Jagar bort tankarna på döden

Ägnade förmiddagen åt att testa elcyklar med ett gäng härliga människor.

Fattar ni hur värdefulla era kommentarer är för mig just nu?

Jag behöver all pepp i världen för att jaga bort de svarta tankarna.

Dagens ros går till Maria Åkesdotter.

Alchymist – en av mina favoritrosor.

Annika: “Tack, så värdefullt att höra!!! Som ett mantra upprepar orden att allt var borta och att resten är rutinkontroller. Ändå smyger sig ovissheten in. Det har funnits cancerceller i din kropp. Har de spridit sig.”

Maria: “Ja det var en tuff period förfärliga tankar. All styrka och kärlek till dig!

Annika: “Åh – tack – att få bekräftat hur jobbig oron är var fantastiskt!!!! Känner mig så tramsig som har all denna oro när kirurgen sa att de skurit bort allt. Ändå är tankarna på döden ständigt närvarande. Vet ju hur snabbt Malignt Melanom kan sprida sig. Om det finns något kvar kan det ju ha spridit sig hur mycket som helst. Och ändå – så får jag ju bara inte tänka!!!”

Maria: “ja av ngn anledning har de svarta tankarna förtur. Att vända skutan är inte det lättaste men ett måste. Det är så lätt att säga så svårt att få till. Kämpa på! Och prata med Iris Rönnqvist hon är av en expert på området. “

Årets vackraste dag! Vi valde att närmaste vägen till Söderåsen. (180429)

I förmiddag provcyklade jag med nio personer upp till Stenestad. Helt underbart! Inte en sekund hann de svarta tankarna ifatt mig. Tjejerna som vunnit var såå tacksamma! Nu har jag fått beställning på ytterligare en provcykling som ska bli en födelsedagspresent. Ja, arrangemanget var så uppskattat att vi kommer lotta ut ytterligare provcyklingar.

Nu ska jag ut och plocka nässlor, kirskål, våtarv och annat gott. Om det finns någon dj-a cancercell kvar så ska jag svälta ut den!

Länkar

Samtalet från kirurgen (sedan är det bara att klicka vidare till nästa.). 

Berg och dalbana

Tankarna irrar runt. Helst vill jag bara fly ifrån dem. Engagera mig i något, men psykologens ord finns med mig. “Stanna kvar i känslan. Det som göms i snö kommer upp i tö.”

Länge talade jag med Sonen igår. Han har alltid så kloka tankar.

Det är märkligt – men jag är inte rädd för att dö. I meditationer har jag farit iväg till ett ljus där inga problem finns. Ändå vill jag inget hellre än att leva. Träden jag planterat, blommorna som växer till sig för varje dag – och framförallt vill jag följa barnen. Kanske får man inte säga så – men jag lever delvis genom dem. När det berättar om sina upplevelser och framgångar gläds jag mer än jag någonsin kunnat göra över mina egna upplevelser.

Att dö innan jag delat med mig av mina erfarenheter känns som ett slöseri. Mina erfarenheter har formulerat tankar. Åh, min hjärna går för högtryck nu. Det är så många tankar. Den vill fly från det jobbiga.

Det är som om den redan är inställd på att dö! Hallå – du ska inte dö!!! Du kommer gå igenom en massa tester – du kommer behöva leva i ovisshet – men döden kan man aldrig förutse. Den kan komma snabbt genom en olycka. Inget har förändrats!!!

Jag har lagt “flyktprojekt” åt sidan. Här på bloggen kommer jag dela med mig av min ångest, men jag ska också försöka gräva fram erfarenheterna och tankarna som jag vill dela med mig av. Vi vet aldrig något om morgondagen.

Det finns så många trasiga relationer – människor jag skulle vilja krama om och be lägga alla oförrätter bakom sig – leva här och nu. Det behövs inte en massa socialt snack – bara en kram. En kram som skrämmer bort all skam och skuld.

Malignt Melanom

När insikten landar rinner tårarna och jag mår illa. Vilken himla tur vädret inte avhöll oss från läkarbesöket i februari. 

Vad hade hänt annars?

Göken gol och det doftade fuktig vår på dagens morgonpromenad

Tankar kring sociala media, research för ett blogginlägg om cykelinfrastruktur och ett alltid lika givande telefonsamtal med sonen. Vi hade precis lagt på när telefonen ringde igen. Dolt nummer.

