukgör och återfuktar huden.
Tångbad anses också ha goda effekter som tex att lindra värk och öka blodcirkulationen.”

Citat från Torekov Warmbadhus hemsida

Utsikt från behandlingsrummet.

Inlägget har gjorts i samarbete med Torekov Warmbadhus.

Här hittar du första inlägget från Bjärecyklingen med Dottern. Sedan är det bara att klicka “Nästa”.

Resursslöseri

Ibland funderar jag över livet. Så annorlunda det blev än vad jag hade trott.

Min situation för fyra år sedan gjorde att jag förändrade mitt liv över en månad. Jag tvingades göra mig av med allt för att kunna betala igen lån och borgensåtaganden för företaget. Det har varit tuffa år, ändå känner jag tacksamhet när jag tittar tillbaka.

Jag har ingen bil, ingen bostad, köper sällan saker. Jag tvingades förändra mitt liv i grunden och lärde mig hur mycket vi konsumerar helt i onödan. Klimatfrågan hjälpte mig att acceptera situationen och istället för att tänka att pengarna begränsade mig försökte jag tänka utifrån miljöaspekten.

I fredags var det vårvärme i Helsingborg

Här är fem klimatsmarta tips som sparar pengar

  1. Låna tidningar, böcker och filmer på biblioteket istället för att köpa
  2. Kolla “kort datum”. Vi hittar ofta grädde till halva priset. En gång i veckan lagar jag grönsakssoppa på broccoli, lök, morötter, torkade nässlor och annat som finns i förrådet. Kokar, mixar och häller i grädde från frysen.
  3. Laga mat i säsong. På hösten kan du hitta billiga rotfrukter, på sommaren tomater och zucchini. Bojkotta sockerärtorna från Sydamerika och laga mat med lokala råvaror.
  4. Minska din garderob. Hur mycket kläder behöver du egentligen? Vi har hittat en skräddare som lagar när något går sönder. Min väska har varit på lagning två gånger och funkar än. Senast bytte han bara grejen man drar i på min älskades dunväst istället för att byta dragkedja.
  5. Upptäck närområdet. Med en cykel kommer du långt. Ta med nödproviant så behöver du inte köpa dyrt på vägen.

Efter den 28 mars lever svenskarna på lånade resurser

Fältbiologerna

WWF – klimatkalkylatorn

Globalportalen – den 28 mars 2018 passerade Sverige Overshoot day

Den 2 augusti 2017 passerade världen Overhoot day – Yngve Sunesson, Nordvästra Skåne

Per Holmgren i 100%-podden

P1 – idéerna som ska rädda miljön

Hållbara boenden

Påskliljor för humlor och bi

En sen och kall vår gör att det såldes färre påskliljor i år. Vi gör en räddningsinsats och planterar mer än tvåhundra påskliljor för humlor och bi.

I går körde jag till Ystad för att få borttaget ett födelsemärke. Samtidigt skulle jag hämta cyklar till Cykelaffären och växter som blivit över hos mina föräldrar.

Höstanemoner, jättedaggkåpa och isop hade mina föräldrar i överflöd.

I dag är det plantering som gäller. Vi har lyckats komma över flera hundra påskliljor som ska planteras runt fruktträden. Vad händer med de lökar som många handlare fått över?

Krokus har mycket pollen och är en viktig växt för humlor och bi.

I mina föräldrars trädgård blommade blåsipporna för fullt. Här har de kalla vindarna fått blommorna att gömma sig i löven.

Av mina föräldrar har jag fått blåsippor från trädgården i Övraby.

Enligt SMHI kommer värmen nästa vecka.

Många av mina växter har en historia. Den här kommer ursprungligen från min farmors trädgård i Norregårda.

Tyvärr kan det bli regn på lördag när jag ska följa med Naturskyddsföreningen på cykeltur. (Du behöver inte vara medlem för att följa med.)

Som tur är får jag hjälp att gräva.

Dagens tacksamhetstankar gick till mina föräldrar för den goda ungspannkakan och alla blommorna ni grävde upp.

Länkar

Påskliljor för bi

Biväxter

Handlare tvingas slänga tusentals påskliljor

Fagerås – hit vill jag åka!

Tack Tini och Lennart!

Från snöoväder i sydöst till barmark i nordväst

Dagens tacksamhetstanke gick till Tini och Lennart på vandrarhemmet Tre Björnar. Britas stuga är som mitt fritidshus.

Ingen av alla de fina hotellfrukostar jag ätit i mitt liv slår Tinis frukost. Var annars får man sylt eller bär som är plockade i trakten, smör kärnat på en fäbod? Knäckebrödet är andrasortering direkt från bageriet i Leksand. Hos Tini och Lennart finns ett genuint miljöengagemang. Lennart är snickare och för varje gång jag återvänder finns något nytt att beundra. Ett nyrenoverat rum, ett växthus.

