Idag kändes det som om jag lyckades med det omöjliga igen!
Berördes så mycket av min egen plädering att tårarna var nära.
Samtidigt – vill nog inte ha det på något annat sätt.
Väljer mina strider. Antagligen kommer jag aldrig kunna kämpa för något jag inte tror på. Oprofessionellt?
Men när jag känner engagemang – då är det banne mig nerv i mina pläderingar.
Hm… Kanske jag inte borde ha fullt så mycket engagemang som idag. Ska tänka på det…
Tidig morgon på Sturup (nästa gång skall jag inte lyssna på resebyrån – men naglarna målades medan jag väntade och jag fick tid att tänka igenom morgondagens föredrag).
Njöt av att se solen bryta igenom molnen. Jag och 18 andra på väg till Örebro.
Nu diskuteras hur vi får fler företagare.
Vad driver entreprenörer?
-försörjning, vägen in på arbetsmarknaden
-att vara oberoende, vara sin egen
-skapandet, att bygga och driva företag är livet
-entreprenörskapet är heterogent, skilda motiv och olika ambitioner
Läs mer om evenemanget här>>http://entreprenorskapsforum.se/aktiviteter/smaforetagsdagarna/
Igår fick jag frågan från en journalist om tips för att skapa en bättre arbetsmiljö.
Det enda tipset jag kan ge är att satsa på Energy Management.
På grund av mycket förändringsarbete och andra utbildningar har vi ännu inte hunnit satsa på workshop inom Energy Management. Däremot lever jag helt efter dessa principer.
För att förverkliga visionen krävs det långa arbetsdagar. Om jag har ett fågelperspektiv och tittar på allt jag gör så fattar jag inte att jag orkar. Ändå har jag klarat extremt högt tempo nu sedan 2009. Detta skulle ha varit omöjligt utan Energy Management.
Jag vill att man skall kunna jobb när och där man är som bäst.
Vardagarna inleder jag med 30 minuters rask promenad. Där landar jag i alla beslut – tänker igenom svåra ärenden.
På helgerna prioriterar jag träning på friskis, löparrunda och långa promenader. Det är så min hjärna delvis kopplar av – även om företaget nog finns med alltid.
Det är så lätt att snåla in på sömnen – genast märker jag hur effektiviteten försämras – hur tankarna inte är lika klara.
Som tur är brukar Annica Gilbertsson regelbundet stämma av att jag följer min energiplan.
Hm – det är dags att snart ta ett nytt snack med Annica Gilbertsson… måste bara…
Aj, aj… det där måste bara är helt fel tänk…. Ungefär som att säga “Jag hinner inte äta nu… måste bara…” Men hur ska jag kunna tänka klara tankar om hjärnan inte fått energi?
Det finns dagar när jag ifrågasätter vad jag håller på med. Tänk så enkelt livet var som anställd. Ibland känns det som om kraven från omgivningen är orimligt höga på en företagare.
Skattemyndigheterna som kräver att man ska ha fullständig koll på alla regler, kunna fylla i alla blanketter korrekt. Kommuner som förutsätter att man i princip skall vara ingenjör för att få alla tillstånd för att kunna anlita hantverkare för en renovering. De anställda som förväntar sig tydlighet och att man har alla svar. Banker med omöjliga krav på säkerheter och egeninsats. Min uppräkning skulle kunna fortsätta länge.
Det finns dagar när man funderar på om man verkligen är rätt människa att förverkliga visionen. Om det inte hade varit enklare att driva en liten enmansbyrå och istället tacka nej till uppdrag för att ha en rimlig arbetsbelastning. Det är sådana dagar när man bara vill stanna kvar i sängen och dra täcket över huvudet.
Men så kommer de där guldkornen som gör allt slit mödan värd. Som idag. En klient berättade att hon hört mitt föredrag 2004. Det hade förändrat hennes liv. Då hade hon insett vikten av förebyggande juridiska åtgärder.
Ju fler vi blir som arbetar för att sprida kunskapen om juridik – få den att nå ut till den vanliga människan. Ju fler människor kan vi hjälpa.
Då behövs det strukturer för att driva företag. Vi behöver hitta sätt att hålla värdegrunden levande.
Det är därför jag kämpar för visionen. Jag vill verkligen kunna hjälpa människor!
Klockan har passerat min läggdagstid igen. Två trevliga telefonsamtal gjorde att portföljen fortfarande är ouppackad. Hyresavtalen mellan bolagen som skulle koll-läsas, budgetarna jag skulle arbeta vidare med när jag lämnade kontoret kl 18.10. Tiden rinner iväg – och just nu behöver jag tid för tankar- tid för alla planer att landa.
Saker händer i ett högt tempo nu.