I Gullregn surrade humlorna

Det var kirurgen som opererade bort födelsemärket. Han frågade hur det hade gått, om ärret hade läkt.

“Vi har fått provsvaret.”

Jag var så uppfylld av tacksamhet och glädje efter telefonsamtalet med Sonen att jag inte ens här anade oråd, funderade inte över varför Kirurgen ringde för att berätta om provsvaret.

Närmast kameran Rhododendron Anuschka i bakgrunden R. Percy Wiseman

“Det innehöll melanomceller.”

På kladdlappen framför mig skriver jag “Kirurgmottagn. Melanomceller. Allting borta. Tydliga riktlinjer. Allt det sjuka är borta. Skära bort ärret. Hudbiten analyseras.”

Rhododendron Anuschka i nyplanterade rabatten (17 maj 2018)

Jag ställer frågor. Kirurgen förklarar vänligt att han inte är hudspecialist utan Kirurg, att jag kommer få mer information från Hudklinik. Det snurrar i huvudet.

“Enligt analysen är allt bortskuret.”

Det blev kanske inte den bästa kombinationen i den här gruppen. Rhododendron Roseum Elegans behöver flyttas.

Jag fortsätter med mina oändligt många frågor. Får jag vistas i solen? Hjälper solskyddskräm? Borde barnen gå och kolla sig? Hamnar de också i en riskgrupp med förtur? Han svarar vänligt och tålmodigt. Till slut fattar jag.

  1. Det kommer kallelse till kirurgmottagningen för att skära bort ärret.
  2. Jag är nu placerad i en riskgrupp som får gå på återkommande kontroller.
  3. Jag kommer få mer information.

En bra match – Rhododendron Old Port i bakgrunden och Rhododendron Roseum Elegans i bakgrunden.

Utan att tänka skriver jag ett meddelande till mina närmaste.

“Hej, för några veckor sedan fick jag ett födelsemärke borttaget. Läkaren ringde nyss – det fanns malignt melanom i det. Hela födelsemärket skars bort, så det lär inte finnas något kvar. Ändå kommer de även skära bort ärret som en ren säkerhetsgrej. Kallelse till kirurgmottagningen skickas inom kort. Läkaren betonade att det inte finns något att oroa sig för. Genom det här födelsemärket kommer jag i en annan kategori med mer kontroller – och så småningom mer information. Lovar hålla er informerade. Ville bara ge er informationen direkt. Just nu vet jag inte mer än så. Det var kirurgen som ringde och han sa att jag antagligen får en kallelse till en hudklinik också. Vilken himla tur att jag gick och kollade!!!!”

Rhododendron Old Port – en favorit

Först när meddelandet är skickat kommer tårarna. Vad hade hänt om vi inte åkt och kollat? Cancer. Det har funnits cancer i min kropp. Har det spridit sig?

Rhododendron Lee´s Dark Purple

För att döva ångesten börjar jag skriva detta blogginlägg. Utanför hör jag Fågelräddaren vissla. Han kommer när jag ropar. Tårarna rinner på nytt när jag ser oron i hans ögon.

“Läkaren sa att allt skulle vara bortskuret. Att det inte finns någon anledning att oroa sig nu. Tänk vilken tur att vi gick och kollade födelsemärkena!”

Rhododendron Cunningham White matchade Lee´s Dark Purple bättre än man kunde vänta sig!

Återigen finns tanken på vad som hade hänt annars.

Allt började egentligen på min Systers bröllop i augusti. Dottern hade ett födelsemärke på axeln. Jag kontaktade hudkliniken för att beställa tid för oss alla. Det var lättare sagt än gjort. Om man inte tillhörde någon riskgrupp kunde de titta på tre misstänkta födelsemärke – men inte alla.

Rhododendron Kermesinum Album

Det blev bara Dottern som gick och kollade. Istället började jag ringa läkaren Kerstin Öhrsmark, Baskemölla, som jag besökt för många år sedan. Det var telefonsvarare och jag skrev upp i min kalender att jag skulle ringa, men glömde. Så gick dagar, veckor och månader.

Det var ju ingen brådska. Det var ju en ren rutinkontroll för att Dottern hade ett stort födelsemärke på axeln och för att vi började diskutera.

En gammal Rhododendron intill husväggen som klipps ner vartannat år för att inte täcka fönstren

Insikten skrämmer.