Sommaren 2014 övertog Tini och Lennart vandrarhemmet Tre Björnar. Med dem har jag fått uppleva det genuina Älvdalen, som att åka sparkstötting på Nässjön när det enda som hörs är isens dånande.

Efter Vasaloppet åker vi till Tre Björnar på skrivretreat. För det mesta sitter vi bara och skriver, har högläsning på kvällen. Men det händer även att vi ger oss ut och upptäcker Älvdalen, som för tre år sedan när vi åkte häst och släde. 

I mars 2015 ordnade de så att vi fick åka häst och släde genom skogen. Därefter grillade vi kolbulle på fäboden Stop.

Den finns plats för fler att hänga på. Kontakta bara Tini och Lennart och boka rum. Konstigare än så är det inte.

Vädrets makter

Snön vräkte ner. Polisen stoppade trafikanter från att ge sig ut på E65. Stannade hos mina föräldrar.

Torra vägbanor och jag tänkte inte tanken att det skulle bli snöstorm. Kallt, ja – men vi skulle ju inte vara ute – så jag tog inte ens med den tjocka jackan och mössa.

I sydöstra Skåne är snön förutse. Ena minuten skiner solen, nästa vräker snön ner både uppifrån och från sidan. Snön låg tjock redan när vi vaknade.

Efter kontroll av födelsemärke i Baskemölla körde vi till Ystad där jag hade läkartid 14.20 – trodde jag. Det visade sig vara 15.20. När jag var klar vräkte snön ner. Det fick bli en snabbfika hos mina föräldrar -trodde vi. Men eftersom E65 var avstängd blev det även kvällsmat och frukost i Ystad.

28 centimeter snö – och det fortsatte vräka ner.

För den som inte upplevt en snöstorm är det svårt att förklara. För min älskade var det en ny upplevelse, men han insåg ganska snart att det var idioti att ge sig ut på vägarna när sikten är obefintlig.

Hur länge varar en snöstorm? Omöjligt att förutse – timmar, dagar… Läget på E65 skiftade hela tiden. Avstängd. Öppen. Avstängd. Med lånade jackor, höga stövlar, raggsockor, mössa gjorde vi oss redo att lämna Ystad. Snön vräkte ner och vi tillbringade några timmar i blomsteraffärer.

Inifrån Blomsterhuset Europa såg vi hur snön virvlade. Jag besökte Novakliniken för att ordna ett “extra recept” om vi skulle behöva stanna längre i Ystad. När jag kom ut var himlen blå. Inga poliser i rondellen till E65. Väldigt halt – men med avstånd till framförvarande bil och låg fart var det inte några problem förrän strax innan Häckeberga.

Plötsligt var himlen blå. Vindarna vilade och vi gav oss iväg. En polsk lastbil låg före oss. Vi höll avstånden. Få bilar i båda färdriktningarna. Endast tre personbilar i diket. Så blev det stopp. Längre fram stod poliser och stoppade trafiken. Vi stannade snällt i kön. Personbilar körde om, men vände inte. Vi följde efter. Tydligen var det bara lastbilar som behövde stanna.

Längre stod en lastbil med släp som ett V över körbanan. Flera kilometer bilkö. Mitträcket gjorde att även bärgningsbil, polis och ambulanstransport satt fast i köerna.

På radio berättade de om lastbilsolyckor som spärrade vägarna. En personbil som kanar av kan föras ner i diket och behöver inte hindra trafiken. En lastbil tar betydligt längre tid att få ur vägen. Närmare Malmö kördes många fordon oansvarigt. Kanske skulle det införas lastbilsförbud på vissa vägar när det är klass 1 varning?

Vi hade tur. Vid avfarten till E22 uppmanades trafikanterna välja annan väg än E65 pga olycka (mellan avfart 21 Flädie och 22 Borgeby). Strax efter Eslöv slutade snön.

Norr om Eslöv är vägarna torra. Inte en snöflinga tycks ha fallit sedan vi åkte söderut igår.

Det blev inte någon morgonpromenad, men dagens tacksamhetstanke går till far som skottade och skottade och skottade. Och till mor som rotade fram extrajackor, gummistövlar, raggsockor och halsdukar.

Länk till Trafikverkets sida. 

Koldioxidutsläpp

Äntligen har jag hittat ett enkelt sätt att “betala” för klimatutsläppen!

Just nu ger SolTech ut en obligation. Kapitalet ska finansiera utbyggnaden av solenergi i Kina.

Varje obligation kostar 5.000 kr. Enligt SolTechs beräkningar bidrar varje obligation till att minska koldioxidutsläppen med 540 kg/år. Minsta teckning är fyra obligationer (20.000 kr) vilket minskar koldioxidutsläppen med 2.160 kg/år eller 2,16 ton/år.

När jag googlar hittar jag följande beräkningar av koldioxidutsläpp.

2,5 ton koldioxidutsläpp motsvarar enligt Vagabond

En tur och returresa för en person till Thailand

2,7 års genomsnittlig köttkonsumtion för en person.

Fyra Mallorcaresor.