Min mentor sa så mycket klokt idag. B.l a. varnade han mig för att det kommer bli väldigt mycket arbete, långa dagar – i flera år framöver. Funderar – klarar jag fortsätta hålla samma höga tempo som jag har idag? Är jag tidsoptimist som tror att arbetstiden skall kunna minska redan till sommaren?
Framgångsfaktorerna är att bygga en effektiv organisation som säkrar upp hög kvalitet. Att göra rätt från början, att inte behöva förändra i organisationen fler gånger. 2011 var en tid av att pröva. Ingen hade gjort det här förr… och det fanns inga färdiga lösningar.
Samtidigt kan jag i backspegeln se att vi skulle ha sparat tid och pengar om vi från början skulle ha vetat precis hur allt skulle vara.
Den här gången ska jag ge mig tid att tänka!
Idag har jag verkligen fått möjlighet att reflektera och planera framtiden.
Jag började i den stora visionen och bröt sedan ner det i en datumsatt att-göra-lista för tiden fram till den 2 april. Där finns viktiga hållpunkter för att föra processen framåt.
Ytterligare en intensiv vecka väntar, men jag har prioriterat att träffa kloka och erfarna människor för att stämma av mina planer så att jag inte tänker alldeles fel.
Efter nästan fyra timmars tänkande gav jag mig ut på löparrunda för att låta allt landa, känna in det jag kommit fram till. Inser att det nog var oklokt att springa så långt efter flera veckors uppehåll. Men känslan i löpningen var så skön – och det var så många tankar och idéer som behövde processas.
När jag mötte grannen utanför dörren var jag så stel i ansiktet att jag hade svårt att prata.
Lika kallt är det ikväll. Sitter på tåget mot Malmö. Numera skäms jag lite grann när jag irriterar mig på de pipande dörrarna.
Benen är alldeles stumma så jag kan nog vänta mig en rejäl träningsvärk i morgon:(
Aj, aj, aj vad rygg och axlar ömmar. Jag var hos min massör, Benny Yngve, i Hammenhög igår. Min vänstra axel har varit stel ett bra tag och han hittade en massa spända muskler. Diskuterade anledningen och kom fram till att det är smartphonens fel. Morgon och kväll brukar jag ligga i sängen och läsa artiklar som länkats upp på FB, skriva blogginlägg. Har svårt att sluta med det så jag ska försöka hitta mer ergonomiska ställningar.
Mycket av mina tankar handlar just nu om organisation och kommunikation. Egentligen relaterar båda till vårt ledord hjälpa. Hur skapar jag en organisation som på ett kostnadseffektivt sätt hjälper jurister bli superduktiga advokater. Jag kan konstatera att det gångna året inte skulle gått ihop ekonomiskt om jag skulle haft lön för alla timmar jag lagt ner. Måste tänka några rundor till.
Sedan funderar jag mycket på hur jag ska nå ut med information om juridik via sociala medier. Jag ser så många människor som blir förlorare för att de inte kände till reglerna. Jag vill hjälpa dem förstå juridiken – bli medvetna om vad den får för konsekvenser för dem.
För att de ska ta till sig budskapet i förebyggande syfte tror jag att juridiken behöver göras mer lättsam och rolig.
Det är så skönt nu när Henriette börjat. Jag kan tala med henne om mina tankar och sedan är vi två som processar. Vi får se vad det blir av det hela.
I flera nätter har jag sovit dåligt. Det är så många frågor kring det nya så det är som om mina vakna timmar inte räcker för hjärnan… Att den behöver extratid och helt fräckt snor den av min nattsömn.
I natt sov jag verkligen hårt och vaknade med ett ryck kl 3.20 av musik. Irriterad gick jag ur min varma säng för att ge den skyldige en avhyvling. Alla sov men dotterns dator hade plötsligt börjat spela helt oförklarligt.
Hur lätt är det att somna nu på en skala?
Tur att det är fredag. Har avbokat allt i helgen. Det blir massor av tid att träna, sova och reflektera.
Gymnasieelevernas filmsnutt sådde nya idéer. Så mycket kul man kan göra med film. Hittade filmen från 2009 på youtube. Den är riktigt kul faktiskt. Vid tillfälle ska jag kolla med filmaren om han har den kvar.
Det är så mycket jag inte hunnit avsluta de senaste åren. Tiden har bara runnit iväg…samtidigt kan jag ju se hur mycket vi gjort.
Jag är så glad för den administrativa organisation vi håller på att bygga. Och jag är så tacksam för stödet från de mentorer jag har runt mig. Jag tar hjälp av de bästa – annars hade jag inte lyckats. Känner enorm tacksamhet för allas engagemang – för de gör verkligen mer än vad som kan förväntas av dem!
Vill bara somna igen. Förbannar datorn som väckte mig!