Djupt där inne finns skammen. Var det kroppens svar när jag inte ville leva.

Jag slår ifrån mig tanken. Självmordsplanerna var en följd av depressionen. Depression är en sjukdom. Egentligen ville jag inte dö. Och nu vill jag absolut inte dö. Jag vill leva – det finns människor runt mig som älskar mig och uppskattar mig. Jag är inte värdelös.

Trädgårdens största Rhododendron

Hallå – det finns två alternativ:

  1. Det finns inte en enda melanomcell kvar i kroppen. Vad vinner jag då på att oroa mig och älta? Bara förlorad tid.
  2. Det finns melanomceller kvar i kroppen – det kan jag inte göra något åt nu – annat än att inte bränna mig. Skaffa solhatt. Men det är ju samma åtgärder som jag borde vidtagit för länge sedan. Hjälper det att oroa sig? Nix.

Så till nästa fråga. Den som man sällan ställer.

Om du visste att du bara hade tre månader kvar att leva – vad skulle du då göra?

Jag minns när jag talade med barnens Farmor om det här. Tidigare hade hon alltid velat resa, men när hon fick cancerbeskedet ville hon vara hemma, ha sin familj runt sig.

Sockblomma

Men vi vet ju aldrig när vi kommer att dö. Jag kan ju omkomma i en trafikolycka redan ikväll. Varför lever vi då inte varje dag som om vi bara hade tre månader kvar att leva?

Hallå! Sluta med de där tankarna. Du vinner inget på dem. Behåll skjortan på och ge dig ut och rensa ogräs istället!

 

SOCIALA Medier

I anteckningsboken skriver jag SOCIALA medier och ringar in ordet. Dottern visar filmen från Toftaholm som hon håller på att klippa.

“Du fastnar lätt i din egen värld och ignorerar tittaren. Det behövs en bättre början. Du måste vara i bild och presentera vad ni ska göra. Tittaren har ingen aning om vem du är.”

Jag lyssnar och nickar.

“Du kan tänka som ett tal. Du måste börja med att fånga intresset. Under första minuten vill vi veta vad det ska handla om. I slutet summerar du allt som hänt.”

Det är varmt i solen. Dottern har jeans och alldeles nya gympaskor. Fastän vi sitter i skuggan svettas jag. Rhododendron blommar i Botan. Andra fotograferar – men inte jag.

“Och du gör för mycket svepningar med kameran. Du borde tänka kvalitet istället för kvantitet.”

Jag nickar. Klart det tar tid för henne för att gå igenom mer än en timmes material som ska landa i mindre än tio minuter. Jag antecknar att jag ska prata MED tittarna då och då.

“Vad vill du ha fram? Vad vill du ska hända?”

Det kliar i nacken och jag lägger pennan i anteckningsboken. Det var kanske inte någon bra idé att “ombilda” mig till influenser. Vad tror jag egentligen? Sedan jag besökte arbetsförmedlingen har stressen funnits där. Vaddå söka jobb? På 25%! Vem vill ha en snart femtioårig tant som gått i väggen två gånger. Visserligen är manuset klart – men nu har tre av fyra förlag tackat nej utan någon motivering.

“Om du gör längre klipp är det lättare att hänga med och förstå vad ni gör.”

Under en tid prövade jag att se hushållssysslor som arbetsträning. Men det är inget som gör mig “friskare”. Det är som ett timglas som sakta rinner ut. Försäkringskassan tycks inte ha något intresse av att jag blir frisk.

“Sedan har vi avslutet. Du skulle kunna säga något om att ‘gillar du filmen – tryck tummen upp’ eller ‘Vad tycker ni?’ Du behöver få igång publiken att kommentera filmen.”

Jag gnider de djupa vecken i pannan. Vad fick mig att tro …

“Eller veckans fråga. Ni skulle kunna uppmana tittaren att ställa frågor som ni sedan besvarar … ”

Bröstkorgen spänner när jag tar ett djupt andetag. Det var hennes idé,Dottern föreslog att vi skulle göra en vLogg. Hur svårt kan det vara? tänkte jag. Cyklar gör vi ju ändå. Hon lovade att redigera filmerna. Men nu. Nej, jag vet inte.

Gassande sol i Lund

Vi packar ihop sakerna. Dottern slänger upp ryggsäcken, mäter med fingrarna att banden över axlarna är lika långa. Doften från Lagerhägg fyller luften. Småsten kryper in mellan sandalsulan och foten, kilar sig fast, men jag fortsätter gå.