1.500 mil i en normalstor bensinbil.

Här hittar du länk till Transportstyrelsens beräkningsmodell

Naturskyddsföreningen menar att det enda hållbara är att minska våra egna utsläpp. Min hälsa är beroende av solljus för att jag inte ska bli deprimerad i februari. Därför prioriterar jag en resa till solen i januari/februari. Genom att köpa SolTechs obligationer kan jag spara koldioxid för att kunna resa med bättre samvete.

Cykling i nysnö

Cykling är en stor del av vårt liv. Vintertid krävs karaktär för att komma ut. Men när man väl har gett sig ut är det så skönt.

Vi har några “säkra kort”. Trevlig cykling (slingrande vägar, bra underlag, få bilar) och god mat. Då är det bara att göra det utan att tänka.

När vi väl sitter på sadeln blir vi alltid överraskade över hur härligt det är.

Små investeringar som gör stor skillnad. 1. Nätet att spänna över cykelkorgen. Vi förvarar cykelkartan i en kraftig plastpåse överst i korgen. Tack vare cykelnätet hålls kartan på plats. Dessutom blir “kartpåsen” som ett regnskydd. Kostar mindre än hundralappen. 2. “Muffar” är skönt för den som alltid fryser om händerna. Spänns på handtagen. De skyddar framförallt mot vinden, men även mot väta. Kostar några hundralappar. 3. Vintertid är det även gott att ha med en termos med något varmt att dricka.

Kläder:

Sportlinne, underställströja, gula cykeljackan, regnjacka.

Cykelbyxor, underställ, vildmarksbyxor.

Raggsockar, kängor.

Dubbla cykelmössor, tumvantar, buff.

Jag var alldeles för varm. På Stationen drog jag av det understa klädlagret och hängde på elementen för att det skulle torka. Troligen var regnjackan problemet. Finns det regnjackor där man kan knäppa av ryggen?

Det är spännande att ge sig ut på smala skogsvägar. Ibland kommer man fram, ibland får man vända. Framförallt slipper man bilarna.

När vi cyklade från Örkelljunga föll stora snöflingor. Vi har inte dubb-däck, men det fungerade ändå. Vilken tystnad det blir av snö!

Dagens cykling 6,2 mil

Från klippan på småvägar upp till Stidsvig, Eket och Örkelljunga.

Lunch på Stationen i Örkelljunga.

Sedan vägen över Flinka och Söndraby tillbaka till Klippan.

Positivt

Nästan bilfritt! Så skönt jämför med Teneriffa. När man hittar nästan bilfria vägar blir cyklingen en njutning. Bilarna på Teneriffa bidrog till min trötthet.

Wow, det fanns ju inte några uppförsbackar jämfört med Teneriffa!

Yes – vi kom ut – trots att det såg kallt och ruggigt ut inifrån.

God mat, varm choklad och bakelse på café.

Saknade

Åh, vad vi saknade Teneriffas värme!!!!

Cykla i Danmark

Gavnö slott

Vi cyklade på södra Själland när tulpanerna började blomma. Någon gång ska vi besöka Keukenhof i Holland – men först passar vi på att titta på tulpanerna på närmare håll.

I Danmark har vi vår favoritcykling. På färjan är det gratis att ta med cyklarna. Sedan är det bara att sätta igång.

I Danmark är cykelvägarna väl skyltade. Det är enkelt att följa den längs kusten – antingen söderut till Köpenhamn eller norrut mot Gilleleje.

När jag letade bilder hittade jag bara den här från Gavnö slott. Det får bli bättring i sommar. Håll ut!

Här kan du läsa mer om Danmarks största tulpanfestival. 

Hemma igen

Teide – 3.718 m ö h – men pga klimatförändringar var det inte någon snö på toppen.

När man kämpar uppför bergen med full packning finns det bara en tanke i huvudet – ett tramptag till, jag klarar upp till nästa krök. Och vi bestämmer att vi ska ha paus var femte kilometer – men jag orkar inte – måste bara gå med den förbannade packningen som nästan rullar nerför vägen av sig själv. Utmattad slänger jag mig i pinjebarren. Solen bränner. Andas.

En apelsin. Några klunkar vatten och visst orkar jag.

Ytterligare en kilometer ända tills vi kan sätta oss på muren vid Boca de Tauce (2.328 m ö h – men vi sitter nog några meter längre ner.)

Och sedan rullar vi genom månlandskapet. Skallen är alldeles tom och det finns hur mycket plats som helst för alla intrycken, bergens färger, den blå himlen.

Vi är hemma igen. Och den här gången ska jag dela med mig av alla förberedelser, alla tankar och erfarenheter. Hur det ska göras vet jag inte riktigt än. Men troligen lägger jag upp en resedagbok i efterhand, lite packlistor etc och uppdaterar i det här inlägget.

Den här resan hade vi aldrig klarat utan regelbunden cykling. För fler tips och inspiration – se under fliken cyklat.

Bananpaus utanför Puerto de la Cruz