I Lundagård är det full aktivitet. Till helgen är det dags för Lundakarneval.

“Jag kollade – Valvet eller Skissernas museum. Har inte varit på någon av dem.”

“Hur känns livet annars?” Fortfarande är det något som skaver i relationen mellan oss. Psykologen frågade om jag pratat med barnen om mina självmordsplaner. När jag tog upp det med Dottern ryckte hon på axlarna ‘Om du inte vill berätta kommer jag inte fråga…’ Orden blev hängande i luften. Så många gånger har jag tänkt … men det är som om klumpen i magen sväller tills den fyller mig upp till halsen och jag inte får fram ett ord.

Efter lunchbuffé på Valvet fortsatte vi till Creperiet.

I bokhyllan står två skrivböcker som jag köpte februari 2014. Den ena har en bild av Big Ben.

“Malmö den 20/2-14

Det finns så mycket jag skulle vilja prata med dig om. Samtidigt förstår jag när du känner när jag ältar. 

Den här boken tänker jag fylla med minnesbilder. Kanske väljer du en dag att läsa.”

Citronsorbeten var gudomlig. I luftdraget från fönstret fortsatte.

“22/8-14

Älskade Cissela, kommer du någonsin att förstå hur tacksam jag är för den tid du tillbringar med mig. I mig har det växt fram en tillit till att du fattar kloka beslut. Det har hjälpt mig att släppa den oro jag tidigare bar på. 

Det är så spännande att följa ditt liv – allt roligt du gör. Och du ska veta att jag alltid kommer att älska dig.”

Dagens första Rhododendronbild togs vid Bantorget på väg till Malmötåget.

Veckans frågor

  1. Vad är det övergripande syftet med vLoggen? (Det måste finnas en poäng med att följa din vLogg.)
  2. Vilket är din målgrupp?

Särbegåvning – en tragisk gåva

Monsella är en tidig tulpan, tyvärr har jordråttorna ätit upp en hel del av lökarna.

Morgonpromenadens tankar var hos Aviciis familj och jag inser att det kunde ha varit ett brev från min familj.

Det fick mig att återvända till sidan om Särbegåvning. En sida jag återvänder till då och då när jag anklagar mig själv för det förgångna.

“De flesta forskare är emellertid ense om att särbegåvade individer på det hela taget uppvisar större intensitet än gemene man. Många särbegåvade får nog redan som barn höra hur de är ”för mycket”: Lugna dig! Ta inte i så! Tänk inte så mycket! Äsch, bry dig inte! Analysera inte hela tiden! Sänk rösten! Sluta tjata! Var inte så kaxig! Det där var en impertinent fråga! Var inte så uppnosig! Sluta käfta med lärarna! Var inte så kinkig! “

1964 presenterade psykologen och psykiatrikern Kazimierz Dabrowski (1902-1980) Theory of Positive Disintegration (TPD, 1964). Enligt honom finns det medfödda intensiteten som är förankrade i nervsystemet. Det innebär en ökad mottaglighet för yttre stimuli. “Han kallade dem “en tragisk gåva”, eftersom individer med en särdeles utvecklad medfödd känslighet (vad vi alltså kallar högkänslighet) upplever allting i livet med större intensitet och är benägna att ha återkommande och svåra kriser. Livet för en person med ÖE är varken lätt eller lugnt – den som har förmågan att uppleva extremt höga toppar kommer också att uppleva extremt djupa dalar; tillvaron kan jämföras med att åka bergochdalbana (otroligt kreativa personer kan knappast undgå många inre konflikter och stresskänslor, men det är just däri kreativiteten ligger).”

Enligt Dabrowski uppstår inre konflikter när en särbegåvade individ försöker anpassa sig till det vanliga livet. Det leder till överexalteringar (ÖE) och neuroser. “För Dabrowski är det nödvändigt med inre konflikter för att nå ett högre stadium av den personliga utvecklingen. Han menade att människor med vissa intensiteter eller ÖE upplever särdeles djupa inre konflikter och att de felaktigt betraktas som störda och deras drag som ”överdrivna” när de i själva verket är födda med en större ”utvecklingspotential”.

Psykomotorisk intensitet

Det som mest utmärker denna intensitet är ett överskott på energi och en stor inre drivkraft. Dessa personer är ständigt aktiva och i rörelse och får ofta felaktigt diagnosen ADHD eftersom de båda dragen påminner om varandra. Personer med psykomotorisk ÖE har alltså hög energinivå, de är hyperdynamiska och älskar intensiva fysiska aktivi­teter och rörelser, och känner sig ständigt manade att skrida till handling. De kan vara impulsiva samt ha nervösa vanor och tics. De framstår som rastlösa och är ständigt på gång (oförmögna att bara slappa), de kanske pratar tvångsmässigt och är arbets­narkomaner.

Sensorisk intensitet

Det mest karaktäristiska för denna intensitet är de särdeles välutvecklade fem sinnena: syn, lukt, smak, hörsel och beröring. Alla fem sinnen behöver inte nödvändigtvis vara känsliga hos alla personer. Människor med sensorisk ÖE rörs ofta till tårar av litteratur, musik och konst samt av naturen, de tenderar att äta eller dricka extra mycket därför att det är så njutbart, de tycker om att göra nya upptäckter vad gäller mat, musik, erotiska experiment och miljöer, de kan minnas de sensoriska intrycken när de tänker på någon tidigare upplevelse, de kan finna beröringen, lukten, smaken och synen av sex lika viktiga som att ha en orgasm, de är i stort behov av fysisk beröring.

Intellektuell intensitet

Denna intensitet kännetecknas av en livlig mental aktivitet. Personer med intellektuell ÖE tänker för jämnan – de skulle gärna vilja kunna “stänga av” ibland och har ofta sömn­svårigheter. De söker sanningen och svar på djupa frågor. De har behov av att lära sig, av att veta och förstå. De vill finna meningen. Detta skapar ofta problem för skolbarn, som ställer utmanande frågor, skärskådar sina lärare, ifrågasätter läroplanen m.m. vilket får dem att framstå som respektlösa och uppkäftiga. Personer med intellektuell ÖE ifrågasätter allting och vill gärna debattera, de älskar att vända och vrida på teorier och idéer även om dessa går utanför deras egna åsikter eller ramar, de älskar att läsa, att lära sig och att lösa problem, de älskar att forska och analysera, de har inga koncen­tra­tionssvårigheter och kan hålla på länge med en intellektuell uppgift.

Intensiv föreställningsförmåga

Det mest utmärkande för denna intensitet är att kunna låta fantasin spela fritt. Dessa personer har förmågan att föreställa sig det värsta som kan hända i alla situationer, vilket hindrar dem från att gripa chanser eller dyka in i nya situationer. Personer med denna ÖE skriver, talar, tänker eller drömmer i levande bilder, älskar att fantisera och att dagdrömma, älskar lyrik, teater och musik, brukar försköna verkligheten så att deras berättelse får ett roligare eller mer effektfullt slut, underhåller ständigt sig själva med personliga skämt och tokiga visuella, hörsel- eller associationsbilder.

Känslomässig intensitet

Personer med känslomässig eller emotionell intensitet misstas ofta för bipolära eller så tros de ha någon form av känsloproblem eller störningar. De är otroligt emotionella och har ett djupt och intensivt känsloliv som tar sig uttryck i ett brett spektrum av känslor som de är experter på att beskriva. De har stor empati, de kan ha extremt höga nivåer av rädsla och ängslan och få depressionsattacker, de får lätt skuldkänslor, de kan känna sig otillräckliga och underlägsna, de känner sig ofta övergivna, de reagerar starkt på vad som är rätt och fel samt på orättvisor och hyckleri, de har svårt att anpassa sig till förändringar och reagerar fysiskt på känslor (tryck i bröstet, ont i magen, migrän, etc.). De är tillgivna, med en särdeles hög ansvarskänsla och stor självrannsakan.

Ovanstående text är hämtad från sidan högkänslighet

I år har många odlare fått slänga stora mängder vårlökar. Vi har köpt 37 lådor fulla med narcisser och pärlhyacinter för en spottstyver. Förhoppningsvis återkommer de och blir fler och fler.

Länkar

Aviciis familj i öppet brev – SVT

Aldrig ensam – en sida om psykisk ohälsa

Suicide Zero

“Vi måste våga börja prata om självmord” – tv4

Särbegåvning

Socialmedicinsk tidskrift

Brainchild

Filurum

9 typer av högkänslighet

Kan särbegåvning leda till självmord?

24 november 2014

25 november 2014

27 mars 2018

“Massor av folk går runt och mår dåligt i vårt samhälle i dag. Massor av folk ligger vakna och gråter på nätterna. Funderar på att ta livet av sig. Flyr och bedövar sin ångest och rädsla med alkohol och droger.”

Ur ETC citat av Gustav Gelin

 

Cykling och sol

Äntligen sandalväder!

Äntligen kom värmen. I inboxen låg synopsisutlåtandet från Lektör Helena, jag skrev ut det och läste det naken i solen. På träningrundan blev det sandaler fastän klockan var över sju när vi gav oss iväg.

“Jag vill inte vara med på bild.”

Vilken kväll! Vi körde om en cyklist och blev omkörda av två landsvägscyklister – i övrigt såg vi bara bilar och motorcyklar. Ju mer jag tänker på det ju mer rätt känns det att vlogga.

Solen gick ned och det glittrade i elledningarna (men det syns inte på bilden).

Cissela hade redigerat den första delen av filmerna. Jag gillar inte att se mig själv, men känner att det vi förmedlar är viktigt, att det är något vi gör tillsammans.

Det var Cisselas idé att jag skulle börja videoblogga och hon har åtagit sig att göra alla redigeringar. Anders stöttar också. Igår vidarebefordrade han massor av tips från Eleonor.

Sven har också blivit superengagerad och kommer med idéer hur vi kan göra filmerna bättre. Tidigare har jag av hänsyn till familjen undvikit att nämna någon vid namn. Nu är det något vi gör tillsammans.

Vi är bortskämda med Söderåsen för vår träningsrunda.

Det är inte lätt att vara jag. Gång på gång får jag höra att jag måste lära mig leva med min personlighet. Den enda som inte fattar är försäkringskassans handläggare (men de senaste avslöjandena förklarar hennes agerande.)

Barnen, Sven och min syster sopade upp spillrorna och stöttade när handläggaren fick mig att rasa ner på den absoluta botten.

Nu bygger jag nytt i långsam takt. Jag litar inte på mig själv, jag litar inte på någon arbetsgivare. Barnen är mina chefer. Med psykologen tränar jag ett nytt förhållningssätt.

Länkar

Försäkringskassans lönepolicy

Expressen

Svt

Försäkringskassans hantering bidrar till självmord

Försäkringskassans generaldirektör får sparken

Present till en 23-åring (testar att vlogga – del 4)

Utsikt i slutet av korridoren

Vad köper man i 23 års present? Ännu en pinal som ska ta plats i skåpen? Jag tog fram smyckeskrinet och packade in guldhjärtat jag fått av min farmor o farfar i doppresent. Kanske går mitt miljöengagemang till överdrift, men jag tar tillvara omslagspapper och återanvänder. Dottern konstaterade att jag nog råkat använda ett julpapper.

Havets närvaro

Det viktiga är inte tingen vi ger utan tiden vi delar. Två hela dagar tillbringade vi tillsammans, njöt av vällagad mat och vackra vyer (mer kommer du kunna se i vloggen).

Det bästa var ändå Torekovs Warmbadhus. Vilken byggnad!

Ett hus med anor där linoljefärg är ett krav.

Vi fick veta att huset byggts av virke som flutit iland från förlista skepp. Här har det erbjudits SPA-behandlingar sedan 1876 (fast då hette det warmbad).

På ovanvåningen sjönk vi ner i vilstolarna medan badvattnet förbereddes.

Warma bad i anrika behandlingsrum

I Dotterns behandling ingick skrubbning.

SPA-behandling på naturligt vis.

Djupare och djupare sjönk jag in i avslappning medan lavendel och citrondoften fyllde rummet. Hit återvänder vi gärna, både för de anrika lokalerna, atmosfären och behandlingarna.

“Tången är rik på på mineraler, spårämnen, vitaminer och alginater, en polysackarid som finns hos brunalger, som tillsammans med det varma badvattnet öppnar hudens porer och mjukgör och återfuktar huden.
Tångbad anses också ha goda effekter som tex att lindra värk och öka blodcirkulationen.”

Citat från Torekov Warmbadhus hemsida

Utsikt från behandlingsrummet.

Inlägget har gjorts i samarbete med Torekov Warmbadhus.

Här hittar du första inlägget från Bjärecyklingen med Dottern. Sedan är det bara att klicka “Nästa”.

Elcyklar

Allt fler elcyklar susar förbi oss numera. Tack vare elcykel kan min far cykla trots att han har ont i ett knä. De närmaste åren får du tillbaka 25% av köpeskillingen när du skickar in dina kvitton till Naturvårdsverket.  (Mer info hittar du här.)

Om fler bilresor ersattes med cykel skulle det leda till stora miljöförbättringar. Skälen till att inte cykla är många. Med en elcykel kan du varken skylla på motvind, uppförsbackar eller att du blir svettig.

Elcykel

Classic Elegance har en enkel panel där du även slår till belysningen.

Men vad skiljer de olika elcyklarna?

De närmaste veckorna kommer jag att provcykla elcyklar som finns i Sven Jönssons cykelaffär i Billesholm. Frågan är hur inläggen kan göras intressanta. Vad skulle du vilja veta?

Det finns en tanke om att jämföra dem i nedanstående kategorier. (Jag har tagit upp ett exempel i varje kategori och länkat.)

Jag är mer än tacksam för alla kommentarer som hjälper mig att utveckla bloggen så att den blir intressant att läsa för cyklister.

Elcyklar med fotbroms

Batavus Stratos

Elcyklar med upprätt körställning och lågt insteg (Pris under 14.000 kr i skrivande stund)

Classic Elegance

Svea

Exklusiva elcyklar med upprätt körställning och lågt insteg (pris över 14.000 kr när inlägget skrevs)

Batavus Genova E-go

Batavus Genova vinner ofta Bäst i test

Elcyklar med extra lågt insteg

Prophet Geniesser

Herrcyklar med eldrift

Skeppshult Cyk El 7

Elcyklar med mittmotor (utan fotbroms)

Skeppshult Cyk El 8

Batavus Zonar

elcykel

En vikbar elcykel är ett populärt alternativ för husbilsägare.

Minicyklar eller vikcyklar

Marvil Camp

Trehjuliga elcyklar och lastcyklar

Cargo Classic för fyra barn

Monark

Detta inlägg har gjorts i samarbete med Sven Jönssons cykelaffär, Billesholm.

Notarierna

I juli 1992 började jag sitta ting vid Kristianstads tingsrätt. Sedan dess har vi träffats vartannat år. När de andra träffades 2012 låg jag med dropp. Åren därefter har jag lämnat återbud i sista stund.

Det var i Älvdalen jag fick ett meddelande från Helen och svarade som jag brukar. Att jag väldigt gärna vill komma – om det är möjligt att tacka nej i sista stund.

Fram tills igår kväll har jag undvikit att fundera på det.

Alla dessa tårar som flödar utan att jag kan stoppa dem. Vill jag sitta och gråta inför människor jag inte träffat på åtta år?

Papegojtulpan

Morgonpromenadens tacksamhetstankar gick till Helen och Cissela som skickat peppande och förstående meddelanden under dessa år.

Tack för att ni funnits där utan att ställa krav, utan att ha förväntningar. Ni har betytt mer ni någonsin kommer att förstå.

Punkteringsskyddade däck

Solen sken, fåglarna kvittrade och det var säkert 12 grader varmt i går kväll.

Cykel

Finntorps dammar på Söderåsen.

Vi passade på att ta ett träningspass över Söderåsen. Vilka underbara nedförsbackar! För mig gick cyklingen hur lätt som helst. Ner till Finntorps dammar rullade jag 1,8 kilometer utan att trampa.

Min älskade hade svårt att hänga med och skyllde på dåligt pumpade däck.

Ner till Kågeröd rullade jag ytterligare 2,3 kilometer utan att trampa, medan han fick kämpa för att komma fram. När vi kom hem upptäckte han att det satt något i däcket, men tack vare att vi har däck med det kraftigaste punkteringsskyddet kunde han fortsätta cykla.

(Med ett enkelt däck kan man inte cykla vidare med en punktering. Däcken vi har är så kraftiga att man kan köra över ett häftstift utan att få punktering. Där är fem milimeter kevlar i slitbanan. Därför hör punktering till ovanligheterna.)

Eken på min morgonpromenad

I dag var våren borta. Regnvåta vägar och grå himmel.

Enligt SMHI ska det bli femton grader varmt i helgen. Vi håller tummarna.